Snål rapportering om arbetslöshet bland unga och invandrare

Sveriges kanske största ekonomiska utmaning är att få unga och invandrare i jobb. I samband med den nya regeringsbildningen saknades frågan totalt i flera stora redaktioners bevakning.

 
Foto: Devin Avery

Vilka är Sveriges största ekonomiska utmaningar? Några av de tyngsta ekonomiska bedömarna lyfter fram jobb till unga och invandrade som en av de tuffaste. OECD, IMF, EU-kommissionen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet har alla nyligen presenterat analyser av den svenska ekonomin, och alla har pekat på arbetslöshet för unga och invandrare som en av de stora utmaningarna, vilket hänger ihop med risker för att grupper hamnar i utanförskap och ökad segregation (se exempel nedan).

NMI har undersökt hur utvalda program i tre ledande nyhetsmedier rapporterat om arbetslöshet, segregation och utanförskap i juli efter att den nya regeringen Löfven tillträtt. Avsikten är att följa frågorna kontinuerligt. Sammanlagt hittade vi drygt etthundra publiceringar under dryga tre veckor, och innehållet i dessa har analyserats.

Undersökningen visar att de tre mediernas intresse för frågeställningen varit begränsad trots att det funnits tillfällen då man kan tycka att det vore självklart att fokusera på just Sveriges ekonomiska utmaningar, exempelvis när den nya regeringen tillträdde eller när nya arbetslöshetssiffror presenterades.

NMI har särskilt letat efter hur Sveriges Television, Sveriges Radio och Dagens Nyheter i de här publiceringarna beskriver vad problemen beror på och hur de kan lösas. Lösningar på problematiken med utanförskap kan gestaltas exempelvis som en fråga om jobbskapandet i företagen, eller som en fråga om beskattning av tillgångar för att minska ekonomiska skillnader.

I samband med att den nya regeringen tillträdde 9 juli rapporterades en hel del om den nya regeringens prioriteringar. Statsminister Stefan Löven intervjuades i SVT Agenda den 11 juli och i Dagens Nyheter den 7 juli.

I Agenda ställdes en rad frågor till Stefan Löven, men frågan om Sveriges kanske största ekonomiska utmaning, det vill säga jobb till unga och invandrade, berördes inte. I stället diskuterades framför allt det politiska spelet, bland annat det parlamentariska läget och huruvida det går att lita på Socialdemokraterna efter förändringarna av Arbetsförmedlingen och LAS.

Dagens Nyheter konstaterade att Stefan Löven prioriterar att få fler i jobb, men några närmare detaljer gavs inte.

I Sveriges Radios Studio Ett sa inrikesminister Mikael Damberg att den gröna omställningen kommer att skapa nya jobb, men några frågor om arbetslöshet bland unga och invandrare fick han inte.

Under den undersökta perioden har de tre undersökta medierna endast nämnt frågan om arbetslöshet och risken för utanförskap när det gäller unga och invandrade ett tiotal gånger sammanlagt. En förklaring kan vara att det är frågan om en semesterperiod där nyhetsflödet är mindre och där redaktionernas bevakning kanske är mindre intensiv än normalt.

Arbetslöshet för utrikes födda (blå) och inrikes födda (röd) 2005-2020. Källa: SCB

Även under semesterperioden i juli publicerade dock de tre medierna en del nyheter om Sveriges ekonomi, men de handlar bara undantagsvis om svårigheten att få unga och invandrare i jobb. I stället handlade ekonomirapporteringen bland annat om bostadsmarknaden, Cementa, börsens utveckling, svenska företag, sparande och den gröna omställningen. Inslag om den ekonomiska utvecklingen i USA var också vanligt förekommande.

Ett inslag i SVT Rapport handlade om förslaget att kartlägga svenskarnas ”förmögenheter på individnivå” som ett verktyg för att ”bekämpa den ekonomiska ojämlikheten”. Arbetslöshetsfrågorna nämndes inte över huvud taget i inslaget.

