149 missade chanser att belysa Sveriges största utmaning

Sveriges kanske största ekonomiska utmaning är att få unga och invandrare i jobb, men den frågan uppmärksammas sparsamt under augustis nyhetsrapportering. NMI fortsätter granskningen om hur ämnet bevakas i SVT, SR och DN. Trots att det givits många tillfällen att borra i frågorna saknas ambitionen, med ett undantag.

 
Foto: Antonis Spiridakis

Vilka är Sveriges största ekonomiska utmaningar? Några av de tyngsta ekonomiska bedömarna är överens om svaret. OECD, IMF, EU-kommissionen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet har alla nyligen presenterat analyser av den svenska ekonomin, och alla har pekat på arbetslöshet för unga och invandrare som en av landets största utmaningar.

NMI har undersökt hur utvalda program i tre ledande nyhetsmedier rapporterat om långtidsarbetslösheten bland lågutbildade och utrikesfödda. Vad beror problemet på? Hur ska det lösas? Sammanlagt har drygt 150 publiceringar berört ämnet under augusti och utgör därmed underlaget för månadens analys.

Läs även undersökningen av juli månad.

Denna månad får frågan ett något större utrymme i landets tre största nyhetsmedier jämfört med i juli. Långtidsarbetslösheten nämns vid flera tillfällen, dock är det endast i en publicering från DN som problemet analyseras på djupet och där potentiella lösningar framförs.

I huvudsak handlade rapporteringen – som berörde arbetslöshet, segregation eller utanförskap – om Cementas eventuella nedläggning och hur många arbetstillfällen som skulle försvinna i och med dess effekter på byggbranschen, samt om Brå:s rapport som visar hur personer med invandrarbakgrund misstänks för brott i större utsträckning än personer med svensk bakgrund där faktorer som utanförskap och hög arbetslöshet nämns. Huvuddelen av dessa publiceringar berör dock inte problemet med den stigande långtidsarbetslösheten.

SVT:s rapportering som berör ämnet handlar framför allt om höstbudgeten där det vid flera tillfällen nämns hur en av huvudprioriteringarna är att satsa på jobben. I mycket liten utsträckning redogörs det dock för några detaljer om hur ett sådant resultat ska uppnås. Vid några tillfällen intervjuas Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar om deras krav för att godkänna en budget. Bland annat nämns krav om att färre ska utförsäkras samt att de tillfälliga reglerna för A-kassan ska permanentas. Vid dessa tillfällen görs dock inga kopplingar till hur ökade bidragsnivåer påverkar långtidsarbetslösheten.

Det publicerades även långa intervjuer med Morgan Johansson (S) och Stefan Löfven (S) i SVT:s sändningar. Johansson kommenterade Brå:s rapport där fokus låg på brottsligheten och huruvida undersökningens utfall bottnar i kultur eller socioekonomiska skillnader. Även jobb nämns men utan fördjupning. DN:s Hans Olsson skrev i samma ämne:

Justitieminister Morgan Johansson framhåller att Sverige har haft problem under ganska lång tid med en ökad segregation.

– Det här är ett resultat av ökade klassklyftor och minskad social jämlikhet. Ska man motverka detta så handlar det om att gå in med stora insatser i socialtjänsten, skola och fritidsverksamhet för att minska klassklyftorna, säger Morgan Johansson.

Intervjun med Löfven handlar i huvudsak om det politiska spelet och huruvida regeringen kan få igenom en höstbudget i och med Löfvens avgång. Även här nämner Löfven jobben som en i raden av viktiga frågor för Socialdemokraterna men utan att specificera hur sysselsättningen i landet ska öka.

Från Agenda den 22 augusti:

Reporter: Hur tänker du inför de här senaste åren att Socialdemokraterna har förhandlat med C och L och flyttat besluten högerut, ni accepterade värnskatten och andra kontroversiella frågor för S och arbetarrörelsen. Vad tänker du om möjligheten för din efterträdare att få tillbaka väljarna och driva en valrörelse och vara socialdemokrater.

Stefan Löfven: Först tänker jag att jag är Socialdemokrat, har varit det hela mitt vuxna liv. Vi har under den tiden sen vi tillträdde tillskjutit välfärden rekordstora resurser. Det är socialdemokratisk politik. Fler människor i arbete, vi har den högsta sysselsättningsgraden i Europa. Det är socialdemokratisk politik. Så vi har under den här tiden också drivit bra socialdemokratisk politik, men för att möjliggöra det måste man göra upp med andra partier.

