Dagens Nyheters redaktionschef Caspar Opitz skriver i dagens tidning om vikten av källkritik och tidningen har tagit fram en policy för att bedöma kvaliteten på undersökningar. Det rasar in enkätundersökningar till DN som påstås säga något om verkligheten, skriver Opitz, men ibland är kvaliteten så låg att det inte går att dra några som helst slutsatser.

Inte sällan hör man ordet ”risk” användas när medierna ska rapportera om samband som forskare har upptäck mellan olika företeelser. Senast var det SVT Västerbotten som under rubriken ”Snusare löper större risk att bli alkoholister” presenterade en rapport från Umeå universitet. Rapporten hade undersökt sambandet mellan snusande och risken för att utveckla ett alkoholberoende. Problemet är att begreppet ”risk” används på olika sätt av forskarvärlden och journalisterna vilket leder till missförstånd, visar TMI:s senaste granskning.

TMI har tittat närmare på hur svenska medier har rapporterat om tidsbegränsade anställningar och kan konstatera att rapporteringen är obalanserad. Nästan samtliga nyheter problematiserar anställningsformen och har ofta en facklig utgångspunkt, medan alternativa perspektiv har svårt att nå ut. Påverkar journalistförbundets egen syn på visstidsanställningar rapporteringen?

I går kom ett pressmeddelande från EU:s livsmedelsmyndighet som slog fast att det kemiska ämnet bisfenol A inte är farligt för konsumenter i relevanta doser. Inlägget är intressant med tanke på de många larm som omgärdat ämnet i medierna. TMI:s undersökning visar dock att intresset för nyheten verkar vara mycket liten från nyhetsredaktionernas sida.

Drev är ensidiga och medierna saknar förmåga att kritisk granska drevets vinkel. Det konstaterar Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet. - Journalister har sagt att de inte vågar avvika från de gängse berättelserna, man vågar inte ställa sig utanför, säger han.