Under onsdagen besökte en grupp vitryska journalister Näringslivets medieinstitut. En av frågorna som diskuterades var de vitryska myndigheternas blockering av nyhetsplatsen charter97.org från och med den 24 januari i år för vitryska läsare.

Det nya avtalet inom industrin innehåller en låglönesatsning, har många medier berättat. Att de som har de lägsta lönerna får extra påökt beskrevs som en seger för de fackliga organisationerna och en eftergift från arbetsgivarnas sida.

Granskningsnämnden för radio och tv ska se till att Sveriges Radio och Sveriges Television är opartiska och sakliga. Men ytterligare ett beslut i nämnden, denna gång om hur Sveriges Radio skildrade tomtockupationen i Malmö i höstas, visar att det inte fungerar. Den 13 april presenterar TMI en rapport som är starkt kritisk till granskningsnämndens arbete i stort.

Jag ska intervjua Ekot-journalisterna Alexander Gagliano och Bo Göran Bodin, om att de pekat ut forskaren Henrik Belfrage som brottsling. ”Vad har ni för stöd det ni påstår?” och liknande frågor. Jag är laddad. I entrén till Sveriges Radio dyker deras chef upp: Fredrik Laurin med sin bullrande röst och intensiva blick. Chefen för Ekots grävgrupp känner till mitt ärende och vi resonerar om att Sveriges Radio alltid ställer upp och svarar på kritiska frågor. Jag fick en gång en svavelosande utskällning av Fredrik Laurin, men varken han eller jag är av den långsinta typen.

”Vi föregriper inte domstols beslut i en rättsprocess genom att spekulera i skuld eller oskuld eller eventuell påföljd.” Det lovar Sveriges Radio sina lyssnare. Men i ett aktuellt reportage – nominerat till Stora journalistpriset – följs inte denna viktiga medieetiska princip.