Här fanns ett tillfälle för intervjuaren att borra i hur statsministern tänkte kring arbetslösheten och jobbskapandet, men hen valde i stället att gå vidare och prata om förhandlingarna om budgeten, gängkriminalitet och det politiska spelet.

I SR:s sändningar nämns vid flera tillfällen arbetslöshetssiffrorna men vid inget tillfälle fokuserar inslaget på hur långtidsarbetslösheten ska minska. I stället handlar inslagen om den positiva utvecklingen om att arbetslösheten över lag gått ner, samtidigt som långtidsarbetslösheten nämns som ett växande problem men utan att det fördjupas i ämnet. Arbetsförmedlingen intervjuas återkommande men inga frågor ställs om hur långtidsarbetslösheten ska motarbetas.

I ett inslag refereras det till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) från en presskonferens, där hon framför allt pekar på det positiva i att arbetslösheten nu sjunker.

Ekonomiekot 3 augusti:

Reporter: Långtidsarbetslösheten fortsätter att öka framför allt bland lågutbildade och utrikesfödda. Trots det ser arbetsmarknadsminister Eva Nordmark ljust på den närmsta framtiden.

Nordmark: Vi ser en utveckling där näringslivet i sina anställningsplaner uppger att det finns ett mycket stort behov av att anställa. Vi ser också stora nya investeringar, inte minst i industrin som pågår i norra Sverige med tusentals nya jobb som tillkommer i vår ekonomi.

Reporter: Näringslivets anställningsplaner som mäts av konjunkturinstitutet störtdök förra sommaren, men sedan i februari har optimismen kommit tillbaka och anställningsplanerna ligger nu på historiskt höga nivåer.

Nordmark: Så det är en mycket ljus framtid här.

Reporter: Samtidigt går det inte att komma ifrån att arbetslösheten fortsatt ligger på en mycket hög nivå. Åtta procent går utan jobb enligt arbetsförmedlingens senaste veckostatistik. Och det största orosmolnet gäller långtidsarbetslösheten där nästan 200 000 personer varit inskrivna på arbetsförmedlingen i över 12 månader.

Nordmark: Många personer som redan innan pandemin var arbetslösa, de har hamnat ännu längre bak i kön. Och det är klart att dessa människor har det betydligt tuffare nu.

Även i SR:s sändningar nämns Vänsterpartiets krav på en generösare A-kassa och stärkt sjukförsäkring för att släppa igenom höstbudgeten, men inte heller här kopplas generösare bidragssystem till arbetsmarknaden. I inslag där gängkriminaliteten avhandlas nämns i vissa fall hög arbetslöshet som en drivande faktor men utan att analyseras närmare. Det förekommer även inslag om hur restaurangbranschen har svårt att rekrytera personal när samhället börjar öppna upp samtidigt som tidigare restaurangpersonal under pandemin har sökt sig vidare till andra branscher.

DN är det enda nyhetsmediet i undersökningen som i en publicering på ett informativt sätt fördjupar sig i problemet och presenterar förslag på vad som kan göras för att vända utvecklingen. DN:s journalist intervjuar forskare som föreslår olika åtgärder för att få långtidsarbetslösa att komma in i arbete. 4 augusti:

– De nya jobben går inte till dem som står sist i kön, konstaterar Anders Forslund, professor på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i Uppsala.

– Insatserna för de långtidsarbetslösa är för få och otillräckliga.

Anders Forslund menar att det finns ett känt recept för att få ut fler långtidsarbetslösa i jobb. Forskning pekar på att kombinationen av aktiva arbetsförmedlare, utbildningsåtgärder och subventionerade anställningar framgångsrikt minskar antalet långtidsarbetslösa.

– Det saknas både statliga och privata arbetsförmedlare som kan göra jobbet med de långtidsarbetslösa. Dessutom är utbildningsinsatserna är på en mycket låg nivå, säger Anders Forslund.

Nationalekonomen Lars Calmfors efterlyser bland annat generösare villkor för nystartsjobb, att etableringsjobben kommer på plats och kvantitativa mål för sysselsättning och långtidsarbetslöshet.

Bortsätt från ovan nämnda publicering, så skiljer sig inte DN från de övriga nyhetsmedierna där frågan om långtidsarbetslösheten bland lågutbildade och utrikesfödda framför allt nämns i förbifarten och utan fördjupning.

