Kritik mot statlig innehållsgranskning av medier

Utredningen Ett hållbart mediestöd för hela landet (Ds 2022:14) kan bli vägledande i hur mediestödsnämnden framöver ska pröva och fatta beslut om vilka medier som ska få ekonomiskt stöd, och Publicistklubben har nyligen lämnat in ett yttrande till förslaget.

Bestämmelser från Mediestödsutredningen från 2018 har kritiserats för att den allt för tätt kopplade samman det självreglerande systemet med myndigheternas prövningar. I synnerhet är det formuleringen om att stöd ska lämnas till nyhetsmedier som ”följer god medieetisk sed” som kritiserats, eftersom detta har tolkats som att en anslutning till det medieetiska systemet innebär att kravet för att tilldelas stöd är uppnått.

Detta är kritik som den nya utredningen har tagit till sig av.

I det nya förslaget är formuleringen ”följer god medieetisk sed”, ändrad till att ”mediestöd inte ska lämnas till medier som ignorerar eller motverkar allmänt vedertagna etiska hänsyn”. Publicistklubben välkomnar att kopplingen till det medieetiska systemet i den nya formuleringen blir mindre påtaglig, men anser samtidigt att det finns en risk att ”myndigheten kommer att hänvisa till utslag i MO/MEN och därmed rasera det vattentäta skott som bör finnas mellan statlig prövning och mediernas självständiga prövning.”.

Publicistklubben är dock mycket kritiska till förslaget om att införa en demokratibestämmelse, vilket bland annat skulle innebära att det som publiceras i ”rimlig utsträckning ska vara sant och relevant”. Publicistklubben framhåller det problematiska med att en myndighet därmed ska pröva och avgöra vad som är just sant och relevant.

Enligt vår uppfattning är det direkt olämpligt och olyckligt att en myndighet ska avgöra vad som är sant och relevant och gagna samhället. Där vågar vi påstå att det är en omöjlighet att det kan ske ”objektivt” och utan politiska värderingar.

Enligt Nils Funcke, som författade Publicistklubbens yttrande, är demokratibestämmelsen mycket problematisk.

─ Det borde vara uppenbart för alla varför myndigheter inte ska innehållspröva journalistiken och vad en sådan prövning kan leda till på sikt. I och med demokratibestämmelsen kan just en sådan prövning införas för de medier som vill ta del av mediestödet, och det menar jag är en djupt olycklig utveckling.

Även TU var tidigare kritiska till att myndigheter ska innehållspröva medier för statligt stöd – likt förslaget med en demokratibestämmelse. Men i ett inslag i Medierna i P1 kommenterar Thomas Mattsson, ordförande i TU:s mediestödsgrupp, demokratibestämmelsen och uppger att TU nu har svängt:

När Mats Svegfors började resonera kring en demokratiparagraf konstaterade vi att vi i TU:s egna stadgar faktiskt införde en sådan för ett år sedan och vid närmare eftertanke så har vi ändrat oss. Vi tycker att det är rimligt med ett demokratikrav.

─ Jag är förundrad och lite bedrövad av att TU, som ända sedan 60-talet insett det principiellt felaktiga i att utforma ett presstöd med innehållsprövning, nu har ändrat sig. Som i all lagstiftning som berör yttrandefriheten så gäller det att titta bakom nästa hörn och förutse hur politiker framöver kan missbruka förslagen, säger Nils Funcke.

TU:s jurist Per Hultengård, som ansvarar för TU:s remissyttrande som ännu ej är inskickat, poängterar att TU fortsatt är kritisk till vissa delar i förslaget om en demokratibestämmelse.

─ Att man ändrar sig i delar innebär inte nödvändigtvis en helomvändning. Vi slår ner på två exempel i utredningen; dels är vi kritiska till att ett media med en ansvarig utgivare som har dömts för ett yttrandefrihetsbrott ska diskvalificeras från mediestöd, dels till formuleringen om att medier som under en längre tid varit vilseledande ska uteslutas från mediestöd. Vi säger alltså inte att bestämmelsen ska tillämpas, utan om den tillämpas så bör det göra restriktivt, säger Per Hultengård.