Total tystnad i medier om paradigmskifte i energipolitiken

Den 15 december presenterades ett regeringsuppdrag om stärkt försörjningstrygghet i energisektorn där Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen gavs i uppdrag att ”kartlägga potentialen i befintlig och outnyttjad elproduktion samt identifiera orsakerna till att den inte tillgängliggjorts elmarknaden”.

”Uppdraget går ut på att intensifiera arbetet med att stärka försörjningstryggheten i energisektorn på både kort och lång sikt med fokus på elförsörjning”, uppgav energi- och näringsministern Ebba Bush på en presskonferens den 21 december tillsammans med civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin.

Hon preciserade att det handlar om att definiera elsystemets förmåga att garantera elförsörjningen till konsumenter med en tydligt angiven prestandanivå som fastställs av regeringen.

”Att ha ett sådant här tydligt definierat mål, vilket Sverige inte haft tidigare, på det här sättet. Det ger aktörerna de planeringsförutsättningar som behövs. Desto mer elektrifiering vi gör, desto viktigare blir det inte bara med mer el, utan också med ett robust och tryggt elsystem och elförsörjning”.

Carl Berglöf på branchorganisationen Energiföretagen menar att regeringsuppdraget till Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen där de får mandat att föreslå en dimensionering av elsystemet så att ett mål för en trygg försörjningstrygghet kan uppnås, är något av ett paradigmskifte.

Möjligheten har funnits i Elmarknadsförordningen och angränsade förordningar, påpekar han, men Sverige har inte utnyttjat den.

– Det är åtgärder som inte bara ska ge energi i form av kilowattimmar utan även stödtjänster och andra förmågor som kan behövas i ansträngda situationer, säger Carl Berglöf. Tanken har varit att hela den här verktygslådan ska kunna utnyttjas. Det har man tidigare inte gjort trots att till exempel Svenska kraftnät efterlyst det.

Trots det har media inte rapporterat eller ställt några närmare frågor kring ämnet. NMI kan inte hitta en enda publicering i de stora nyhetsmedierna den senaste månaden om det politiska fokuset på försörjningstrygghet.

På presskonferensen den 21 december ställde de närvarande medierna i princip bara frågor om när elstödet kommer att betalas ut och om det även kommer att inkludera företag och personer som bor i norra Sverige.

I den TT-artikel som publicerades dagen för presskonferensen i flera medier koncentrerade man sig helt på när elstödet ska betalas ut. I DN: s artikel fokuserade man på att det finns en faktisk risk för bortkoppling av elkunder i vinter. Det är i och för sig förståeligt med frågor om elstödet med tanke på den senaste tidens höga elpriser, men samtidigt förvånande att inte medier uppfattat förändringen i energipolitiken.

***

Dessa frågor ställdes på presskonferensen den 21 december:

TT:
Kan hushållen lita på att de får pengar i februari?
När får företagen besked?

Pågår det ett arbete för att även norra Sverige ska få stöd?
Kommer du att ge ett datum när företagen kan få pengar?

Ni uppmanar att spara elen. Vad gör ni för att spara?

Under valrörelsen talade ni om att införa en elräknings akut för ett elstöd. När kommer det?

TV4:
Om det blir en frikoppling av elnätet. Hur påverkar det till exempel ett äldreboende. Vad gör man för de personer som verkligen behöver el?

Aftonbladet:
Vad har ni själva vidtagit för åtgärder för att vara redo där hemma?

Ekot:
Ni ger ett uppdrag till Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen att säkra ytterligare kapacitet innan årsskiftet. Vad är det ni tänker på i så fall?

Har ni räknat på hur mycket koldioxidutsläpp kommer att öka på grund av det ni nu föreslagit?

Hur planerbar är kärnkraften egentligen. Vad gör ni för bedömning?

Svenska Dagbladet:

Ulf Kristersson: Du säger att hushållen tidigare har sparat av kostnadsskäl, men det här solidaritetsskälet. Varför har inte det gällt tidigare? Om man tidigare har sparar av kostnadsskäl, men hur mycket mer kan man då spara när det är som kallast?