Utrikesfödda och lågutbildade utelämnas i rapporteringen om långtidsarbetslöshet

Regeringen har pekat på den växande långtidsarbetslösheten som ett av Sveriges största problem. Samtidigt utelämnas central information i medierapporteringen gällande vilka grupper som sticker ut. Det vill säga utrikesfödda och lågutbildade.

 
Foto: Ryoji Iwata

NMI fortsätter att undersöka hur DN, SVT och SR rapporterat om långtidsarbetslösheten. Läs mer om hur undersökningen gått till längst ner.

NMI intervjuade förra månaden den tidigare ekonomireportern på DN Johan Schück för att ta del av hans tankar på hur rapporteringen kring långtidsarbetslösheten kan förbättras:

Det finns en väldigt intressant paradox i denna fråga där vi ser att gruppen långtidsarbetslösa blir allt större samtidigt som arbetslösheten totalt sett går ner. Här finns det gott om material för en journalist att gräva i och beskriva hur detta går ihop. Jag anser även att det är viktigt att siffrorna bryts ner och att man tydliggör att långtidsarbetslösheten i stor utsträckning handlar om utrikesfödda och lågutbildade. Den informationen är central för att förstå problemet, vilket i sig är en förutsättning för att det ska kunna lösas. Jag tycker även att ni i er studie har en poäng i att journalister skulle kunna ställa skarpare frågor än vad som skett när exempelvis arbetsmarknadsministern intervjuats, sade Schück.

Under september månad har flera kopplingar gjorts mellan arbetslösheten och arbetkraftsbristen, men fortsatt är det mycket sällan som medierna synliggör vilka grupper som utgör de långtidsarbetslösa och därmed utelämnas central information för att förstå problematiken.

DN är det mediet som publicerat mest i ämnet. I flera publiceringar har långtidsarbetslösheten nämnts i förbifarten, men ämnet har även belysts i längre intervjuer med såväl politiker som ekonomer.

Framför allt har fokus legat på hur Arbetsförmedlingen ska förändras för att komma till rätta med långtidsarbetslösheten och såväl finansministern, arbetsmarknadsministern och Arbetsförmedlingen har intervjuats i ämnet.

I det flesta publiceringar där problemen med den växande långtidsarbetslösheten nämnts, beskrivs inte att gruppen till stor del utgörs av lågutbildade och utrikesfödda. Men det finns några undantag, ett är en publicering från den 16 september:

Att arbetslösheten minskar är förstås positivt, men att långtidsarbetslösheten ökat kraftigt under pandemin uppmärksammas alltmer som ett stigande problem för hela landet. Antalet långtidsarbetslösa är numera 188 000, varav cirka hälften utgörs av personer födda utanför Europa.

Det arbetsmarknadsrelaterade ämnen som DN framför allt fokuserat på under månaden är problemet med företag som missbrukar arbetskraftsinvandring genom låga löner och oskäliga avtal. Även den ökande arbetskraftsbristen som berör både högkvalificerade arbetsplatser och servicenäringen har skildrats vid flera tillfällen. Dessutom publicerade DN ett ingående reportage om ungdomsarbetslösheten där statistiken bröts ner och ämnet behandlades på djupet.

SR har berört långtidsarbetslösheten i betydligt fler inslag under september än under föregående månad, men vid inget tillfälle har man i inslagen beskrivit att gruppen långtidsarbetslösa framför allt består av lågutbildade och utrikesfödda. När inslagen angripit frågan om hur långtidsarbetslösheten ska motarbetas har huvudfokus varit på Arbetsförmedlingen. I två inslag nämns paradoxen med att långtidsarbetslösheten stiger samtidigt som arbetsbristen ökar.

Arbetsmarknadsministern deltog i lördagsintervjun och nära halva intervjun, som totalt varar i 30 minuter, fokuserade på långtidsarbetslösheten och den andra hälften fokuserade på arbetskraftsbristen och Arbetsförmedlingen. Gruppen beskrevs som ”personer med svaga konkurrensförmåner, låg utbildning och som inte kan språket”.

SVT har likt de andra medierna vid några tillfällen belyst hur det å ena sidan råder arbetsbrist men å andra sidan finns en växande långtidsarbetslöshet. Samtidigt har SVT:s reportrar missat att identifiera att gruppen långtidsarbetslösa framför allt utgörs av lågutbildade och utrikesfödda. Det är endast i två inslag som de intervjuade personerna definierar gruppen. Det ena inslaget är från Rapport den 14 september:

Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen: Många av de personer som är långtidsarbetslösa och som har varit långtidsarbetslösa länge har en låg utbildning. Många är de utomeuropiskt födda som har kommit till Sverige under flyktingkrisen 2015 och 2016. För den här gruppen av personer krävs det en kombination av insatser.

Att Sveriges största nyhetsredaktioner i så liten utsträckning beskriver två starka gemensamma nämnare bland gruppen långtidsarbetslösa – som i sig är viktig information för att förstå vilka åtgärder som behövs för att ändra utvecklingen – är en brist i rapporteringen. När relevant information utelämnas begränsar det mediekonsumenternas möjlighet att förstå problemet och därmed ta ställning till de politiska förslag som följer.


Finanspolitiska rådet

Det är främst de med tidsbegränsade anställningar särskilt unga, lågutbildade och utrikes födda som förlorat sina arbeten. Det har förvärrat problemen som redan före pandemin präglade svensk arbetsmarknad. Samtidigt har börskurser och bostadspriser fortsatt att utvecklas starkt, vilket tillsammans med den ökade arbetslösheten medfört en ojämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning.

EU-kommissionen skriver

Trots år av ekonomisk tillväxt har vissa grupper av befolkningen svårt att få arbete. Sverige är ett av de EU-länder som har högst sysselsättning och lägst långtidsarbetslöshet. Ändå kvarstår utmaningar med att integrera lågutbildade personer och invandrare från länder utanför EU, särskilt kvinnor, på arbetsmarknaden. Denna utmaning kommer sannolikt att kvarstå under de kommande åren och förvärras av storleken på och sammansättningen av den grupp asylsökande som kom i slutet av 2015.

IMF skriver

På medellång sikt beror framtidsutsikterna på hur framgångsrik strukturomvandlingen kommer att bli samt hur väl specifika hinder för inkluderande tillväxt kan mötas, som till exempel den dysfukntionella bostadsmarknaden och den höga arbetslösheten bland unga och utrikes födda. Framgångarna när det gäller sturkturreformer har hittills varit begränsade ….

Om undersökningen

Tidsperiod:
1-30 september 2021

De undersökta medierna:
DN – samtliga nyheter på dn.se (exklusive Kultur, Sport och opinionstexter)
SVT – Rapports huvudsändning 19.30, Aktuellt och Agenda
SR – Lunchekot, Ekonomiekots huvudsändning samt Studio Ett

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.