Inte sedan 1970-talets heta debatt om löntagarfonderna har en fråga som den om energi- och elpriserna dominerat så mycket under en valrörelse konstaterades på ett seminarium. Samtidigt fick medierna både ris och ros. "Det saknades kritiska frågor".

Aktivistgruppen Återställ våtmarker slipper svåra journalistfrågor. De bereds snarare möjlighet att utveckla sina argument. Aktivisternas svar om att klimatförändringarna motiverar handlingar som bryter mot normala demokratiska spelregler accepteras utan följdfrågor.  Inte heller får aktivisterna frågor om det faktum att återställning av våtmarker har pågått i flera decennier och att tidigare och nuvarande regeringen anslagit hundratals miljoner för ändamålet.  

I december förra året gav regeringen en rad uppdrag till Svenska kraftnät och Energimyndigheten att förbättra försörjningstryggheten och funktionen i det svenska elsystemet. Uppdrag som innebär en totalomläggning av den svenska energipolitiken. Klimat- och näringslivsdepartementet har inte märkt något större medialt intresse för att undersöka frågan närmare.

Vid elavbrottet i Stockholmsområdet den 26 april var en storskalig blackout i elsystemet mycket nära. Kanske räddades Sverige av inexaktheter i mätsystemen. Även om elavbrottet uppmärksammades har inte medierna förstått dramatiken och potentialen i händelsen. Grundläggande kunskaper om elsystemet verkar vara en bristvara bland journalister.

Norrköpings Tidningar (NT) har i stort uppslagna artiklar beskrivit en skola i Norrköping som undermålig.  Lärare vid skolan protesterar och menar att NT inte berättat sanningen om läget på skolan. Chefen för NT:s grävgrupp Christian Ströberg avvisar kritiken. NMI har undersökt saken och kan konstatera att NT-journalisterna var välinformerade om en infekterad personalkonflikt på skolan i höstas men valde att mörka den.