Läkare grundlöst uthängd – Mediernas Etiknämnd friar

– Publiceringen har varit kränkande och flera uppgifter är direkt felaktiga och missvisande vilket jag informerat tidningen om utan att få vare sig en rättelse eller ett genmäle. Det är illa i sig, men än värre är rättslösheten som jag upplevt i det medieetiska systemet, säger den uthängde läkaren Magnus Nilsson till NMI.

Piteå-Tidningens ansvarige utgivare, Mari Gustafsson, håller inte med om att Magnus Nilsson blivit uthängd:

– Jag tycker inte att vi hänger ut honom utan jag tycker att vi i artikeln beskriver hur det fungerar kring hans företag.

I Piteå-Tidningens publicering beskrivs hur läkaren har en bisyssla i form av ett eget bolag som omsatte 900 000 kronor under det senaste räkenskapsåret. Sammanhanget är kritiskt och ingressen lyder:

Vid sidan av heltidsanställning åt regionen, driver överläkaren Magnus Nilsson Non Hälsa AB. Ett bolag som senaste räkenskapsåret omsatte nästan 920 000 kronor.

Som läsare får man bilden av att Magnus Nilsson gjort fel. Nilsson får komma till tals i publiceringen där han förklarar att han regelbundet hyr in konsulter i bolaget, i synnerhet under det senaste året då han haft en heltidstjänst åt regionen, och att omsättningen i bolaget inte speglar omfattningen av hans bisysslor. Rubriken om att ”extraknäcket” motsvarar 900 000 är därmed missvisande. Men Mari Gustafsson försvarar formuleringen ”extraknäck”:

– Jag anser inte att rubriken är fel, det är bolagets omsättning som den siffran kommer ifrån och det framgår i artikeln, Mari Gustafsson till NMI.

I tidningen påstås även att han sedan 2019 jobbar heltid åt Region Norrbotten med en hög månadslön. Men Nilsson menar att han under 2019 jobbade periodvis vilket motsvarade en halvtidsanställning.

Nilsson påpekade felen till redaktionen som valde att inte vidta några åtgärder och hänvisade till att man i artikeln skrev ”sedan” och inte ”hela” 2019 och att tidningen hade flera uppgifter som bekräftade tidningens bild av Nilssons anställning. MO slår i sin tur fast att tidningen haft underlag för uppgifterna och att det därmed inte finns grund för rättelse. Huruvida tidningens uppgifter stämmer har dock varken tidningen eller MO kontrollerat efter Nilssons invändning.

Nilsson har fått sina bisysslor godkända av sin chef och det finns ingen information i publiceringen som pekar på bristande patientsäkerhet eller att hans anställning hos regionen har eftersatts på grund av bisysslorna. I stället bottnar tidningens kritik i att Nilssons bolag saknas i regionens förtäckning över bisysslor – en miss som härleds till brister i handläggningen och som ligger utanför Nilssons ansvar.

I en anslutande publicering där regionens HR-direktör intervjuas framgår att det är relativt vanligt att läkare i regionen driver bolag vid sidan av sina anställningar samt att en majoritet av dessa bolag inte finns med i regionens register, liksom i Nilssons fall:

Enligt regionens rutin ska bisysslor anmälas till chef. Chefen beslutar om bisysslan är tillåten och ansvarar för att en blankett med godkännande eller avslag skickas till registraturen. De flesta av de regionanställdas bisysslor når aldrig dit, visar Piteå-Tidningens granskning.

Kritiken i det aktuella fallet bör alltså riktas mot de som ansvarar för registrering av bisysslor, ändå är det Magnus Nilsson, en läkare utan chefsuppdrag och som inte är en offentlig person, som hängs ut på förstasidan.

Det medieetiska systemet finns för att säkerställa allmänhetens förtroende för journalistiken genom framtagande av etiska riktlinjer som journalister ska följa samt genom att erbjuda enskilda som utsatts för en oförsvarlig publicitetsskada en möjlighet till upprättelse. I publicitetsreglerna står:

Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.

I Medieombudsmannen Ola Sigvardssons (ärendet handlades under Sigvardssons tid som Medieombudsman) motivering till bedömningen att fria tidningen beskrivs att det finns ett allmänintresse i frågor om bisysslor eftersom det kan påverka patientsäkerheten:

Frågor som gäller förutsättningarna för läkares yrkesutövning har ett allmänintresse, eftersom det kan få mycket negativa konsekvenser för patienterna om en läkare är oskicklig. Artikeln har handlat om en sådan fråga.

