Ensidig DN-granskning av skogsindustrin

Dagens Nyheter har i ett femtiotal artiklar ”granskat skogsindustrin”. NMI konstaterar i sin genomgång att DN:s rapportering, trots att den är omfattande, bortser från perspektiv som behövs för en helhetsförståelse av skogens roll i samhället. DN-journalisten svarar på en del av kritiken.

 
green

Konsekvent problematiserar DN skogsbrukets inverkan på miljön, men bortser från att problematisera den balans som måste uppnås mellan miljöintressen, äganderättsintressen och samhällsekonomi. Aldrig undersöker DN hur äganderätten och samhällsekonomiska värden hotas av inskränkningar av skogsbruket. Dessutom förekommer missvisande uppgifter som exempelvis att skogen äldre än 160 år minskar i Sverige, och att svensk skog i rask takt omvaldas till ”plantager”.

DN om gammal skog: ”Andelen skogsareal med riktigt gammal skog, över 160 år, har halverats från 10 procent 1926 till 5 procent 2017.” DN:s presentation av statistik om gammal skog är inte felaktig men missvisande.

NMI bjöd in DN för att diskutera rapporten och generella frågeställningar om journalistikens villkor, men Lisa Röstlund tackade nej till att medverka. Hon fick ta del av rapporten och svarade i mejl på några frågor. Lisa Röstlund skickade också frågor till NMI, och både DN:s och NMI:s svar redovisas nedan.

NMI:s rapport behandlar DN:s artiklar som publicerats till och med slutet av mars, och därefter har ytterligare flera artiklar publicerats. NMI har gjort undersökningen med ekonomiskt stöd av Skogsindustrierna.

Läs rapporten om Dagens Nyheter

Läs NMI:s jämförelse mellan hur SVT och Smålandsposten rapporterar om skogen.

 

***

Frågorna som NMI/Mats Olin ställde till Lisa Röstlund och hennes svar


Fakta är inte alltid enkelt att presentera och förstå. Ett exempel är hur DN har presenterat mängden ”gammal skog”. DN ger en bild av att den minskar, vilket är en presentation som en hel del experter tycker kan ifrågasättas. Hur ser du på denna sakfråga?

Om gamla skogar – känner till att det finns olika definitioner på det. Det som EU-kommissionen tar upp i utkastet till sin nya skogsstrategi är att kontinuitetsskogar – det vill säga skogar som inte varit utsatta för modern kalavverkning – minskar. Urskogar, som aldrig brukats över huvudtaget utgör bara 3 procent av skogarna i Europa. Det om kontinuitetsskogar är experterna jag pratat med överens om. Håller på att titta närmare på detta just nu i Sverige.

Men hur du ser på de data som SLU har, det vill säga att det skedde ett trendbrott ca 1995 och att den ökat sedan dess?

När det gäller skog över 120 år i södra Sverige och över 140 år i norr ökar andelen, men citerar här ifrån utvärdering av riksdagens miljömål: “Att en skog är gammal innebär inte med säkerhet att den har höga naturvärden, utan skogens historik, grad av kontinuitet, strukturer och det omgivande skogslandskapets egenskaper påverkar.”

“Gamla skogar med en beståndsålder över 160 år, som ofta är viktiga livsmiljöer för hotade arter, finns i låg omfattning.”
När det gäller kontinuitetsskogar, som EU i utkastet till ny skogsstrategi vill skydda från avverkning, så försvinner allt mer och stor del av alla nuvarande avverkningar som sker i Sverige, sker i potentiell kontinuitetsskog, sett till Naturvårdsverket/Metrias karteringar.

DN har kritiserats av branschorganisationen Svebio angående beskrivningen av biobränslen från Estland. Hur ser du på det?
https://www.mynewsdesk.com/se/svebio/pressreleases/missvisande-bild-av-dn-om-bioenergi-3089896

Vi har redovisat fakta i artikeln om import av biobränsle från Estland till Sverige, och intervjuat miljöorganisationer och forskare som är starkt kritiska till den ökade skövlingen av skog som man anser är relaterad till subventionerade biobränslen och ökad efterfrågan på sådan.

En till sakfråga är ordet ”plantage” som du använt några gånger. Det har kritiserats för att vara ett felaktigt begrepp när det gäller svensk skog, baserat på internationella definitioner.  Menar du att det är ett korrekt begrepp?

