TT:s texter prövas i domstol eller av PO


Den som vill protestera mot en förtalande TT-text kan pröva att gå till domstol och stämma enligt brottsbalken, eftersom TT inte skyddas av Tryckfrihetsförordningen. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tycker att det vore intressant om det prövades juridiskt.

Vilket ansvar har TT för sina texter? Den frågan har aktualiserats i och med att tidningar som publicerat TT:s texter fällts i Pressens opinionsnämnd. Senast handlade det om busschauffören som TT påstod hade visat porrfilm för skolbarnen, vilket var osant. Fem tidningar fälldes, men TT-historien spreds till mängder med tidningar och andra av TT:s kunder.

Bild: Nils Funcke.

Frågan är vad mer busschauffören kan göra för att värja sig mot lögnerna?

En anmälan av TT till Pressombudsmannen för prövning i Pressens opinionsnämnd är i dagsläget lönlös. Pressombudsmannen prövar enbart publiceringar av medier med en ansvarig utgivare, vilket inte TT har. Det är alltså enbart tidningarna som publicerat texten som PO prövat.

Tidigare i år uppstod en diskussion om detta när TT:s dåvarande redaktionschef Daniel Kjellberg sa att TT gärna ville ta fullt ansvar för sina texter och låta sig prövas av Pressombudsmannen. Pressombudsmannen menade att detta inte är möjligt med dagens regelverk.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke förklarar:
– Det är genom offentliggörandet som skadan uppstår, inte genom att materialet tas fram. TT kan i de här fallen likställas med en reporter på tidningen.

Men eftersom TT inte har någon ansvarig utgivare så är företaget inte heller skyddat av Tryckfrihetsförordningen när det gäller spridning av uppgifter. TT kan därför jämställas med vem som helst som sprider uppgifter, exempelvis på sin hemsida, blogg eller Facebookvägg. Därmed öppnas kanske möjligheten att stämma TT för förtal.

– Om TT har kunder som inte är publicistiska företag, till exempel myndigheter, företag och föreningar, som får tillgång till TT:s databas eller ett flöde från TT, då kan skadan uppstå i och med spridning till dem. Det skulle vara intressant att få det juridiskt prövat, säger Nils Funcke.

Om TT:s databas är registrerad, har utgivningsbevis och därmed en utgivare gäller Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Om inte gäller de vanliga brottsbalksreglerna, konstaterar Nils Funke.

Huvudkriteriet för förtal är att uppgifter sprids till en inte allt för liten eller smalt avgränsad grupp som pekar ut en person som ”brottslig eller klandervärd”. Lagen formuleras:  ”Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”

Att det i fallet med busschauffören handlar om att en person pekats ut som ”brottslig eller klandervärd”, och att TT spridit uppgifterna till många läsare är uppenbart. Man kan fråga sig om busschauffören är utpekad personligen eftersom hens namn inte fanns med i TT-texten. Pressombudsmannen menar att TT lämnat tillräckligt många detaljuppgifter för att många människor kan förstå vem det handlar om. Vid en prövning i domstol är det inte säkert att det skulle anses tillräckligt för en fällande dom.

En person som vill klaga på TT skulle alltså kunna pröva att gå till domstol.

Det finns också en alternativ tolkning av läget som innebär att TT:s texter faktiskt skulle kunna prövas av Pressombudsmannen: TT publicerar sina texter och kan därför ansöka om utgivningsbevis, få en ansvarig utgivare och ansöka om att låta Pressombudsmannen pröva texterna. Visserligen publiceras texterna på sidor som bara TT:s kunder kommer åt vilka uteslutande är juridiska personer och för att få ett utgivningsbevis ska publiceringen vara tillgänglig för allmänheten.

Men enligt Dante Hallberg, jurist på Myndigheten för press, radio och tv, så behöver det faktum att en tjänst är riktad mot en särskild krets inte utesluta att utgivningsbevis beviljas. I ett mejl till Näringslivets medieinstitut skriver han:

”Läser man förarbetena är det inte helt tydligt vad som avses med allmänheten. Vad lagstiftaren emellertid har varit tydlig med är att exempelvis ett krav på prenumeration (eller betalvägg) inte hindrar att innehållet ska anses riktat mot allmänheten. Med hänsyn till de resonemang som förs i förarbetena tycker jag att man kan sluta sig till att det också får finnas vissa andra begränsningar (eller krav) kopplade till vilka som kan få del av innehållet, exempelvis endast juridiska personer.

Myndigheten har mot denna bakgrund godtagit att inloggade sidor, som exempelvis förutsätter att användaren är ett betalande företag, omfattas av ett utgivningsbevis.”

Kanske är det alltså möjligt för TT att få ett utgivningsbevis och trots allt låta sin publicering prövas av Pressombudsmannen.

 

 

 



Mats Olin


Inga kommentarer



Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *