Skärmklipp
Journalisten Christian Stichler, tyska public service-kanalen ARD:s Stockholmsbaserade korrespondent, har blivit omtalad för att han ställer hårda frågor till makthavarna i coronakrisen. Han intervjuades av både Studio Ett och Dagens Nyheter, och fram träder en bild av en journalist som ifrågasätter de svenska besluten mer än vad de svenska kollegorna gör.
Bild: Christian Stichler diskuterar coronabekämpning med journalistkollegor i ARD:s Presseclub.
I söndags, när Christian Stichler medverkade i det tyska tv-programmet Presseclub, visar det sig att han ifrågasätter även de tyska besluten. I Presseclub diskuterar journalister aktuella ämnen, och nu under rubriken ”Tvärbroms för corona – är det värt priset?”. Det handlade om avvägningen mellan åtgärder för att å ena sidan skydda medborgarnas hälsa och å andra sidan värna personliga fri och rättigheter.
Christian Stichlers kollegor menade att den tyska cornonstrategin, som är betydlig mera ingripande än den svenska, är klok och förnuftig. Men Christian Stichler själv ifrågasatte:
”När man ser på Tyskland från det här svenska perspektivet, så kan jag ibland fråga mig själv ’vad är det som händer i mitt hemland’?” och han gick så långt som att säga att det finns en sorts hysteri i Tyskland i jämförelse med en mer sansad inställning i Sverige. När det exempelvis gäller frågan om att stänga skolor eller inte, menade han att det kanske finns något att lära från Sverige.
Christian Stichler kanske är en ovanligt kritisk journalist, men att han skulle vara särskilt kritisk mot just de svenska coronaåtgärderna stämmer inte.
Att det finns skillnader mellan hur journalister jobbar i olika länder är självklart. Pamina Falck har lyssnat på tolv av den svenska regeringens presskonferenser, och noterat vilka frågor som de närvarande journalisterna ställer. Man kan konstatera att en hel del frågor är ansvarsutkrävande, att andra är oinitierade. Pamina Falcks viktigaste slutsats är att det knappast ställs några frågor alls om varifrån regeringen inhämtar underlag för sina bedömningar utöver Folkhälsoinstitutet, exempelvis när det gäller ekonomiska konsekvenser av olika beslut.
NMI har dessutom gjort nedslag för att jämföra Sverige med Frankrike, Storbritannien och Tyskland när det gäller vilka frågor journalister ställer på presskonferenser om coronaepedemin. Det ska understrykas att det är ögonblicksbilder, i en extrem krissituation, som inte nödvändigtvis behöver vara representativa för hur det brukar vara. I en jämförelse av just de här presskonferenserna är de brittiska journalisterna mest ansvarsutkrävande, medan de tyska ställer förvånansvärt snälla frågor. En obeservation är att brittiska presskonferenser genomförs på distans, att den franska bevistas av en enda journalist som sägs representera hela presskåren, medan många journalister deltar på plats på presskonferenserna i både Sverige och Tyskland.
Storbritannien
Pressträffarna hålls på 10 Downing Street men har sedan några veckor tillbaka skett utan publik. Journalisterna har lyssnat och ställt sina frågor via videolänk. Efter att premiärministern den 27 mars testades positiv av covid-19 har Boris Johnson varit isolerad och andra regeringsföreträdare har hållit i presskonferenserna, som exempelvis Matt Hancock, hälsominister, och Prof Jonathan Van-Tam, statsepidemiolog.
Storbritannien har under de senaste veckorna haft en snabbt ökande smittspridning och pressträffarna under samma period har dominerats av just detta. Frågorna under pressträffarna som vi granskat (1/4 och 3/4) har i huvudsak handlat om smittspridningen och huruvida virustester utförs i tillräckligt stor utsträckning. Journalisterna jämför ofta Storbritannien med andra länder för att ifrågasätta regeringens strategi.
