När Dagens Nyheter intervjuar den nya skolministern Lina Axelsson Kihlblom ställer reportern Lina Lund inga frågor om konsekvenserna för hundratusentals elever, föräldrar och lärare i skolor drivna av företag. DN väljer istället att konstatera att Socialdemokraterna nu "höjt tonläget mot välfärdskapitalisterna".

När Ekonomiekot Extra diskuterar om fattigdomen ökar i Sverige konstateras att möjligheten till jobb är central för att invandrare inte ska riskera att hamna i permanent ekonomisk utsatthet. Trots det resonerar inte inslaget om det växande problemet med långtidsarbetslöshet där dessa grupper är överrepresenterade och vad som krävs för att de ska komma i arbete.

När Ekots reporter Daniel Öhman räknar på svenska exportföretags totala koldioxidutsläpp redogör han inte för den klimatnytta som den svenska exporten bidrar till. "Generellt skulle de produkter vi exporterar ha medfört större koldioxidutsläpp, om de skulle ha tillverkats utomlands", uppger forskaren Astrid Kander, professor vid Lunds Universitet.

Svenska kraftnät konstaterar att det svenska kraftsystemet står inför en stor utmaning. Mer planerbar produktion behövs för att klara omställningen och elektrifieringen. Men hur bevakar medierna frågan? NMI har intervjuat Svenska kraftnäts strategiska driftchef Erik Ek.

Kärnkraftens kostnader har varit ämnet för flera nyhetsinslag. Men kostnaderna för hela energisystemet glöms bort, vilket är det som konsumenterna ska betala. De totala systemkostnaderna år 2045 blir cirka 40 % högre utan kärnkraft, skriver Staffan Qvist.