Ordet skog har varierat i sin definition. Enligt branschorganisationen Skogsindustrierna har Sverige mer skog i dag, än för hundra år sedan. Men skogsarealen har inte ökat – det är tätheten som ökat, vilket missgynnar många arter. Renskötaren Katarina Sevä säger tvärtom mot Skogsindustrierna att det snart inte finns någon skog kvar, utanför de skyddade naturreservaten.
Om du googlar på “skog” märker du snart att betydelsen inte är självklar. Det visar sig vara ett omdebatterat ord – ett politiskt känsligt ord – som omdefinierats genom historien.
På svenska har det hittills äldsta benämningen “skogh” hittats i Gustav Vasas registratur 1522. Ordet kommer av grundbetydelsen “något utskjutande”. Läser du i Svenska akademiens ordlista beskrivs skog som ett större område som till övervägande del är beväxt med jämförelsevis tätt stående träd. Såväl träd som allt övrigt växande på marken ska representera “ett för trakten i fråga naturligt växtsamhälle”.
Ordet kom att ganska radikalt få sin mening förändrad av FN:s mat- och jordbruksorgan FAO mellan 1990 och 2000.
Under dessa tio år sjönk höjden som de högsta träden måste ha för att få kallas skog, från 7 till 5 meter. Arean området måste ha minskade från en till en halv hektar (från två till en fotbollsplan). Och plötsligt fick i-länder sänka sin täckningsgrad av träd på området från 20 till 10 procent, och ändå kalla det skog.
Förändringarna av ordets mening gjorde att världens skogar växte snabbt i statistiken: plötsligt ansågs världens skogsbestånd ha ökat med en hel tiondel – 300 miljoner hektar ytterligare kunde räknas in som skog.

Så vad som räknas som skog och vad som räknas som plantage är alltså omstritt. Jag har nog använt båda begreppen i olika sammanhang.

 

 

 

Frågorna som Lisa Röstlund på Dagens Nyheter ställde till NMI och Mats Olin svar

Hej Mats!

Jag funderar över en eventuell medverkan.
Hur mycket har det kostat att ta fram denna rapport?

Är det något direkt faktafel som hittats skulle du säga?

Om man från Skogsindustrierna anser sig vara så felbehandlad att man vill låta sammanställa en konsultrapport över hela granskningen, varför har man inte vänt sig till Pressombudsmannen eller Pressens opinionsnämnd?
Vad kan Näringslivets medieinstitut erbjuda som dessa instanser inte kan?

Hur objektiv skulle du säga att denna granskning är?
Finns det något positivt i DN:s granskning av skogen, enligt granskaren av min granskning/Skogsindustrin?

Mvh
Lisa Röstlund

Svaren från NMI/Mats Olin

Ersättningen till NMI från Skogsindustrierna för rapporten var 80.000 kr. Vårt uppdrag har varit att självständigt granska DN:s artiklar. Som jag tolkat Skogsindustrierna kände de inte igen sig i bilden i DN och de ville få till en utomstående granskning för att få verifierat om deras syn delades av en extern part eller om de överreagerade. Men det här borde du diskutera med dem, jag tror de är fortsatt öppna för dialog med DN.

I grunden är det fantastiskt att DN sätter in så pass mycket resurser för att granska och beskriva. Det är ett styrkebesked för journalistiken. Vår roll är sedan att kritiskt granska innehållet. När det gäller innehållet i DN:s publiceringar så tycker jag att det största problemet är ensidigheten och att läsarna inte ges en rimligt allsidig bild av sakläget och diskussionen. Det är självklart relevant att granska skogsbruket, skogsforskningen och skogsindustrins argument, men när en så här ambitiös satsning görs så borde det finnas mer plats att nyansera, visa tydligare på att det handlar om en avvägning mellan olika legitima intressen.

Fakta är inte alltid enkelt att presentera och förstå. Ett exempel är hur DN har presenterat mängden ”gammal skog”. DN ger en bild av att den minskar, vilket är en presentation som en hel del experter tycker kan ifrågasättas. Hur ser du på denna sakfråga?

Det är just sådana här frågor som vi vill ta upp på seminariet, så då kan frågor och svar fördjupas. En bra och respektfull diskussion om journalistik.

Det som prövas av MO och ME är om det uppkommit ”oförsvarlig publicitetsskada”, och då handlar det om att det måste finnas en enskild som lidit skadan. Man prövar inte opartiskhet och oftast inte heller saklighet (som Granskningsnämnden för radio och tv gör). Så om Skogsindustrierna som organisation ansåg att de blivit felaktigt uthängda och inte fått bemöta så hade de kunnat anmäla, men så är inte fallet. Om någon anser att en sakfråga – som skogsbruk – behandlats felaktigt så är det inget som MO/ME bryr sig om. Vilket är bra, som jag ser det. Däremot är det viktigt att den typen av frågeställningar kan utvärderas och granskas av andra, och där kommer vi in. Sköter medierna sitt uppdrag när det gäller allsidighet etc. Vi har granskat DN många gånger, här är ett annat exempel: https://naringslivets-medieinstitut.se/fackreportrar-borde-ta-ett-storre-ansvar-for-eu-rapporteringen/

Vi på NMI har skrivit mängder av artiklar om hur MO/ME jobbar och sköter sitt uppdrag, bland annat i Svd igår i fall du skulle vara intresserad. https://www.svd.se/lakare-har-blivit-mediernas-villebrad/i/senaste/om/ledare

 

 

 

Mats Olin



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *