Ekots lördagsintervju i Sveriges radio handlade om välfärdsfrågor, och Sveriges kommuner och regioners ordförande Anders Henriksson (s) intervjuades av SR-journalisten Erika Mårtensson.
En av de frågor som Mårtensson tog upp var den rapport som kom från Försäkringskassan tidigare under veckan, som visade att sjukskrivningarna på grund av psykiska ohälsa, särskilt stressrelaterade diagnoser, är höga. Anders Henriksson som företräder alla de offentliga arbetsgivarna inom ”vård, skola, omsorg” höll med om att sjukskrivningarna är ett stort problem och att kommuner och regioner måste göra mer för att få ner sjuktalen.
Även om Försäkringskassans rapport inte pekade ut specifika yrken så menade generaldirektören Nils Öberg i en svt-intervju att det särskilt drabbar yrken inom välfärden: ”det är ett isolerat problem för vård, skola och omsorg”, sa han.
Nyhetsmedierna gav rapporten stort utrymme, och det slutade med att sjukvårdsminister Elisabet Lann (kd) sa att det var dags att ha ett möte med ”berörda aktörer inom vårdsektorn” för att diskutera frågorna.
Vad dock ingen journalist brydde sig om att fråga är om det finns skillnader mellan privatdrivet och offentligt. Det är annars en jämförelse som brukar intressera journalistiken, t ex när det gäller betygsinflation och bristande vårdkvalitet.
För skillnader mellan sjukskrivningar i privat respektive offentligt driven vård verkar det finnas:
”Totalt sett tillhör medarbetare i vård och omsorg de yrkesgrupper med högst antal sjukskrivningsdagar per år. I privat sektor har de anställda i snitt tolv sjukskrivningsdagar per år, att jämföra med 15 för anställda i offentlig sektor.”, skriver Vårdföretagarna som har analyserat data från Försäkringskassan.
Det innebär att sjukskrivningarna var 20% lägre i de privata företagen jämfört med regionerna (2022).
En rimlig fråga till Anders Henriksson hade varit ”Varför är sjukskrivningarna fler i den offentliga vården jämfört med den privata?”. Intervjuaren Erika Mårtensson ställde mängder med frågor, men inte den.
Inga kommentarer