Sämre betalt för vindkraften på grund av kannabiliseringseffekten. Foto: Mike Setchell, Unsplash
Nyhetsmedier publicerar ofta artiklar och inslag som beskriver kostnaden för att bygga ny kärnkraft. Här ställs ofta kärnkraftens investeringskostnader mot den landbaserade vindkraften. I ett inslag i Aktuellt påstods nyligen att kärnkraften kommer att bli dubbelt så dyr och jämförde med kostnaden med att bygga vindkraft.
Däremot bryr sig de stora nyhetsredaktionerna mindre om olika kraftslagens intjäningsförmåga, eller ”capture rate”, som mäter hur stor andel av det genomsnittliga spotpriset som kan fångas av ett kraftslag under en viss period.
När energiprofessor Lion Hirth nyligen presenterade siffror för Tyskland visade det sig att vind- och solkraftens capture rate har sjunkit i takt med att kraftslagen byggs ut, och i Danmark visar en analys att vind- och solkraft under 2023 i genomsnitt fick 20 procent sämre betalt än den planerbara kraften. Det här beror på att vind- och solkraft kannibaliserar på sig själv.
Det betyder att när det blåser mycket, eller när solen skiner, producerar de här kraftslagen på max och pressar ned elpriset. Konsekvensen blir att vind- och sol i växande utsträckning tvingas sälja sin el till ett lägre pris än andra kraftslag.
Ett exempel på hur kannibaliseringen kan slå är vindkraftsparken Markbyggden ETT som var tvungen att ansöka om rekonstruktion förra året. Orsaken till den dåliga lönsamheten var att parken var tvungen att sälja sin el billigt när det blåste och köpa el (för att hålla ett leveransavtal) dyrt på marknaden när det inte blåste.
”Under perioder med låg produktion (ingen blåst) nådde priserna så högt som EUR 500/MWh, medan prissättningen under perioder med hög produktion sjönk så lågt som till EUR 1/MWh eller ännu lägre”, står det i rekonstruktionsansökan.
Att kannabiliseringen ökar visar också en färsk analys från branschorganisationen Teknikföretagen.
”Den uppstår eftersom vindkraften, när den är tillräckligt utbyggd, kan trycka ner elpriset till låga nivåer i ett helt elområde. Den försämrar därmed lönsamheten för sig själv när vädret är gynnsamt”.
Dagens Nyheter nämnde det här förhållandet i en artikel i augusti i fjol: Fakta i frågan: Är det lönsamt med mer vindkraft?
”Produktionskostnaderna ger inte hela bilden. De säger till exempel inget om intäktssidan. Hur lönsamt det är för en investerare beror på hur högt elpriset är när elen produceras.” skrev DN-journalisten Kristoffer Örstadius utan att närmare utreda frågan vidare.
SVT och Sveriges Radio har inte vad NMI kan se uppmärksammat de här konsekvenserna. Det är anmärkningsvärt eftersom ett kraftslags intjäningsförmåga, när det väl är byggt, får konsekvenser för både investerarnas kalkyler och för skattebetalarna om de är med och subventionerar utbyggnaden.
Inga kommentarer