”Kostnad för ny kärnkraft saknar relevans och verklighetsförankring”

Kärnkraftens kostnader har varit ämnet för flera nyhetsinslag. Men kostnaderna för hela energisystemet glöms bort, vilket är det som konsumenterna ska betala. De totala systemkostnaderna år 2045 blir cirka 40 % högre utan kärnkraft, skriver Staffan Qvist.

 
Nye energiministern Khashayar Farmanbar i Aktuellt.

Det har rapporterats flitigt om kärnkraftens roll i energisystemet de senaste dagarna, exempelvis i P1 Morgon i går, då frågan diskuterades av professorerna Jan Blomgren och Tomas Kåberger. Även i gårdagens Aktuellt diskuterades kärnkraft då nye energiministern fick frågor om det höga elpriset och kärnkraftens framtid.

Det finns flera faktorer till det extremt höga elpriset den senaste tiden, och nedläggningen av svenska kärnkraftverk är otvetydigt en av dem. I rapporteringen förekommer ibland uppgiften att kärnkraften skulle vara ”för dyr” och till och med att elpriset skulle gå upp ytterligare med mer kärnkraft i systemet. Det är snarare tvärt om.

Nybyggd kärnkraft är, tillsammans med kraftfullt utbyggd vindkraft, en del av det mest kostnadseffektiva framtida energisystemet i Sverige. Energisystemexperten Staffan Qvist skriver:

De tre senaste stora studierna kring framtiden för det svenska kraftsystemet, av Energiföretagen/NEPP 2019, inom Kraftsamling Elförsörjning av Svenskt Näringsliv 2020 och av Energimyndigheten 2021 inkluderar samtliga kärnkraft som en del av de framtida systemen. I de två studier där totala systemkostnader jämförs (EF/NEPP & SN) så kommer studierna, som utförts oberoende av varandra av olika personer med olika metoder, fram till samma resultat – de totala systemkostnaderna år 2045 blir cirka 40 % högre utan kärnkraft.

Staffan Qvist fortsätter:

Siffror för ”kostnad av ny kärnkraft” som flitigt spridits i svensk media och till och med i riksdagsdebatter saknar relevans och verklighetsförankring. Det är min önskan att vi kan höja blicken från enskilda kraftslags LCOE-siffror och anamma ett mer helomfattande systemtänk i dessa diskussioner framöver.

Det förekommer ännu inte att journalisterna lyfter frågan till att handla om energisystemets totala kostnader, som är det som konsumenterna i slutändan får betala för. Erik Ek är strategisk driftchef på Svenska kraftnät.

– Media återberättar ofta okritiskt det olika politiska företrädare säger om kostnaden för att bygga ny kärnkraft, och det stämmer så klart att det är dyrt att bygga kärnkraft. Men samtidigt tycker jag inte att media bevakar konsekvenserna av, och kostnaden för, att bygga ut den icke-planerbara vindkraften relaterat till att det också betyder att kraftsystemet behöver anpassas för att inte bli mer sårbart i vissa situationer och för olika störningar. Det betyder att vi måste investera stora belopp i olika systemtjänster för att klara robustheten och driftsäkerheten i systemet. Den kostnaden glöms bort i medias rapportering. Det är en stor utmaning för oss och vi arbetar intensivt med detta. Här hoppas vi också att vindkraften kommer att kunna bidra mer med olika tjänster i framtiden, men än så länge går det trögt.

Leveranssäkerheten kräver planerbarhet
Att vi inte enbart kan förlita oss på väderberoende elproduktion, som vindkraft, och att vi av leveransäkerhetskäl kommer att behöva ny planerbar kraft, har slagits fast i Svenska kraftnäts nyligen publicerade Systemutvecklingsplan. Myndigheten påpekar att det inte kommer att räcka med enbart vindkraft och eventuella möjligheter till lagring och flexibel elanvändning:

Utifrån ett helhetsperspektiv för kraftsystemet, där exempelvis även behoven för att upprätthålla systemstabiliteten beaktas, blir flexibel elanvändning, lagring och lagring i kombination med oplanerbar elproduktion inte tillräckligt för att klara omställningen av kraftsystemet. Ett tillskott av planerbar elproduktion kommer också att behövas. Utbyggnad av den planerbara elproduktionen är också en förutsättning för att elektrifieringsplanerna inom olika industrisektorer ska kunna bli verklighet. För att säkerställa att den planerade omfattande industriförbrukningen kommer att kunna bidra med flexibilitet i kraftsystemet avser Svenska kraftnät inleda en dialog med berörda parter.

NMI frågade Erik Ek hur man ska tolka skrivningen.

Vilken typ av planerbar elproduktion menas här. Det går inte att bygga ut vattenkraften mer, gaskraft är lika med fossilt. Olika flexibla lösningar är långt ifrån att vara i mål. Då återstår kärnkraft, eller hur resonerar ni?

– Nej vi pekar inte på kärnkraft och vi ska inte peka ut vilka produktionsslag som ska finnas men vi vill peka ut behovet av mer planerbar produktion. Det kan förstås vara biokraft, kärnkraft eller om det skulle vara möjligt att ha andra delar som idag är långt ifrån att kunna vara lönsamma som gasturbiner med vätgas mm. Men som sagt, vad vi vill säga är att för att ha ett robust system för olika händelser, även normalhändelser i framtiden, är det viktigt att det finns planerbar och reglerbar produktion även i södra Sverige, säger Erik EK.

 

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.