Den som läst Jannike Kilhbergs artiklar om energifrågor det senaste året har fått veta en hel del om kritiken mot regeringens beslut om att godkänna metoden för att lagra använt kärnbränsle men däremot inte något om kärnkraftens roll för att minska energisektorns utsläpp av kliamatgaser. Detta är NMI:s fjärde genomgång av hur specialiserade journalister beskriver energifrågorna.

Dagens Nyheter uppmärksammar för det mesta ett återkommande löneutspel från LO som presenteras regelbundet i början av varje år.

När SR-podden Det politiska spelet ägnar en halvtimme åt energipolitiken får lyssnarna bilden av att krisen i elsystemet är överdriven. Att vi behöver mer planerbar elproduktion nämns inte alls. SR:s Tomas Ramberg vänder sig mot NMI:s kritik.

SVT har de senaste månaderna satsat hårt på att bevaka friskolorna och fortsatt att lyfta friskolekritiska perspektiv, bland annat i serierna "Det svenska skolexperimentet" och "Vem mördade skolan?". Men de tvärsäkra slutsatser som dras håller inte för granskning.

En grundläggande princip inom medieetiken är att den personliga integriteten ska skyddas. Integritetskränkande uppgifter ska inte publiceras såvida det inte finns ett allmänintresse. Så hur ska man definiera allmänintresset? Victor Nilsson, som har praktiserat på NMI under våren och som går på juristlinjen i Uppsala, har undersökt hur Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd drar gränsen för allmänintresset i ett antal beslut.