Dagens Nyheters Peter Alestig har skrivit många artiklar sedan valet i september om reduktionsplikten och regeringens planer på att sänka den. Det vanligaste vinkeln som Alestig lyfter är att en sänkning skulle kunna kosta den svenska staten miljardbelopp eftersom EU-regler i så fall skulle tvinga Sverige att kompensera utsläppsökningarna med andra investeringar i utsläppsminskningar som kan ske utomlands:
Alestig utrycker sig exempelvis så här:
Peter Alestig. (DN)
”Antingen behöver man behålla reduktionsplikten, alltså inblandningen av biobränslen i bensin och diesel, på en hög nivå – eller kompensera för utsläppsökningen genom att köpa sig fri i affärer som sannolikt kostar flera miljarder kronor.”
Liknande formuleringar upprepar Alestig i åtminstone sju artiklar de senaste tre månaderna.
Men det finns argument som tvärt om bygger på att det vore bra både för klimatet, svenska staten och skattebetalarna med ett avskaffande av reduktionsplikten. Ekonomiprofessorn John Hassler, med forskningsfokus på klimatekonomi, menar att reduktionsplikten är dyr och ineffektiv. I Svenska Dagbladet skrev han den 21 november, just före att Peter Alestig började rapportera intensivt om reduktionsplikten:
”Den svenska reduktionsplikten är mycket dyr, kostnaden är i storleksordningen 25 miljarder per år. Samtidigt är det tveksamt om den överhuvudtaget har någon effekt på klimatet.
…
Kanske kommer det visa sig nödvändigt att Sverige för att klara kraven till 2030 måste köpa utsläppskvoter från till exempel Bulgarien eller Rumänien. Detta kommer sannolikt inte att bli särskilt dyrt och det finns heller inget omoraliskt i det. Tvärtom är det just så som den europeiska klimatpolitiken är tänkt att fungera.”
Genom att Sverige investerar i utsläppsminskningar i andra länder kan prislappen per utsläppsminskning bli låg jämfört med att behålla reduktionsplikten, resonerar Hassler.
Läs också granskningen av det Peter Alestig skrivit om elpristaket: DN underlät att kontrollera orimlig siffra om elpristaket
Även den statliga myndigheten Tillväxtanalys resonerar på likande sätt i rapporten Mål och medel i klimatpolitiken (augusti 2022):
”Reduktionsplikten är inte heller ett effektivt klimatpolitiskt styrmedel eftersom den inte är teknikneutral, utan favoriserar biogena drivmedel.”
Men det här perspektivet får inte plats i Alestigs rapportering. NMI frågade Peter Alestig hur det kan komma sig och i ett mail till NMI menar Peter Alestig att det är ”spekulativt att hävda att det skulle vara mer kostnadseffektivt än att fortsätta minska utsläppen på hemmaplan”. Alestig spekulerar själv om framtida miljardkostnader men menar alltså att ifrågasättanden av miljardkostnader är väl spekulativa.
Bland annat John Hassler hävdar ju att det sannolikt inte alls kommer att bli särskilt dyrt, tvärt om billigare än kostnaden för reduktionsplikten. Men det perspektivet har inte fått plats i dina artiklar. Varför inte det?
”Den exakta kostnaden för att köpa ESR-rätter i framtiden, om det finns några att köpa, är det ingen som vet. Därför blir det spekulativt att hävda att det skulle vara mer kostnadseffektivt än att fortsätta minska utsläppen på hemmaplan. Det finns, enligt DN:s källor inom regeringskansliet och på expertmyndigheter, också en risk att det Sverige inte kan köpa några ESR-rätter över huvud taget, med tanke på att flera andra länder har tuffa beting inom ESR till 2030. Vårt syfte med bevakningen av vad Sveriges ESR-beting innebär för regeringens löfte att sänka reduktionsplikten har varit att peka på dels den risken och dels på risken att det medför miljardkostnader – något som inte framgått i den politiska debatten.”, skriver Peter Alestig till NMI.
***
Peter Alestig om kostnaderna för att reducera eller avskaffa reduktionsplikten
15 dec ”Det finns flera sätt att kompensera för de höga utsläppen, enligt EU-reglerna, men bara ett är realistiskt för Sverige.