29 juli presenterade SCB sin återkommande arbetsmarknadsundersökning som visade en ökning av antalet sysselsatta, men samtidigt rekordhög arbetslöshet framför allt bland unga och invandrade. SVT:s Rapport och Aktuellt valde att uppmärksamma undersökningen och fokuserade på de goda nyheterna: ”I dag kom flera statistiknyheter som visar att ekonomin växer så att det knakar”. Ett inslag i Rapport problematiserade dock läget och fokuserade på situationen för invandrade kvinnor. Istaahil Hassan intervjuades, som efter att ha gått arbetslös i åtta år nu har fått ett provjobb, och reportern konstaterade att arbetslösheten är 25 procent bland utrikesfödda kvinnor. Arbetsförmedlingens chef intervjuades och menade att de som är arbetslösa inte har den kompetens som efterfrågas och att det behövs fler som hjälper de här kvinnorna att få jobb.

Dagens Nyheter och de undersökta programmen i Sveriges Radio rapporterade inte om SCB:s arbetslöshetssiffror den 29 juli. Dock tog de upp siffrorna den 3 augusti (utanför denna undersöknings tidsperiod) då arbetsmarknadsminister Eva Normark höll en presskonferens om läget på arbetsmarknaden.

Under den här perioden presenterade även OECD en Sverigerapport där det konstaterades att även om den svenska ekonomin har varit jämförelsevis motståndskraftig mot coronapandemins påverkan, så behövs arbetsmarknadsreformer. OECD konstaterar att arbetslösheten ökade redan före pandemin. Sverige lider både av brist på arbetskraft inom vissa sektorer och samtidigt hög arbetslöshet särskilt bland outbildad arbetskraft och invandrare. Pandemin har förvärrat problemet, konstaterar OECD. OECD-rapporten verkar inte ha intresserat något av de undersökta medierna.

***

 

Finanspolitiska rådet lyfter fram att utvecklingen lett till ökad ojämlikhet:

”Det är främst de med tidsbegränsade anställningar särskilt unga, lågutbildade och utrikes födda som förlorat sina arbeten. Det har förvärrat problemen som redan före pandemin präglade svensk arbetsmarknad. Samtidigt har börskurser och bostadspriser fortsatt att utvecklas starkt, vilket tillsammans med den ökade arbetslösheten medfört en ojämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning.”

EU-kommissionen skriver:

”Trots år av ekonomisk tillväxt har vissa grupper av befolkningen svårt att få arbete. Sverige är ett av de EU-länder som har högst sysselsättning och lägst långtidsarbetslöshet. Ändå kvarstår utmaningar med att integrera lågutbildade personer och invandrare från länder utanför EU, särskilt kvinnor, på arbetsmarknaden. Denna utmaning kommer sannolikt att kvarstå under de kommande åren och förvärras av storleken på och sammansättningen av den grupp asylsökande som kom i slutet av 2015.”

IMF skriver (sidorna 5 och 6):

”På medellång sikt beror framtidsutsikterna på hur framgångsrik strukturomvandlingen kommer att bli samt hur väl specifika hinder för inkluderande tillväxt kan mötas, som till exempel den dysfukntionella bostadsmarknaden och den höga arbetslösheten bland unga och utrikes födda. Framgångarna när det gäller sturkturreformer har hittills varit begränsade ….”

 

Fotnot

De undersökta medierna 7-31 juli 2021:

DN – samtliga nyheter på dn.se (exklusive Kultur, Sport och opinionstexter)
SVT – Rapports huvudsändning 19.30, Aktuellt och Agenda
SR – Dagens Eko, Ekonomiekots huvudsändning samt Studio Ett

Bevakningen av TV-sändningarna bygger delvis på automatgenererade transskript. I transskripten kan det förekomma felaktiga tolkningar av vad som faktiskt sades, vilket skulle kunna leda till felaktiga slutsatser. NMI har använt metoden under en längre tid och bedömer att risken för den här typen av fel är liten.

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *