Trots Försäkringskassans kritik: Inga kritiska frågor om sjukförsäkringen

På presskonferensen för ”ökad trygghet i sjukförsäkringen” medverkade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, statsminister Stefan Löfven och LO: s ordförande Susanna Gideonsson. Närvarande media ställde i princip inga frågor om en mer generös sjukförsäkring kan leda till att fler personer sjukskrivs eller om kostnaderna kan öka. Undantaget var Tidningen Dagens Industris reporter som frågade om det inte finns en risk med att välfärdssystemen blir mer generösa mot bakgrunden att det råder arbetskraftsbrist, samt om förslagen inte kan leda till ökande kostnader. Statsminister Stefan Löfven svarade att den frågan utgår ifrån att människor inte vill arbeta. En fråga om de stora sjukskrivningstalen i början på 1990-talet och i mitten av 2000-talet inte kan ha varit en konsekvens av generösa system uteblev.

Endast röster från regeringen och LO
Även i den efterföljande medierapporteringen lyser kritiska frågor med sin frånvaro. Det saknas ett resonemang och frågor kring de eventuella effekterna av en uppmjukad sjukförsäkring och sjukpenning. I stället rapporteras det om de olika förslagens konstruktion som regeringen presenterat dem.

Balansen i rapporteringen är påfallande ensidig då kommenterade röster nästan enbart kommer från regeringen eller LO.

I TT: s text som flera medier använder citeras socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) om att sjuka inte fått den trygghet de förtjänar. TT påpekar att förslagen i reformen ursprungligen kommer från Vänsterpartiet och kan ses som ett villkor för att rösta fram regeringens budget. Här får Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson kommentera förslagen.

TT lyfter också fram ett uttalande av LO:s ordförande Susanna Gideonsson. ”Pandemin har varit en ögonöppnare för många. Efter alla år av nedmontering av sjukförsäkringen finns mycket kvar att göra”.

DN: s rapportering går igenom förslagen som de presenterats av regeringen och tar även de in utomstående kommenterare från Susanna Gideonsson och Ida Gabrielsson. Från regeringshåll citeras statsminister Stefan Löfven och Ardalan Shekarabi.

Svenska Dagbladet publicerar TT: s text och en egen. I den egna texten (https://www.svd.se/regeringen-och-lo-haller-presstraff) får Susanna Gideonsson åter komma till tals i frågan om att regeringen lovat tillsätta en utredning om karensavdraget. I artikeln skriver dock SvD: s reporter att Stefan Löfven inte tror att en generösare sjukförsäkring leder till att färre kommer tillbaka till arbete.

Tuff kritik från Försäkringskassan
Ingen av de granskade medierna ger utrymme för en kritisk röst som skulle kunna problematisera kring att reglerna i sjukförsäkring och sjukpenning mjukas upp. När sjukskrivnings och förtidspensioneringar var rekordhöga i mitten av 2000-talet ändrades reglerna och sedan dess har kurvorna dalat. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar till exempel att den allmänna folkhälsan, som den definieras av Folkhälsomyndigheten, är mer eller mindre konstant och inte följer toppar eller dalar i sjukskrivningstalen.

Den ansvariga myndigheten Försäkringskassan har också framfört hård kritik i remissvar till den utredningar som ligger till grund för förslagen. Man skriver att det finns en risk att sjukförsäkringen utvecklas mot att bli en yrkesförsäkring och att sjukskrivnas återgång i arbete kan försenas på grund av undantag i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan konstaterar att man gör en annan bedömning av konsekvenserna som förändringarna skulle få och nämner då rättssäkerhet, tillämpningen samt socialförsäkringens legitimitet och statens utgifter. Försäkringskassan anses vara sjukförsäkringssystemets ”grindvakt” och en så skarp kritik mot flera av regeringens förslag borde få journalister att reagera och ställa mer kritiska frågor.

***

Fakta
I veckan presenterade regeringen en rad förändringar i regelverket för sjukförsäkringen. Taket i sjukpenningen ska höjas från 8 till 10 basbelopp. En individ ska kunna få fortsatt sjukersättning efter 1 år och sin arbetsförmåga bedömd mot sitt eget arbete om det kan antas att personen återgå till sitt arbete innan 550 dagar. Personer som arbetar deltid ska få större möjligheter att få sjukpenning. Behovsanställdas prövning av arbetsförmågan ska göras mot de arbete som denne kallats in att utföra till och med dag 90 i sjukperioden. Personer som fyllt 62 år ska undantas från bedömningar mot hela arbetsmarknaden och i stället bedömas mot det befintliga arbetet. Reformen beräknas kosta 3 miljarder kronor.

Källa: Regeringen