Uppdrag Granskning blandar ihop uppgifter och bygger ogrundade slutsatser


Uppdrag Granskning den 9 oktober handlade om att Trafikverket mörkat att det varit halt på E4, vilket kunde förklara trafikolyckor. Programmet handlade i huvudsak om en dödsolycka och en allvarlig olycka sommaren 2012. Längs samma vägsträckning inträffade under samma tidsperiod ytterligare två olyckor, men de beskrivs inte närmare i programmet. Vid de båda aktuella olycksplatserna genomfördes mätningar av friktionen, både i körbanans hjulspår och på skarven mellan vänster och höger körfält.

Bild från Uppdrag gransknings program

Uppdrag Granskning-reportern Magnus Svenungsson går igenom friktionsmätningar med olycksutredaren Magnus Östlund vid Gästrike räddningstjänst. Foto: Från SVT-play

TMI har läst de mätningar som UG refererar till och talat med några av de personer som lämnat uppgifter till UG. En av dem som UG pratade med är Sven-Åke Lindén på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som även arbetat som olycksutredare. Det var han som utförde alla de friktionsmätningar som UG refererade till. UG talade med honom under produktionen av programmet, och enligt Sven-Åke Lindén påpekade han då att UG blandat ihop uppgifter från olika mätställen. Men UG valde att inte bry sig om Sven-Åke Lindéns synpunkter och han är överhuvudtaget inte med i UG-programmet:

– Jag talade med reportern på telefon under kanske 15 minuter och jag sa att den mätning som visar att det var riktigt halt inte var gjord på den platsen där dödsolyckan skedde. Så den har ingen betydelse för olycksutredningen, säger Sven-Åke Lindén.

Denna mätning har inte heller någon betydelse för den andra olyckan, menar Sven-Åke Lindén:

– Det är skarven mellan körbanorna som är hal. Men denna andra olycka skedde inte när skarven passerades, utan MC:n låg redan i omkörningsfältet.

Olyckan som skedde vid denna plats utreddes aldrig av polisen eller räddningstjänsten och Trafikverket fick aldrig någon begäran om mätvärden, och någon ”mörkning” kan det inte vara fråga om.

När det gäller platsen för dödsolyckan gjordes också en skarvmätning, som inte visade underkänt.

– Det finns ett mätvärde i serien som är under det tillåtna, men från det kan man inte dra några säkra slutsatser enligt den metod som vi använder, säger Sven-Åke Lindén.

Magnus Svenungsson var den som gjorde programmet och som talade med bland annat Sven-Åke Lindén.

Varför tog du inte med det som Sven-Åke Lindén sa om mätningarna?
– 
Jag ringde i ett enda syfte och det var att få bekräftat att mätningarna som vi fått var äkta, säger Magnus Svenungsson. Så det var ingen intervju.

Men han säger att han sagt till dig att det inte stämmer att den underkända mätningen har med dödsolyckan att göra. Resonerade ni om det?
– 
Nej, jag kan inte minnas att vi gjorde det. Dessutom går det inte att säga att skarvens låga friktion inte haft med olyckorna att göra.

Varför intervjuade du inte honom som var den som hade gjort mätningarna?
– 
Det var inte det som programmet handlade om utan om varför Trafikverket inte lämnat ut mätningarna. Vi valde bort VTI. Om vi skulle gjort intervju med VTI hade vi talat med forskare som kan analysera mätvärdena.

Spelade du in samtalet med Sven-Åke Lindén?
– 
Ja, men eftersom jag lovade Sven-Åke Lindén att inte använda det bandade samtalet så raderade jag det.

Magnus Svenungsson menar att det finns en rad mätningar på olika ställen på den nyasfalterade vägen som visar att mittskarven är hal och att Trafikverket mörkat dem. Att vägen dessutom blästrats om efter olyckorna för att öka friktionen menar han är ett bevis på att Trafikverket förstått att det varit halt.

– Det är fyra skarvmätningar gjorda i samband med dödsolyckan. En vid dödsolyckan och tre utmed vägen. Alla dessa visar underkända värden, säger Magnus Svenungsson.

Magnus Svenungsson menar vidare att den allvarliga olyckan visst kan ha med passagen av skarven att göra, och att skarvmätningen på den platsen därför är relevant.

