Sakligt i DN om extremväder

NMI har flera gånger kritiserat medier, inte minst Dagens Nyheter, för att inte korrekt återge vad FN:s klimatpanel säger om extremväder. I söndags publicerade tidningen en saklig artikel i ämnet, skriver Anders Bolling.

 
Dagens Nyheter rapporterar om extremväder.

När medier ska rapportera om klimatet exemplifieras ofta med extremt väder. Det är en rubrikvänlig del av frågan, men det är också den del som oftast innehåller fel. Det är exempelvis vanligt att nyhetsmedier påstår att tropiska cykloner och översvämningar blivit vanligare, vilket inte har stöd i sammanställningarna från FN:s klimatpanel IPCC.

Mindre sakligt i DN.

Dagens Nyheter hade dock i söndags en genomgång av vad forskningen säger om extremt väder som håller hygglig klass. Skillnaden är stor mot när DN för några år sedan reservationslöst återgav flagrant felaktiga uppgifter från The Lancet om att extremväder ökat med nästan 50 procent på bara 16 år.

Nu beskrivs trenderna för olika typer av extremväder (en del saknas) i huvudsak så som IPCC gör, och viktiga ord som ”sannolikt” och ”tycks” kommer till användning. Artikelns rubrik – Så mycket värre blir extremvädret – ”underskattat vår sårbarhet” – är neutral och lyfter fram det faktum att mycket av problemen med extrema väderhändelser har att göra med expanderad bebyggelse och bristfällig anpassning.

För ett drygt år sedan beskrev reportern Peter Alestig en snarlik genomgång i en annan publikation som att ”vara ute och cykla”.

Svagheten i söndagens artikel är att den i så hög grad okritiskt bygger på organisationen World Weather Attribution, WWA, och dess företrädare Friedrike Otto. WWA:s uttryckliga uppdrag är inte att förutsättningslöst analysera extremväderhändelser utan att hitta en koppling mellan väder och människa efter varje händelse, bland annat för att få fram underlag till rättsfall.

Det finns ingen konsensus bland experter att de beräkningar WWA gör är pålitliga. Att på så korta tidsrymder som WWA arbetar med dra slutsatser om hur många procent sannolikare en viss händelse blivit på grund av våra utsläpp är vetenskapligt tvivelaktigt.

***

Anders Bolling är en av författarna till NMI-boken Professionell klimatbevakning : guide för en konstruktiv journalistik 

Anders Bolling

Krönikör

1 kommentar


  1. fredrik bruno skriver:

    Påminner om vad Bert Bolin skrev redan år 1979 (Vad gör vi med klimatet, sid 51 – 57) att det krävs mycket stora förändringar i frekvensen av mycket sällsynta händelser för att man skall kunna belägga dem med statistisk säkerhet. Att säga något om en förändring av något som inträffar kanske bara någon gång per sekel kräver mycket längre observationsperiod för att man skall kunna belägga förändringen. Det skulle krävas dramatiska förändringar för att vi på några korta år skulle observera och bevisa en ökning.


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *