Huset på bilden är inte relaterad till texten. Foto Andrin Schranz från Unsplash
─ Vi blev chockade när vi såg att vårt bostadsköp, och därmed vår relation, offentliggjordes i lokalpressen, säger en av personerna till Näringslivets medieinstitut.
Så fort paret upptäckte publiceringen kontaktade de tidningen för att få den avpublicerad – eller i annat fall att deras namn skulle anonymiseras – men tidningen avfärdade uppmaningen med att publiceringen var av allmänintresse.
─ Tidningen var kort i sin respons och tydliga med att det inte har några avsikter att ändra i publiceringen. Efter den ordväxlingen kände vi inga större förhoppningar att vinna i Mediernas Etiknämnd men anmälde ändå eftersom vi tycker att persondetaljerna i publiceringen var kränkande och saknade relevans, säger personen.
Paret är inga offentliga personer och fastigheten sticker inte ut i vare sig värde eller utformning – ändå motiverar Medieombudsmannen beslutet med att publiceringen har ett allmänintresse:
Det finns ett allmänintresse kring köp och försäljning av fastigheter och en etablerad tradition inom svensk press att publicera offentliga uppgifter om lagfarter och fastighetsöverlåtelser.
En genomgång på mediesökmotorn Retriever visar att det finns gott om liknande publiceringar i lokaltidningar runt om i landet. Korta artiklar med en standardiserad utformning som vore de klippta ur ett personregister där fullständiga namn, ålder och adress framgår. Lokalmedier som publicerar offentliga uppgifter vid anspråkslösa fastighetsöverlåtelser tycks alltså vara en etablerad företeelse, men att motivera publiceringarna med att det finns ett allmänintresse går att starkt ifrågasätta.
Föregående Medieombudsmannen Ola Sigvardsson intervjuades i SvD 2019 och fick frågan ”Vad menas då med begreppet ”allmänintresse”?”. Han svarade att allmänintresset inte bör förväxlas med allmän nyfikenhet:
Det är ett ofta omdiskuterat begrepp, men jag skulle definiera det som ”viktigt för alla” – det som är av intresse för andra att känna till. Ett mycket vanligt missförstånd är att det skulle handla om att få sin allmänna nyfikenhet tillfredställd, men det måste vara något som höjer sig över det.
När det kommer till ovan nämnda publiceringstradition framstår det som uppenbart att det är just allmänhetens nyfikenhet som tillfredsställs. Ändå menar både Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd att den typen av publiceringar är medieetiskt försvarbara.
NMI har kontaktat Medieombudsmannen Caspar Opitz för en mer utförlig motivering till beslutet:
─ Jag brukar ibland definiera begreppet ”allmänintresset” som att allmänheten har rätt till insyn i vissa frågor. Det kan vara stora, viktiga samhällsfrågor, men det kan också vara rätt till insyn i mindre frågor i lokalsamhället. Där har man av tradition ansett att just fastighetsöverlåtelser är en sådan fråga. Jag tycker att det är en rimlig tradition och att den står över ren nyfikenhet. Men jag förstår också att alla inte tycker det är jättekul att plötsligt hamna i tidningen med sitt namn, adress och vad man betalat för till exempel ett hus. Däremot är den eventuella skadan som någon upplever av en sådan namnpublicering sällan så allvarlig, enligt mitt sätt att se det, att den är att betrakta som en oförsvarlig publicitetsskada – det begrepp jag använder när jag vill klandra en publicering, säger Caspar Opitz till NMI.
Hur många ärenden av denna typ har inkommit till kansliet under din tid som MO, men som ni avskrivit och som därmed inte offentliggjorts?
─ Jag tror att vi haft två ärenden av denna typ under det senaste året, säger Opitz.
Inga kommentarer