”Inför lagen är vi alla lika, inför medieetiken är vi alla olika”

Medieetikens Förvaltningsorgan har beslutat om att införa en uteslutningsmöjlighet i det medieetiska systemet. Uteslutningsmöjligheten ska gälla för medier som upprepade gånger bryter mot regler och praxis inom det medieetiska systemet.

 
Caspar Opitz Foto Jonas Hellsen

Medieombudsmannen (MO) Caspar Opitz har motiverat förändringen med att en rad nya aktörer har anslutit sig till systemet på kort tid som en följd av att staten har förordat anslutning till det medieetiska systemet för att ta del av mediestödet. Detta innebär en risk för att vissa medier som ansluter sig kan vara ointresserade av att följa god publicistisk sed. Det är av det skälet som det numera finns ett behov av att kunna utesluta oseriösa medier, menar Caspar Opitz.

– Det är flera av alternativmedierna som nyligen gått med och rakt ut sagt att de vill vara med enbart för att få ekonomiskt stöd. Drivkraften att ansluta sig till oss ska inte handla om mediestöd utan en vilja att följa god publicistisk sed, säger Caspar Opitz till NMI.

Vad anser du om att staten ser er som en verifiering på god publicistisk sed och att era anslutna därmed kvalificerar sig till mediestöd?

– Jag tycker det är fel. Det medieetiska systemet är skapat för att hålla staten borta från medierna, men nu uppmanar staten aktörer att söka sig till vår organisation vilket leder till att staten indirekt styr vilka som ansluter sig. Statens mediestöd borde inte ha någon koppling till det medieetiska systemet. Vi har även framfört den åsikten i vårt remissvar till regeringen.

Samtidigt finns det gott om digitala medieplattformar som valt att ansluta sig till systemet med avsikt att efterleva publicitetsreglerna. Dessa medier är inte medlemmar i det medieetiska systemet och saknar därmed helt inflytande men behöver inte heller betala in till systemet förutom vid fällningar. Detta kan jämföras med när SR, SVT, UR och TV 4 gick med 2020 och genast fick ett betydande inflytande genom styrelseposter i Medieetikens Förvaltningsorgan och därmed representanter i Mediernas Etiknämnd, vilket alltså även innebär att de är med och finansierar det medieetiska systemet löpande.

Hur tillgodoser ni de nya medlemmarnas intressen?

– Intressant fråga. Jag tror att vi idag har 70 anslutna medier, stora som små och det är jättebra att de kommer med. Men när det kommer till de större aktörerna, så som NENT Group* som har visat intresse att gå med, så pågår det en diskussion om de ska vara med och finansiera systemet på något vis. Hur de i så fall även ska kunna få inflytande vet jag inte, det är något vi får diskutera.

Hur tänker ni kring möjligheten att ge de många små aktörerna inflytande?

– Det vet jag inte om det funderas på lika mycket. Frågan är hur dessa mindre aktörer ska organisera sig. Systemet bygger i mångt och mycket på tradition och gammal hävd och då gäller det att de som är anslutna vill göra rätt. Får man i stället in aktörer som vill bråka, eller om alla tycker att jag fattar dåliga beslut – då rasar det. Samtidigt är det helt centralt att systemet har legitimitet och det skulle kunna vara ett argument för att även de små medier som är med ska ges möjlighet till inflytande.

Som anledning till att en uteslutning kan bli aktuell nämns upprepade överträdelser mot principen att ”Mediet bör avstå från att kommentera eller argumentera kring beslutets innehåll i anslutning till en eventuell publicering.”. Samtidigt finns det gott om tillfällen i det medieetiska systemets historia där utgivare gått ut i debatten och motsatt sig såväl MO:s (tidigare Pressombudsmannen) som Mediernas Etiknämnds (tidigare Pressens Opinionsnämnds) beslut.

Ett av de mer uppmärksammade fallen är från 2010 med flera protester mot den dåvarande PO Yrsa Stenius beslut att fälla Expressen för avslöjandet om Jan Guillous koppling till KGB. Under pågående process i Pressens Opinionsnämnd (som slutligen valde att inte klandra Expressen) gick Expressens dåvarande chefredaktör Thomas Mattsson ut och uppgav att han tappat förtroendet för PO samt att hon borde avgå för att inte skada förtroendet för det medieetiska systemet. Även Expressens dåvarande kulturchef Björn Wiman, och Dagens Nyheters dåvarande politiska redaktör Peter Wolodarski, uppgav att de tappat förtroendet för Pressombudsmannen.

Men det finns även mer aktuella exempel på när redaktörer och utgivare motsatt sig MO och nämndens beslut. Exempelvis när chefredaktören för Vestmanlands Läns Tidning 2018 efter en fällning publicerade en text där han bland annat skrev ”Jag anser att vi följer god publicistisk sed. För mig är detta en självklar namnpublicering.”.

