Vad händer om granskande journalister tar emot gåvor från dem de ska granska? Föreningen grävande journalisters ordförande Terje Carlsson hävdar först att det kontroversiella sponsoravtalet med Göteborgs Stad har ändrats efter hård kritik.  Men TMI:s uppgifter visar att detta är felaktigt, och Terje Carlsson säger nu att det kommer att ske "inom några dagar". Det är tveksamt om Göteborgs Stad går med på en ändring.

I våras publicerade Dagens Nyheter uppgifter om Realgymnasiet: företaget sades agera omoraliskt och utnyttja kryphål i lagen. Det ”bemötande” som tidningen publicerade handlade om en annan fråga, och den allvarliga beskyllningen fick aldrig bemötas. Dagens Nyheter ger i artikeln sken av att Realgymnasiet fått bemöta kritiken, men i själva verket har inte skolan varit medveten om beskyllningarna förrän de publicerades av Dagens Nyheter.

Jag ska intervjua Ekot-journalisterna Alexander Gagliano och Bo Göran Bodin, om att de pekat ut forskaren Henrik Belfrage som brottsling. ”Vad har ni för stöd det ni påstår?” och liknande frågor. Jag är laddad. I entrén till Sveriges Radio dyker deras chef upp: Fredrik Laurin med sin bullrande röst och intensiva blick. Chefen för Ekots grävgrupp känner till mitt ärende och vi resonerar om att Sveriges Radio alltid ställer upp och svarar på kritiska frågor. Jag fick en gång en svavelosande utskällning av Fredrik Laurin, men varken han eller jag är av den långsinta typen.

Sveriges Television friades nyligen av Granskningsnämnden för radio och tv rörande ett inslag om ett apotek som kritiserats för att ha nekat att expediera preventivmedel till en 13-årig flicka. Ett skäl till friandet är att det kritiserade apoteket inte namngavs i inslaget, enligt Granskningsnämnden. Men det gavs tillräcklig information för att tittare som ville veta apotekets namn lätt kunde hitta det. Det väcker en principiellt viktig fråga om vem som egentligen tar ansvar för uppgifterna när en kritiserad part identifieras i samspelet mellan medier.

Sveriges Radios missvisande rapportering om anställningsformen allmän visstid uppmärksammades tidigare i år av både TMI och Medierna i P1. Kritiken grundade sig i att SR presenterat SCB:s statistik på ett sätt som gav intrycket att de tidsbegränsade anställningarna blivit allt vanligare på bekostnad av de fasta anställningarna. Bilden SR satte var att arbetsmarknaden blivit allt otryggare för unga människor, trots att SCB:s huvudslutsats var att "Tidsbegränsade anställningar är en vanlig ingång till arbete, vilket är en förklaring till varför det är vanligare bland unga och utrikes födda som gör sitt inträde på arbetsmarknaden."