Det finns dock inga uppgifter som pekar på att Nilsson varit oskicklig i sin roll som läkare, eller gjort sig skyldig till något klandervärt.

NMI har intervjuat Ola Sigvardsson som ångrar sin formulering i beslutet men ändå håller fast vid att det fanns ett allmänintresse i att publicera Nilssons namn:

– Jag anser att den meningen som jag skrivit i mitt beslut inte har täckning. Det är en formulering som jag ångrar att jag skrev eftersom det här fallet inte handlar om oskicklighet utan om andra saker.

Sigvardsson beskriver att det snarare handlar om att läkaren är anställd hos det allmänna och samtidigt bedrivit en bisyssla som inte är registrerad på rätt sätt, och att det i sin tur kan vara skäl till en publicering.

Motiveringen i beslutet påminner om en artikel av Ola Sigvardsson från i höstas med rubriken ”Dags att namnge prickade läkare” där han uppmanade journalister att bli mindre restriktiva i namnpubliceringar av läkare som kritiserats i sina yrkesroller med uppgifter som kan kopplas till bristande patientsäkerhet.

Har du inte inspirerats av din egen text i journalisten i det här beslutet?

– Nej, det har jag inte. Så är det inte. Det är två helt olika saker. Två helt olika frågeställningar, säger Ola Sigvardsson till NMI.

Samtidigt är det just patientsäkerhet som Mari Gustafsson hänvisar till i sin motivering till ME om varför det var rätt att namnpublicera:

När det gäller läkares yrkesutövning har det ett generellt allmänintresse eftersom patienter kan drabbas av negativa konsekvenser. Som läkare får man tåla en granskning av frågor som kan påverka förtroendet. Piteå-Tidningens publicering handlar om en aspekt av det.

Till skillnad från Sigvardsson så håller Mari Gustafsson fast vid kopplingen till patientsäkerheten och menar att bisysslor i förlängningen kan ha koppling till bristande patientsäkerhet vilket motiverar allmänintresset till att publicera uppgifterna:

– Det handlar om att läkare får finna sig i att bli mer granskade än andra. Samtidigt skulle det kunna vara så att om man har en heltidsanställning och parallellt jobbar en stor del i ett eget bolag så skulle man kunna se att den personen inte fattar korrekta beslut i och med att man jobbar för mycket. Nu framgår inte några sådana samband i den här artikeln men det är en aspekt av att både jobba heltid och samtidigt ha ett företag som kräver mycket vid sidan av, säger Mari Gustafsson till NMI.

Ytterligare en anmärkningsvärd del av beslutet är att samtliga representanter från allmänheten ansåg att tidningen skulle klandras, men eftersom allmänheten är i minoritet i ME, och mediernas representanter som är i majoritet ansåg att tidningen skulle frias, så blev beslutet i nämnden att inte klandra tidningen för publiceringen.

Allmänhetens representanter anförde följande motivering till varför de var av en skiljaktig mening till ME:s beslut:

Vi finner att tidningen har åsidosatt god publicistisk sed i beskrivningen av anmälarens bisysslor och därigenom orsakat anmälaren oförsvarlig förtroendeskada. Detta genom att 1) rubriken är gravt missvisande i förhållande till de verkliga omständigheterna och till innehållet i artikeln, 2) tidningens påståenden om arbetsförhållanden är felaktiga och 3) anmälaren har inte givits möjlighet till genmäle.

NMI har kontaktat några av allmänhetens representanter men samtliga har avböjt intervju.

– Jag har läst publicitetsreglerna och för mig är det uppenbart att tidningen i mitt fall har brutit mot flera punkter, ända anser alltså mediernas representanter – som är i majoritet – att tidningen lever upp till publicitetsreglerna. Min känsla är att nämnden tolkar publicitetsreglerna till tidningens fördel och då faller legitimiteten för hela systemet. ME ska säkra mediernas trovärdighet och min erfarenhet innebär att jag har tappat förtroendet för den tillsynen, det tycker jag känns oerhört olyckligt, säger Magnus Nilsson.

Läs intervjun med Ola Sigvardsson här

Läs intervjun med Mari Gustafsson här