Ekonomiekots inslag om fattigdom missar den höga arbetslösheten bland utrikesfödda

När Ekonomiekot Extra diskuterar om fattigdomen ökar i Sverige konstateras att möjligheten till jobb är central för att invandrare inte ska riskera att hamna i permanent ekonomisk utsatthet. Trots det resonerar inte inslaget om det växande problemet med långtidsarbetslöshet där dessa grupper är överrepresenterade och vad som krävs för att de ska komma i arbete.

 
Foto: Annie Spratt från Unsplash

Den växande långtidsarbetslösheten är ett stort och växande problem. NMI har i flera granskningar visat att det är ovanligt att Sveriges Television och Sveriges Radio lyfter frågan. Ekonomiekot Extra hade på lördagen chansen när programmet diskuterade om fattigdom och ekonomisk utsatthet är ett växande problem i Sverige.

Ekonomiekot Extra lyfter viktiga frågor om ekonomisk utsatthet och bidragsberoende. Flera gånger i inslaget konstateras att invandrare och flyktingar löper särskilt stor risk att fastna i fattigdom och bidragsberoende, samt att möjligheten till att få ett arbete är central för att bryta trenden. ’

Trots det lyfter inte Ekonomiekot Extra frågan om arbetslöshet eller långtidsarbetslösheten, där flyktingar och personer med invandrarbakgrund är är överrepresenterade, och risken att därmed hamna i permanent ekonomisk utsatthet. Inslaget hade fått ytterligare en dimension om man problematiserat kring hur detta allvarliga samhällsproblem ska lösas. Till exempel genom att bjuda in ytterligare en forskare som skulle kunna resonera om hur de här grupperna ska kunna gå från bidrag och fattigdom till arbete.

Två forskare fick i inslaget ge sina perspektiv på  hur fattigdom/ekonomisk utsatthet ska definieras. Hans Heggeman, utredare vid SCB, menade att fattigdomen ökar eftersom en allt större andel av befolkningen har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten.

”Sedan år 2000 har andelen som hamnar under 60 procent krupit uppåt. Då var den hälften av vad den är idag”, konstaterade han i inslaget.

Jan O Jonsson, forskare vid Institutet för Framtidsstudier, påpekade å andra sidan att man måste ta hänsyn till att realinkomstökningarna på det hela har stigit kraftigt de senaste 20 åren vilket inneburit att samtliga grupper, även de mest ekonomiskt utsatta, fått det bättre.

”För 10 år sen låg fattigdomsgränsen på samma nivå som medianen ligger på idag”.

I inslaget lyfte Jan O Jonsson särskilt fram att invandrare och nyanlända flyktingar riskerar att permanent hamna i fattigdom och bidragsberoende på grund av deras svaga koppling till arbetsmarknaden.

”Det finns en oro, som vi ser i våra siffror, att särskilt invandrare men även deras barn, är överrepresenterade bland dem som inte har en gymnasieutbildning. Då kan man ställa sig frågan om det finns en efterfrågan på dem på framtidens arbetsmarknad, eller är det bara högkvalificerad arbetskraft som kommer att behövas. Hur denna grupp ska komma i arbete är central fråga för risken att hamna i långvarigt bidragsberoende och fortsatt ekonomisk utsatthet.”

SR gjorde även ett nedslag i staden Filipstad där en stor andel barn lever i ekonomiskt utsatthet, enligt en ny rapport från Rädda Barnen. Åter hamnade frågan om arbete i fokus.

”Filipstad hör till ett av många samhällen som tagit emot flyktingar och det driver på det här ekonomiska biståndet väldigt mycket. Det finns lediga lägenheter men inga jobb i orter med avindustrialisering. Då hamnar flyktingarna där och det är ju inte bra för någon skulle jag säga”, konstaterade Jan O Jonsson.

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.