Arbetslöshet ickefråga i Ekonomiekot Extra

Under oktober månad har rapporteringen i medierna om det som av tunga bedömare räknas som en av Sveriges största ekonomiska utmaningar vara minimal. Det handlar om frågan om långtidsarbetslöshet, utanförskap och jobbskapande. Nära 200-tusen personer har varit arbetslösa i ett år eller mer och det rör framför allt unga, lågutbildade invandrare. De här personerna borde ha ett långt arbetsliv framför sig och det är en nationell utmaning att få dem i jobb, menar tunga bedömare.

En förklaring till mediernas skrala intresse under oktober kan självklart vara att nyheterna om det här ämnet varit få under månaden. Men de finns trots allt. Som NMI tidigare visat så har stora redaktioner inte brytt sig om viktiga nyheter om arbetslöshet som trots allt har presenterats.

Men fördjupande program, som Ekonomiekot Extra i Sveriges Radio, är inte lika bundna av det dagliga nyhetsflödet utan kan välja ämnen som de bedömer är viktiga över tid. Man skulle kunna förvänta sig att program som Ekonomiekot Extra har den kompetens och de resurser som behövs för att fördjupa en fråga som arbetslösheten.

Så hur har då en redaktion som Ekonomiekot Extra rapporterat om Sveriges kanske största ekonomiska utmaning? Ekonomiekot Extra har i fem program under oktober, på vardera cirka en halvtimme, handlat om höga elpriser, Facebook, höga bensinpriser, kontanter/digitala pengar och slutligen klimathotet. Inget om arbetslösheten.

Faktum är att sedan NMI började följa frågan kontinuerligt varje dag och varje program (se definition nedan) i juli så har Ekonomiekot Extra i tolv program inte handlat om arbetslösheten en enda gång. Tittar man på programmets ämnen tidigare i år, ytterligare 27 program, finns arbetslöshet inte med som huvudämne en enda gång.

Varför är det så? Pär Ivarsson är chef för Ekots ekonomigrupp på Sveriges Radio och han håller inte med om att Ekonomiekot Extra inte handlat om arbetslösheten.

”Jag tycker det är ett ämne som ofta behandlats i programmet, även om det inte alltid står i rubriken eller har varit huvudämne för ett enskilt program. Det finns flera program som har arbetsmarknad/arbetslöshet som en viktig del av programmet. Två exempel jag kan nämna från i våras t.ex. i februari ”Kan det gröna stålet bli en blågul exportsuccé?” (om Norrlands uppsving och behovet av arbetskraft mm) och april ”De digitala tiderna förändrar svensk basindustri i grunden” (handlar om skogsindustrin och jobben).” skriver Pär Ivarsson i ett mail till NMI.

Programmet om det gröna stålet tog upp en rad aspekter på frågan om satsningarna i norra Sverige, bland annat investerarnas syn på marknadsförutsättningarna. Ett par minuter av de totalt 21 ägnades åt arbetsmarknaden, men inte arbetslösheten utan dess motsats: brist på arbetskraft. Norrbotten har landets lägsta arbetslöshet och det blir en utmaning att hitta rätt kompetens.

Det var något mer fokus på arbetslöshet i programmet om skogsindustrin. Det föranleddes av nedläggningen av StoraEnsos pappersbruk i Kvarnsveden i Borlänge. Röster beskrev de svåra konsekvenserna för dem som förlorar jobbet. Fokus i programmet låg på de marknadsförändringar (t ex efterfrågan på tidningspapper) som ändrar förutsättningarna för pappersindustrin. Det talades kort om företagets eventuella ansvar för att ordna fram ersättningsjobb i Borlänge, och lite längre om vilka nya produkter som skulle kunna komma från skogsindustrin i framtiden.

Pär Ivarsson. Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio

Pär Ivarsson framhåller också att Sveriges Radios arbetsmarknadsbevakning innehåller mer än Ekonomiekot Extra:

”Vi har en bred bevakning av ekonomi och arbetsmarknad så Ekonomiekot Extra är alltså inte Ekots eller Ekonomiekots enda program där dessa frågor lyfts. Vi har bland annat en högprofilerad reporter som ofta toppar både Ekonomiekot och Ekots huvudsändningar med just arbetsmarknadsinslag, inklusive arbetslöshetsfrågan.”

NMI lyfte häromdagen upp att Sveriges Radios Anders Jelmin var den ende reportern i vår undersökning av rapporteringen i oktober som lyfte fram Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport, och specifikt frågan om risken med att höja minimilönerna, som var en av de viktigaste nyheterna i oktober om arbetslösheten för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden.

Klart är att Ekonomiekot Extra i år inte har diskuterat exempelvis varför Sverige har så hög långtidsarbetslöshet, att det handlar i hög grad om unga, outbildade och invandrare eller hur olika parter och experter menar att problemet ska tacklas.

***

De undersökta medierna:
DN – samtliga nyheter på dn.se (exklusive Kultur, Sport och opinionstexter)
SVT – Rapports huvudsändning 19.30, Aktuellt och Agenda
SR – Lunchekot, Ekonomiekots huvudsändning, Ekonomiekot Extra samt Studio Ett