Magnus Östlund är brandinspektör i Gästrike räddningstjänst och han ledde en utredning av dödsolyckan. Magnus Östlund har i sin olycksutredning slagit fast att det var halt på platsen, och det säger han också i programmet. I programmet får man intrycket av att friktionsmätningarna skulle varit relevanta för Magnus Östlunds utredning. Men så är det inte, menar Magnus Östlund.

– Om man gör en sådan här friktionsmätning någon dag senare så kan det vara helt andra förhållanden, säger Magnus Östlund. Allt material kan vara intressant, men jag sa till reportern att jag inte tycker att de här mätningarna har med min utredning att göra. Men det tog han inte med.

Magnus Östlund menar att han sa till dig att han inte tyckte att friktionsmätningarna hade med hans utredning att göra, vad var skälet till att du inte tog med det?
– 
Det sa han inte. Däremot sa han att han inte kan detta med friktionsmätningar, säger Magnus Svenungsson.

Magnus Svenungsson menar att Magnus Östlund visst skulle ha haft nytta av att få friktionsmätningarna.

I programmet bläddrar brandinspektören Magnus Östlund i olika mätningar och den mätningen med mycket låga värden visas i bild, men den är alltså inte utförd på den plats där olyckan som Magnus Östlund utredde.

– Jag kan ju tycka att det är olyckligt att Magnus Östlund tittar på andra dokument än de som gäller platsen för dödsolyckan, säger Magnus Svenungsson. Det kan vara olyckliga bildval. Jag har inte tänkt på det, det har inte funnits någon avsikt med det.

Ytterligare ett exempel på hur UG-programmet förvillar är under intervjun med Trafikverkets Jan-Erik Lundmark. Reportern Magnus Svenungsson konstaterar att utredarna inte fått mätningar relevanta för utredningen av dödsolyckan. Magnus Svenungsson fortsätter ”Här har ni värden från skarv, alltså mittremsan mellan två körfält, som visar på en vinterväg i augusti” och sedan ”Den 24:e juli finns en mätning, 1,2 kilometer lång sträcka som är som en vinterpackad vinterväg”.

Men den mätning som Magnus Svenungsson refererar till här är inte utförd vid någon av olycksplatserna. Därmed har den ingen betydelse för utredningen. Magnus Svenungsson menar att detta resonemang handlar generellt om mätningarna på vägen.

– Jag talar med Jan-Erik Lundmark om mätningarna av E4an, säger Magnus Svenungsson. Det handlar om sex mätningar av skarven som alla visar på för låga värden. Trafikverket gör gällande att det inte är så farligt lågt. Därför detta exempel av hur dåliga mätresultaten var. Mätningen är utförd och beställd på grund av dödsolyckan. Skarven mäts också på grund av dödsolyckan. När skarven blästrats om mättes skarven igen. Nu med godkända värden. Trafikverket medger att blästringen hade effekt.

Trafiksäkerhetsexperten Johan Granlund från konsultföretaget Vectura medverkar också i programmet. Han skriver i ett mail till TMI att han upplever att programmet var objektivt och att ”Min övertygelse är att programmet på ett konstruktivt sätt har satt fart på en nyttig vägsäkerhetsförbättrande händelsespiral som gagnar alla som färdas på väg. Nu pågår konstruktiva dialoger på många håll i branschen, med Trafikverket i centrum.”

Summa summarum:

  • En mätning vid en av olyckorna visade på hal asfalt. Här gjordes ingen olycksutredning och Trafikverket fick därför ingen förfrågan och kan inte ha ”mörkat”. Mätningen har dock sannolikt ingen betydelse för olyckan som inte skedde på skarven.
  • En mätning som gjordes vid dödsolyckan lämnade Trafikverket trots polisens begäran inte ut. Även om det kan diskuteras om det var ett korrekt beslut, så kan man konstatera att mätningen inte visar på underkända värden och inte hade förändrat bilden av dödsolyckan.

MATS OLIN

LÄS OCKSÅ:

Magnus Svenungssons svar på TMI:s artikel

Exempel på Uppdrag gransknings sammanblandning




Inga kommentarer



Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *