Medieetikens viktigaste roll är att skydda enskilda personer för omotiverat intrång i privatlivet. Men när Pressens Opinionsnämnd nyligen fällde tidningar för ogrundade anklagelser mot en namngiven person så fortsätter intrånget i flera tidningar som om inget hade hänt. Näringslivets medieinstituts granskning visar på bristande rutiner och slarv på exempelvis Metro, GT, Sydsvenskan och Aftonbladet.

I våras publicerade Dagens Nyheter uppgifter om Realgymnasiet: företaget sades agera omoraliskt och utnyttja kryphål i lagen. Det ”bemötande” som tidningen publicerade handlade om en annan fråga, och den allvarliga beskyllningen fick aldrig bemötas. Dagens Nyheter ger i artikeln sken av att Realgymnasiet fått bemöta kritiken, men i själva verket har inte skolan varit medveten om beskyllningarna förrän de publicerades av Dagens Nyheter.

Pressens Opinionsnämnd har fällt Göteborgs-Posten för ogrundade fuskanklagelser mot caféföretaget Le Pain Français. TMI granskade fallet i våras och påpekade redan då denna brist. I april förra året pekade GP ut Le Pain Français som lönebidragsfuskare på sammanlagt sex förstasidor under en vecka, i ett femtontal nyhetssidor och dessutom i debatt- och ledarartiklar. Det var en förödande kraftfull kritik som höll på att knäcka företaget. Fallet visar vilken enorm makt medier har gentemot enskilda. Tog då GP tillräckligt ansvar för att uppgifterna var korrekta? Svaret är nej, enligt Pressens Opinionsnämnd.

Vad betyder egentligen Pressens Opinionsnämnds fällningar i praktiken? TMI belyser frågan genom att titta närmare på flera olika fällningar, i dag om en före detta politiker som tycker fällningen är viktig.