Två dagar innan Löfven meddelade sin avgång intervjuades han tillsammans med finansministern Magdalena Andersson i DN. Fokus i intervjun låg på det politiska spelet bakom budgetprocessen och hur regeringen ska förhålla sig till Centerpartiets och Vänsterpartiets olika krav. Löfven nämner kort att Socialdemokraterna fokuserar på jobben, men det ställs inga följdfrågor om hur arbetet ska gå till eller hur regeringen ska få fler långtidsarbetslösa i arbete.

Även DN skriver om arbetsmarknadsministerns pressträff gällande arbetslöshetssiffrorna. Publiceringens huvudfokus handlar om att det ser ljust ut för Sverige, även problemet med långtidsarbetslösheten nämns. 3 augusti:

En stor del av de långtidsarbetslösa saknar gymnasieexamen, vilket ministern ser som själva inträdesbiljetten till arbetsmarknaden. Men även där syns en ljusning. Den grupp svenskar som varit arbetslös i mellan ett halvår och upp till ett helt år minskar. Därmed skulle trenden mot ökande långtidsarbetslöshet kunna brytas. Enligt arbetsmarknadsminister Eva Nordmark finns det jobb i Sverige.

– Flytta norrut, säger hon.

Ministern lyfter fram batteritillverkaren Northvolt, LKAB:s satsningar i Kiruna, SSAB:s miljövänligare stålproduktion och H2 Green Steels gröna stålfabrik i Boden.

– Nyindustrialiseringen av norra Sverige fortsätter med full kraft. Vi ser att tiotusentals nya jobb skapas. Det här är ett bra läge att flytta norrut, säger hon.

Intresset för de som av flera bedömare anses vara Sveriges viktigaste fråga är alltså fortsatt svalt bland nyhetsredaktionerna. Samtliga analyserade nyhetsmedier har under augusti haft flera tillfällen att fråga makthavare om hur de planerar att komma till rätta med problemet med den växande långtidsarbetslösheten. Tillfällen som inte nyttjats.

Utanför NMI:s undersökning kan en podd i Svenska Dagbladet lyftas fram som en intressant och fyllig beskrivning av problematiken. Det är ekonomijournalisten Johan Carlström som bland annat säger:

Är man arbetslös så vill man ju ha ett jobb. Man är inte nöjd som människa innan man har ett jobb. Forskningen visar att arbetslöshet under en längre period kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa. Till och med ökad brottslighet i områden där arbetslösheten är hög. Det innebär en stor kostnad för staten. Sedan har du hela bidragsdelen som också kostar för staten. Samtidigt som staten går miste om skatteintäkter.

 


 

Finanspolitiska rådet lyfter fram att utvecklingen lett till ökad ojämlikhet:

”Det är främst de med tidsbegränsade anställningar särskilt unga, lågutbildade och utrikes födda som förlorat sina arbeten. Det har förvärrat problemen som redan före pandemin präglade svensk arbetsmarknad. Samtidigt har börskurser och bostadspriser fortsatt att utvecklas starkt, vilket tillsammans med den ökade arbetslösheten medfört en ojämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning.”

EU-kommissionen skriver:

”Trots år av ekonomisk tillväxt har vissa grupper av befolkningen svårt att få arbete. Sverige är ett av de EU-länder som har högst sysselsättning och lägst långtidsarbetslöshet. Ändå kvarstår utmaningar med att integrera lågutbildade personer och invandrare från länder utanför EU, särskilt kvinnor, på arbetsmarknaden. Denna utmaning kommer sannolikt att kvarstå under de kommande åren och förvärras av storleken på och sammansättningen av den grupp asylsökande som kom i slutet av 2015.”

IMF skriver (sidorna 5 och 6):

”På medellång sikt beror framtidsutsikterna på hur framgångsrik strukturomvandlingen kommer att bli samt hur väl specifika hinder för inkluderande tillväxt kan mötas, som till exempel den dysfukntionella bostadsmarknaden och den höga arbetslösheten bland unga och utrikes födda. Framgångarna när det gäller sturkturreformer har hittills varit begränsade ….”

Om undersökningen

Tidsperiod:
1-31 augusti 2021

De undersökta medierna:
DN – samtliga nyheter på dn.se (exklusive Kultur, Sport och opinionstexter)

SVT – Rapports huvudsändning 19.30, Aktuellt och Agenda
SR – Lunchekot, Ekonomiekots huvudsändning samt Studio Ett

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.