Kärnavfallsfrågan i fokus för DN:s klimat- och miljöreporter

Dagens Nyheters klimat-och miljöreporter Jannike Kihlberg skriver framför allt om globala klimatfrågor, effekter av förändrat klimat och hur de mål som satts upp av jordens länder efterlevs. Dessutom skriver hon om biologisk mångfald och hotade arter (inte mindre än fyra artiklar om ål den senaste månaden).

Då och då kommer hon in på energifrågor och NMI har tittat på 19 energirelaterade artiklar publicerade under 2022 och fram till nu. Det finns ett dominerade perspektiv i dessa artiklar och det är omställning från fossilbaserad energiproduktion till förnybart (sol- och vindkraft).

”EU:s planer inkluderar att snabba på införandet av förnybar energi som sol- och vindkraft, minska efterfrågan genom energieffektivisering, öka takten i installationen av värmepumpar, öka produktionen av biogas och grön vätgas.”, skriver hon.

Ofta handlar det om att utvecklingen går åt fel håll exempelvis genom ökad kolanvändning.

”Att politiker i ett välmående land som Tyskland nu väljer att riva byar för att utöka utvinning av kol blir ett stort steg i fel riktning.”

De flesta artiklar som berör kärnkraften har ett kritiskt perspektiv, men det finns undantag.

I en artikel diskuteras EU:s ”taxonomi” som vill ge samlat grönt ljus till kärnkraft och naturgas, vilket kritiseras.

”Länderna (Luxemburg, Österrike, Danmark och Spanien, reds anm) påpekar att taxonomin går emot principen om ”att inte göra betydande skada” och pekar på utsläppen som kommer från naturgas. De konstaterar också att kärnkraftverk skapar radioaktivt avfall.

Även experter som har varit med om att arbeta fram förslagen till taxonomin är kritiska till att kärnkraft och gas ska räknas som hållbara, enligt Financial Times som har tagit del av deras inlaga.”

Men Kihlberg nämner också att den svenska regeringen ”på ett övergripande plan” är positiv till att peka ut kärnkraften som hållbar. Men ”experter” argumenterar för motsatsen.

Fyra publiceringar handlar specifikt om kärnavfall och då framför allt den kritik som riktats mot de svenska planerna på förvaring av använt kärnbränsle. När den svenska regeringen i januari 2022 fattade beslut om att godkänna slutförvaret fick DN-läsare inte veta på vilka forskningsgrunder beslutet fattas, men däremot att beslutet kritiseras:

”Regeringens ja till förslaget om slutförvar av kärnbränsle kommer att väcka internationell uppmärksamhet. Sverige är det första landet i världen som fattat ett sådant beslut. Frågan är kanske vår mest infekterade miljöfråga och forskare är kritiska till delar i förslaget.”

Kärnkraftens roll för att minska beroende av rysk gas nämns vid ett tillfälle: när Kihlberg redogör för en ny rapport från den internationella energiorganisationen IEA.

”Några av huvudåtgärderna är att …. göra det mesta av energikällor som ger låga utsläpp som kärnkraft och förnybart….,” skriver hon.

Kärnkraftens roll för att minska utsläppen av klimatgaser från energisektorn nämns i en artikel om kärnavfallet:

”I klimatkrisen har kärnkraften fått ökad aktualitet. Anhängarna ser kärnkraft som ett sätt att minska koldioxidutsläpp medan motståndarna hävdar att det är dyrt, tar för lång tid och att riskerna är för stora.”

Att flera tunga källor som till exempel IEA understrukit kärnkraftens betydelse för att minska utsläpp av klimatgaser nämner Kihlberg inte.

NMI har tidigare granskat en artikel av Jannike Kihlberg som handlade om den danska ön Samsö som i artikeln påstods vara självförsörjande på energi tack vare en stor satsning på vindkraft. ”Det är en felaktig beskrivning. De dagar eller veckor när det inte blåser är Samsø beroende av el från det danska fastlandet.” konstaterade NMI.

Artiklar som ingår i undersökningen