Rysk stridsvagn (T-90) paraderar på Röda Torget i Moskva. Foto: Wikipedia.
Rapporteringen om ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap har tagit stor plats i de svenska nyhetsmedierna efter den ryska invasionen av Ukraina och efter att Finland och sedan Sverige satt i gång översyn av säkerhetspolitiken och frågan om vad ett Nato-medlemskap skulle innebära.
En försvarlig del av rapporteringen har handlar om riskerna förknippade med Rysslands agerande, och om de kan tänkas öka eller minska beroende på Sveriges och Finlands agerande. Den 13 april presenterade de finska regeringen en ny säkerhetspolitisk analys som berör både risker med att ansluta sig till Nato såväl som riskerna med att stå utanför:
Risk med att stå utanför: ”Nato förblir den primära försvarslösningen för dessa länder (medlemmarna). I en krissituation ställs trupper och kapaciteter från Natoländerna a priori till Natos förfogande och inriktas på genomförandet av Natos kollektiva försvar.”
***
Risk med att gå med: ”Om Finland ansöker om medlemskap i Nato bör man förbereda sig på omfattande och svårförutsägbara påtryckningar och risker, såsom ökade spänningar vid gränsen mellan Finland och Ryssland.”
En motsvarande svensk analys är aviserad till den 13 maj.
NMI har undersökt hur riskerna beskrivs i SVT Aktuellt och i finska YLE, under april månad. Man kan konstatera att skillnaden är stor. Svenska Aktuellts reportrar kommer ofta tillbaka till frågeställningar som tar sin utgångspunkt i ryska hot gällande vad som kan komma att hända om Sverige och Finland ansöker om medlemskap i Nato. En formulering är exempelvis ”Hur säkra kan vi vara på att Ryssland inte invaderar eller attackerar oss om vi går med?” (Nike Nylander) och en annan ”Ryssland har ju varnat senast idag både Sverige och Finland om att gå med i Nato. Ska man inte ta de hoten i beaktande eller vad tycker du?” (Katia Elliott).
Men det finns även exempel på att reportrarnas frågor tar sin utgångspunkt i att säkerheten i vår del av världen skulle öka med ett Nato-medlemskap, särskilt i rapporteringen den 13 april om den tidigare nämnda finska analysen. ”Det betonas också att Finland och Sveriges eventuella medlemskap ökar stabiliteten i Östersjöområdet på längre sikt.” (Nike Nylander)
I finska YLE är det vanligare att journalisterna tar sin utgångspunkt i resonemang om att riskerna skulle minska med ett Nato-medlemskap. De finska YLE-journalisterna är överhuvudtaget mera utförliga i sina kommentarer om säkerhetspolitiken:
Vill Norge verkligen utvidga Nato?
Lucas Dahlström, YLE.
Lucas Dahlström (YLE): Efter Rysslands invasion av Ukraina så, enligt de som jag har pratat med åtminstone, är ännu fler positiva till att både Sverige och Finland ska gå med i Nato. Visst finns det viss oro för ryska reaktioner och så vidare, men man ser ändå fördelar med att ha alla Nordens fem länder med i Nato, och det finns politiska röster i Norge som säger att vi måste skapa en slags nordisk allians inom Nato. Och dessutom stärker det också Natos profil att också vara en utbredd försvarsallians när två små länder, som Finland och Sverige är i det här sammanhanget, som endast är ute efter försvar och som är stabila demokratier går med i Nato.
I YLE är det under den undersökta perioden vid flera tillfällen YLE-journalister som ger sin egen analys av det säkerhetspolitiska läget, medan de frågorna snarare ställs till externa experter i Aktuellt. I Aktuellt är det vanliga att journalisterna analyserar det inrikespolitiska läget och turerna i regering och riksdag.
Mats Knutsson, SVT.
Mats Knutson (Aktuellt): Ann Linde ger inte något tydligt besked om vart Sverige är på väg, och det intressanta tycker jag är att när hon får frågan om de besked som kommit från Finland, dvs att ett svenskt och finskt medlemskap skulle öka stabiliteten i vårt närområde, så vill hon inte riktigt acceptera den verklighetsbeskrivningen, utan hon försöker föra över samtalet till att handla mer om ansökningsprocessen och tiden mellan man lämnar in ansökan och när man skyddas av artikel 5.
En YLE-reporter resonerar om att deklarationer om ryska motåtgärder är en del av den ryska propagandan.
Kerstin Kronvall, YLE.
Kerstin Kronvall (Yle): nu tror jag att det är väldigt viktigt att vi i Finland ligger ganska lågt och har huvudet kallt så att vi inte hetsar upp oss för varje ord som kommer från Ryssland under den här tiden för att vi kommer att få väldigt många skrämskott därifrån under den närmaste tiden.
Den här gestaltningen av att inte låta sig skrämmas av Ryssland kan man inte hitta i Aktuellt.
YLE väljer också att i ett inslag beskriva hur säkerheten för de baltiska staterna anses öka om Finland blev NATO-medlem. Någon sådan analys har inte presenterats av Aktuellt-journalisterna under de undersökta veckorna.
Svt har erbjudits att kommentera men avstått.
***
Utvalda transkriberingar där journalister behandlar risker: Risker utanför och innanför Nato i SVT och YLE 220503
Inga kommentarer