”När Alexander Bard propagerade för droger trodde vi att vi skulle bli fällda”

När Sven Börjesson arbetade på Sveriges Radio hände det att han blev anmäld till granskningsnämnden. Alexander Bard propagerade för knark i sitt direktsända sommarprogram men Sveriges Radio slapp fällning genom att snabbt ordna en debatt i ämnet. Sedan dess har Sven Börjessons syn på myndigheten ändrats – från förtroende till skepsis.

 
Alexander Bard

NMI har tidigare berättat om hur Sven Börjesson, som bevakade miljö- och klimatfrågor för Sveriges Radio under många år, vid två tillfällen har anmält inslag i SVT till granskningsnämnden för att de givit en felaktig bild av just klimatfrågan. Den ena anmälan resulterade i att SVT friades; den andra ledde inte till någon granskning över huvud taget.

På måndag publicerar NMI rapporten om granskningsnämnden där Sven Börjessons anmälan är ett av fallen. Rapporten presenteras vid ett seminarium: anmäl dig här.

Anmälan som ledde till granskning handlade om ordet ”klimatflyktingar”. Det användes i ett inslag om människor i Louisiana, USA som tvingades flytta till följd av vattennivåerna. Problemet var att vattennivåerna inte hade någonting med klimatet att göra. Det var inte stigande havsnivåer till följd av global uppvärmning som var problemet, utan landsänkning till följd av bland annat överexploatering av grundvatten.

Termen ”klimatflyktingar” var med andra ord direkt vilseledande. När inslaget ändå friades förändrades Börjessons syn på granskningsnämnden.

– När granskningsnämnden accepterade SVT:s argument att de använde det ordet ”klimatflyktingar” eftersom andra medier gjorde det, så upphörde mitt förtroende för nämnden.

Tidigare hade han en helt annan syn på den. Han har inte bara gjort anmälningar till granskningsnämnden, utan själv blivit anmäld och till och med fälld.

– När jag jobbade på Sveriges Radio var granskningsnämnden något viktigt. Blev man anmäld så fick man diskutera med högsta chefen.

– När jag blev fälld blev det samtal med vd. Inslaget handlade om Mönsterås bruk och deras utsläpp, det handlade om skogsindustrin. Jag minns inte detaljerna, men jag tyckte att jag hade rätt.

Under sin tid på Sveriges Radio var Sven Börjesson ibland under semestertider ansvarig utgivare för Studio Ett och närliggande program.

– Jag var inblandad som ansvarig utgivare några gånger, bland annat när Alexander Bard i sitt direktsända sommarprogram propagerade för droger. Då trodde vi att vi skulle bli fällda och vi diskuterade hur vi skulle kunna ”lindra skadan”. Så när programmet gick i repris senare på kvällen sades det i avannonsen att det här kommer vi att diskutera vidare i Studio Ett imorgon. Och så tog vi dit en läkare och Alexander Bard som fick diskutera frågan. Det slutade med att vi blev friade av granskningsnämnden.

Granskningsnämnden tolkar sändningstillståndets regler som att det ställs lägre krav på både opartiskhet och saklighet när det gäller så kallade tillfälliga medverkande. Det innebär att inbjudna paneldeltagare, debattörer eller intervjuade personer inte alltid måste vara opartiska och sakliga, till skillnad från programbolagens reportrar och programledare. Det händer trots det att uttalanden av tillfälliga medverkande fälls, men om någon intervjuad felaktigt säger att temperaturen på Antarktis är jättehög, eller att havet stiger så att folk måste flytta, är det i allmänhet inget som granskningsnämnden anmärker på.

En av de publiceringar som Sven Börjesson har anmält handlade just om temperaturen på Antarktis. En forskare säger i det aktuella inslaget att temperaturen där har ökat på grund av klimatförändringar, vilket är felaktigt. Här kommer man in i en gråzon när det gäller att bedöma saklighet och opartiskhet.

I inslaget är det en intervjuad person, inte reportern, som påstår att det blir varmare på Antarktis. Tycker du att man kan acceptera det som en förmildrande omständighet?
– Nej, det kan man inte i det här fallet. Om man gör inslag där klimatet lyfts fram som huvudfråga, då måste man vara mera påläst som reporter. När IPCC släppte det här i sina rapporter, att man inte kan se någon mänsklig påverkan på temperaturutvecklingen på Antarktis, då väckte det en hel del debatt.

När du jobbade på Sveriges Radio, hur såg rutinerna ut när tillfälliga medverkande gjorde tvivelaktiga faktapåståenden?
– Som journalist gick jag från att bara hålla fram mikrofonen och vara ganska okritisk, till att bli mer och mer kritisk, säger Sven Börjesson.

– När jag tänker tillbaka på några tidiga inslag i Naturmorgon så händer det att jag skäms, för det ligger i journalistikens natur att lyfta fram något som gör rubriker. Det krävs ganska mycket kunskap om ämnet för att ifrågasätta och ställa kritiska frågor.

Blev det inte ofta diskussioner om huruvida olika uppgifter verkligen stämde?
– Både ja och nej. I de allra flesta fall utgick man från att nyheten eller reportaget som kollegan producerat stämde. Att fakta hade kontrollerats. Det fanns och finns också en tendens att ”gömma sig” bakom en experts påstående. Det som kunde skapa livlig debatt på redaktionen var om vi utsatte någon person för något integritetskränkande. Kunde vi namnge eller inte?

Det är en vanlig missuppfattning att granskningsnämnden fungerar som garant för just det, att fakta i nyheter och reportage stämmer. Men tittar man på hur granskningsnämnden agerar i sådana fall som de SVT-inslag Sven Börjesson har anmält, får man ett annat intryck.

– På den tiden hade jag förtroende och respekt för granskningsnämnden. Det har jag inte längre. Vad är syftet med granskningsnämnden om den inte ska granska om journalistiken bryter mot de regler som gäller?

Vad tycker du man ska göra med granskningsnämnden?
– Jag vet inte. Men ska public service överleva på sikt så måste programbolagen bättre leva upp till det kontrakt de har med staten, som att programmen ska vara sakliga.

***

Foto: Jan Ainali/Wikipedia.

 

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.