I Tyskland har man testat många fler än här, varför testar vi i Storbritannien så få? När kommer vi se tester på antikroppar och vilka kommer testas? För några veckor sedan meddelade ni att antikropstester skulle vara på plats nu, men så är inte fallet, varför? Hur många tror ni är smittade just nu? När pikar kurvan?
Frågorna påminner om de som ställs vid de svenska presskonferenserna med jämförelser av andra länder och frågor om när i tid olika scenarier ska inträffa. Samtidigt saknas helt frågor gällande de ekonomiska stödpaketen, vilket varit vanligt förekommande vid de svenska presskonferenserna.
Frankrike
I Frankrikes arbete för att stoppa Coronaviruset har regeringen huvudansvaret för att bekämpa smittan. Det har gjort att President Emmanuel Macron fått dela rampljuset i media med premiärminister Édouard Philippe. Den 28 mars höll Philippe en exceptionell presskonferens där han i hela en timme och tjugo minuter lade ut texten om den franska strategin.
Under konferensen deltog förutom premiärministern även landets hälsominister och regeringens högsta tjänsteman för folkhälsofrågor. Den senare håller sedan en tid tillbaka dagliga presskonferenser.
Till följd av de strikta karantänsreglerna som också drabbar presskåren fanns endast en journalist närvarande (!) för att ställa frågorna. Journalisten, som kom från Agence France Presse (AFP), var dock noga med att betona att han ställde sina frågor för hela den samlade presskåren.
På frågan om inte premiärministern kände missmod inför de konspirationsteorier som sprids i coronakrisens namn svarade Philippe att ”missmod är inte en känsla som jag tillåter mig”. Större delen av reporterns frågor var sedan inriktade på de åtgärder som franska regeringen föreslagit och hur arbetet med antikroppstester går. Frågorna handlade också konkret om hur det fortsatta preventiva arbetet ska gå till, som till exempel om regeringen är beredd att ta över industrier för att producera respiratorer eller tillåta att veterinärer att utför antikroppstester. Inga frågor handlade om åtgärdernas ekonomiska effekter på jobb och företagande i landet.
En fråga till ministern handlade om regeringen kunde tänka sig att rekvirera från företag för att styra om produktion av utrustning och läkemedel. Just denna del av den franska regeringens corona-politik blev några dagar senare politiskt sprängstoff i relationen med Sverige sedan franska regeringen tagit över det svenska bolaget Mölnlyckes lager med skyddsmasker i Lyon. Efter utrikesminister Ann Lindes hot om att anmäla Frankrike till EU-kommissionen har dock regeringen hävt rekvireringen av Mölnlyckes lager.
Tyskland
Tyskland har en särskild ordning för regeringens presskonferenser. Journalistföreningen Bundespressekonferenz startades 1949 och genomför presskonferenser flera gånger per vecka med regeringsföreträdare. Ofta är det regeringens talesperson Steffen Seibert, eller någon av hans ställföreträdare, som står i centrum. Ibland är det en av regeringens mininstrar som har huvudrollen, som exempelvis för en dryg vecka sedan då hälsominister Jens Spahn ledde presskonferensen.
Bundespressekonferenz
NMI har lyssnat på några presskonferenser de senaste dagarna, med huvudfokus på coronaviruset. Man kan konstatera att de frågor som ställs är initierade, faktaorienterade och siktar mot att klarlägga hur det förhåller sig. Exempelvis hur urvalet av personer för testning ska gå till.
Under de presskoneferenser som NMI studerat ställs inga ansvarsutkrävande frågor överhuvudtaget. Tonen är formell och vänlig, från båda håll. Både frågor och svar kan gärna bli betydligt längre än vad som är fallet i Sverige.
Enligt Christian Stichler är den tyska journalistkåren normalt mer krtiskt inställda än svenska journalister, men det märks inte på de här presskoferenserna. Men just coronakrisen har satt landet ett kristillstånd som gjort att alla sluter upp bakom regeringen. Det kan uppfattas som förräderi om man sticker ut och ifrågasätter, sa han i Studio Ett.
Inga kommentarer