Hur ska man tolka regeln att medier bör avstå från att argumentera kring beslut, hade dessa medier uteslutits med dagens regler?

 – Vi har varit tydliga med att det ska vara upprepade tillfällen. Man måste få tycka att mitt beslut är fel, men om man systematiskt argumenterar emot våra beslut så är det ett problem. Hela idén bakom systemet är att ge enskilda som utsatts för en kränkning upprättelse. Skriver man inte under på det så ska man kanske inta vara med i systemet.

Samtidigt finns flera etablerade medier som upprepade gånger har argumenterat emot era beslut, är ett sådant beteende inte okey med de nya reglerna?

– Systemet är inte till för att förbjuda det fria ordet, tvärtom. Så vid vissa valda tillfällen, om man verkligen tycker att medieetiken landat fel, då ska jag inte styra om man vill argumentera emot oss. Men då bör det komma i ett annat sammanhang, kanske någon dag efter och inte publiceras i exakt anslutning till beslutet. Det handlar om att den som blivit kränkt, och får upprättelse genom att publiceringen fälls, inte ska kränkas igen.

Opitz nämner ett exempel från i år när Jämtlands Tidning blev fälld för en publicering och där chefredaktören, på samma sida som fällningen publicerades, riktade kritik mot beslutet. Där bidrog chefredaktören till att öka publicitetsskadan mot anmälaren och förta den upprättelse som en fällning är tänkt att ge. I stället hade det varit bättre om den kritiken publicerades några dagar senare, menar Opitz.

– Det beteendet skulle kunna föranleda en varning och händer det gång på gång så skulle det kunna vara tillräckligt för att utesluta mediet.

Ytterligare en regel som har förtydligats är den om att en fällning i Mediernas Etiknämnd förväntas publiceras ”på väl synlig plats”. Opitz företrädare Ola Sigvardsson sa i en intervju med NMI 2019 att det bör vara upp till medierna att avgöra var ett beslut publiceras. ”Jag tror inte det är realistiskt att PON ska bestämma vilken plats och hur stort uppslag ett beslut i nämnden ska få när en tidning fälls.”, sade den tidigare MO:n då. Men nu tycks det som att reglerna stramats åt.

– Medieetiken är ett rörligt mål och det är omöjligt att exakt precisera vad som är en väl synlig plats. Har man publicerat ett stort gräv på säg sida fyra till fem i en papperstidning då ska klandret inte komma i ett hörn på sida 47. Det säger sig självt och de flesta utgivare har följt den principen men det är först nu som den regeln står nedskriven.

Som vanligt inom medieetiken så ska de nya föreskrifterna inte tolkas ordagrant. Det kommer i stället att bli en bedömning från fall till fall om vilka medier som anses ha begått så stora övertramp att det kan bli fråga om uteslutning.

– Som man säger :”Inför lagen är vi alla lika, inför medieetiken är vi alla olika”. Jag gillar den frasen. Medieetiken tolkas olika beroende på person, situation och en rad omständigheter som är svåra att förutse, säger Caspar Opitz avslutningsvis.

* Uppdatering – NENT group är från och med 29 november 2021 anslutna till det medieetiska systemet


Den nya uteslutningsparagrafen lydelse:

Frivilligt anslutna medier som upprepade gånger bryter mot regler och praxis inom det medieetiska systemet kan komma att uteslutas. Detta gäller huvudsakligen reglerna om att skyndsamt tillhandahålla av MO efterfrågade publiceringar, att respektera hedersreglernas formuleringar, att publicera uttalanden samt att erlägga expeditionsavgift efter fällning i nämnden. Uteslutning kan ske under förutsättning att mediet inte vidtagit rättelse efter skriftlig anmodan från MO.

Beslut om uteslutning fattas av Medieetikens Förvaltningsorgan (Mefo). Uteslutet medium kan göra en ny ansökan om anslutning tidigast två år efter uteslutningen.

Offentlighet och hederskodex:

Mediet som har blivit anmäld till Medieombudsmannen ska inte ge offentlighet åt att det skett en anmälan. Skälet till detta är att anmälaren inte ska drabbas av ytterligare publicitetsskada under utredningens gång.

Anmälaren kan själv bestämma om han eller hon vill berätta om sin anmälan offentligt. I så fall får även det anmälda mediet kommentera anmälan.

Om mediet fälls av Mediernas Etiknämnd ska mediet publicera ett uttalande (se nedan). För att inte förta effekten av en fällning, och den upprättelse det innebär, bör mediet avstå från att kommentera eller argumentera mot fällningen i anslutning till uttalandet.

Om ett medium överväger att uppmärksamma ett friande beslut, bör mediet beakta den skada som anmälaren, som förlorat i nämnden, kan lida av en sådan publicering. Mediet bör avstå från att kommentera eller argumentera kring beslutets innehåll i anslutning till en eventuell publicering.

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.