Just nu pågår flera kärnkraftsprojekt i Europa. Det handlar dels om länder som är i färd att bygga nya reaktorer dels om länder som har tagit beslut om att bygga eller som diskuterar/planerar att bygga nya reaktorer. En del av dessa länder ligger i Östeuropa. Det rör sig om både traditionella stora reaktorer och satsningar på små modulära reaktorer.
I Bulgarien ska två nya reaktorer byggas. Även i Tjeckien har ett beslut om att bygga nya reaktorer tagits och i Polen har man sedan länge tagit beslut om att bygga flera nya reaktorer. Även Ungern står i startgroparna för att bygga nya reaktorer.
”Man (Länder i Västeuropa reds.anm.) har byggt ut vind- och solkraft, men insett att man också måste ha planerbar energi i beredskap för att kunna backa upp systemen. Det har man inte råd med i öst och därför går man så hårt på kärnkraften på en gång”, sa energianalytikern Mats Nilsson till Tidningen Näringslivet i en kommentar till varför så många östeuropeiska länder satsar på kärnkraft.
I Frankrike försöker parlamentet nu snabba på utbyggnaden av nya reaktorer och i Nederländerna har man kommit långt i planerna för att bygga två nya reaktorer. Storbritannien är i färd med att färdigställa de två påbörjade EPR-reaktorerna vid Hinkley Point C, samt att sätta ett startdatum för byggnationen reaktorerna vid Sizewell C. I den nya energistrategi som landet presenterade i april 2022 fyller också kärnkraften en viktig roll.
Även i Italien påbörjades helt nyligen samtal om att bygga ny kärnkraft. Belgien beslöt i våras att skjuta upp den planerade nedläggningen av kärnkraftverk.
Trots att något av en ”kärnkraftsvåg” just nu sveper över Europa har de svenska mediernas bevakning det senaste året varit skral.
NMI har tidigare berättat om att Sveriges Radio avstått ifrån att rapportera om kärnkraftssatsningarna i Polen och Nederländerna trots ambitiösa reportage om energifrågan i respektive land. Inte heller de andra ländernas satsningar har givits utrymme. Ett undantag är ett inslag om hur Storbritannien satsar på kärnkraft från december i fjol.
SVT har publicerat ett telegram om att Polen tagit beslut om att bygga två nya kärnkraftverk. I övrigt finns inget att hitta när det gäller de andra ländernas satsningar.
NMI hittar inga reportage i dagspressen om den pågående utvecklingen inom kärnkraft. Dagens Nyheter publicerade dock en artikel som jämför Tysklands, Frankrikes och Schweiz skiljande inställning till kärnkraften. DN har även publicerat ett Finwire-telegram om kärnkraften i Storbritannien. SvD har också publicerat korta artiklar från TT om Ungerns och Nederländernas planer att bygga kärnkraft.
I en artikel i Svenska Dagbladet av Tomas Lundin skildras hur Tysklands sista kärnkraftverk stängs och han går lite djupare och konstaterar att landet går emot strömmen:
”Kritiker pekar på att Tyskland går tvärtemot trenden i Europa, där allt fler länder bygger ut för att säkra tillgången på energi och sänka klimatavtrycket”.
Lundins artikel är det enda exempel som NMI hittat i de här fyra medierna som berör den europeiska kärnkraftsvågen:
”I grannlandet Polen som till 70 procent är beroende av kolkraft ska upp till sex reaktorer byggas.
Den första reaktorn ska 2026 upprättas i Choczewo vid Östersjön, 8 mil norr om Gdansk, och ska tas i drift 2033. Målsättningen är att kärnkraften 2040 ska svara för nästan en fjärdedel av elproduktionen.
Andra länder som har beslutat om fler kärnkraftverk är Frankrike, Tjeckien och Rumänien. I Nederländerna meddelade premiärminister Mark Rutte i slutet av förra året att det ska byggas två nya reaktorer nära den belgiska gränsen.
På annat håll planeras satsningar på småskaliga modulära reaktorer, så kallade SMR, bland annat i Estland, Italien och Sverige.”
***
Fotnot: För Sveriges Radio och SVT bygger undersökningen på det material som finns tillgängligt på deras webbplatser.
Inga kommentarer