Att köpa sig fri. Och det riskerar att bli en dyr affär för skattebetalarna.”
16 dec ”Antingen behöver man behålla reduktionsplikten, alltså inblandningen av biobränslen i bensin och diesel, på en hög nivå – eller kompensera för utsläppsökningen genom att köpa sig fri i affärer som sannolikt kostar flera miljarder kronor.”
16 dec ”En reduktionsplikt på runt 6 procent skulle, enligt DN:s beräkningar, leda till att Sverige släpper ut runt 27 miljoner ton mer än vad som är tillåtet enligt EU:s bindande klimatkrav. Det leder i sin tur till att regeringen sannolikt tvingas köpa utsläppsrätter från andra EU-länder, till kostnader som experter bedömer landar på flera miljarder.”
20 dec ”Efter DN:s avslöjande om hur en sänkt reduktionsplikt kan kosta skattebetalarna miljardbelopp, kallas nu energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till näringsutskottet.”
23 dec Löftet om kraftigt sänkt reduktionsplikt kan leda till att skattebetalarna drabbas av kostnader på tiotals miljarder kronor, kunde DN berätta förra veckan.
23 dec ”Regeringens löfte att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå kommer med all sannolikhet leda till att Sverige inte lever upp till EU:s klimatkrav, vilket i förlängningen kan leda till kostnader på tiotals miljarder för skattebetalarna – eller, i värsta fall, att Sverige dras inför EU-domstolen.”… ”I dagsläget ser det ut att finnas ett mycket stort glapp mellan behovet av utsläppsrätter från länder som Tyskland och Frankrike, och utbudet från länder som Bulgarien och Grekland.”
2 feb ”Men en så kraftig sänkning skulle förmodligen kosta skattebetalarna mångmiljardbelopp. Orsaken är EU:s skärpta klimatmål, som kräver att Sverige minskar de fossila utsläppen snabbt. Med kapad reduktionsplikt skulle utsläppen i stället öka kraftigt. Det skulle sannolikt tvinga oss att köpa utsläppsutrymme för mångmiljardbelopp från andra EU-länder.”
Exempel på Alestig-artiklar
1 mars https://www.dn.se/sverige/okad-reduktionsplikt-kravs-trots-rekordlaga-trafikutslapp/
14 februari https://www.dn.se/sverige/per-bolund-regeringen-har-kidnappat-vara-satsningar/
12 februari https://www.dn.se/sverige/klimatministern-detta-handlar-inte-om-att-kopa-sig-fri/
12 februari https://www.dn.se/sverige/regeringen-vill-minska-sveriges-utslapp-i-nepal-och-ghana/
7 februari https://www.dn.se/sverige/klimatministern-om-avgangshotet-da-kan-vi-behova-omvardera-samarbetet/
2 februari https://www.dn.se/sverige/peter-alestig-regeringens-egen-klimatkris-allt-varre-hur-slutar-dramat/
11 januari https://www.dn.se/varlden/har-ar-forra-arets-storsta-och-mest-bortglomda-klimatnyhet/
28 december https://www.dn.se/sverige/eu-beslut-ger-hogre-bensinpris-sarskilt-med-sankt-reduktionsplikt/
23 december https://www.dn.se/sverige/romina-pourmokhtari-l-det-finns-alltid-en-risk-att-fa-kritik-av-eu/
23 december https://www.dn.se/sverige/kallor-regeringens-klimatpolitik-kan-gora-att-sverige-stams-i-eu-domstolen/
20 december https://www.dn.se/sverige/efter-dns-avslojande-ebba-busch-kallas-till-naringsutskottet/
16 december https://www.dn.se/sverige/regeringen-star-fast-vid-loftet-oavsett-vad-det-kostar/
16 december https://www.dn.se/ekonomi/sd-en-marginell-sankning-av-reduktionsplikten-finns-inte-pa-kartan/
10 november https://www.dn.se/sverige/peter-alestig-har-ar-fragorna-jag-kommer-stalla-dig-i-egypten-romina-pourmokhtari/
22 september https://www.dn.se/sverige/peter-alestig-hur-ska-du-fa-ordning-pa-klimatet-kristersson/
Inga kommentarer