När Marie-Louise Kristola rapporterar om energiomställningen i Nederländerna glöms kärnkraften bort.
I två inslag under den senaste månaden har Ekots klimatreporter Marie-Louise Kristola lyft fram att Nederländerna just nu bygger världens största vindkraftspark som ett steg i landets energiomställning. I december kom även beskedet att Nederländerna planerar att bygga två nya kärnkraftverk vilket beräknas producera 13 procent av al el som kommer förbrukas i landet, men det valde Kristola att helt avstå från att nämna. Resultatet blir att Sveriges Radios bild av den nederländska energiomställningen blir missvisande.
Marie-Louise Kristola menar att det finns en enkel förklaring till varför satsningen på kärnkraft inte nämndes: den var inte beslutad när hon besökte Nederländerna och gjorde reportage i början av december. ”Det var inget som nämndes i några av de intervjuer jag gjorde, och det fanns inte heller sådan information i regeringens kommunikation under tiden jag arbetade med inslaget. Beslutet fattades alltså senare.”, skriver hon till NMI.
Det var den 9 december som beskedet om kärnkraften kom och Kristolas första reportage sändes den 19 december. Senaste gången Nederländernas energiomställning behandlades i Sveriges Radio var den 9 januari i P4, men inte heller då nämndes den nederländska satsningen på kärnkraft. NMI frågar om inte informationen om kärnkraften var relevant: ”Samtalet handlade (9 jan) mer om hur regeringen agerat konkret de senaste åren, än beslut om framtiden.”, förklarar Marie-Louise Kristola.
Kristola har varit ”global klimatkorrespondent” på Sveriges Radio i drygt två år. I en artikel i tidningen Journalisten berättar hon om hur viktig energifrågan är i bevakningen: ”energifrågan är helt avgörande i klimatrapporteringen”, enligt henne.
Näringslivets medieinstitut har undersökt Marie-Louise Kristolas energirapportering under det senaste året för att få en bild av hur olika energislag skildrats. Kärnkraftens roll i energiomställningen är omdiskuterad, men allt fler länder ser den som en nyckelfaktor för att klara målen. Helt klart är att utvecklingen av kärnkraft och debatten om den borde vara en viktig del i journalistiken om energifrågor.
Ett genomgående mönster i Kristolas rapportering är att den förnybara energin hamnar i fokus och sällan problematiseras, samtidigt som kärnkraften nämns i betydligt mindre utsträckning och då utifrån ett mer kritiskt perspektiv. Hon har under 2022 gjort fördjupande reportage om både sol- och vindkraft, men inte om kärnkraft.
Det här håller inte Marie-Louise Kristola med om och hon ger några exempel, bland annat detta:
”Bland de första inslag jag gjorde redan i januari 2022 finns ett längre samtal i Studio Ett som handlar om EU-kommissionens beslut att klassa såväl kärnkraft som fossil gas som hållbara energialternativ i den så kallade taxonomin. Det är en genomgång av kommissionens argument för varför energislagen bör ses som ”gröna” och viktiga i energiomställningen. Där nämner jag bla att kärnkraften är en energikälla med mycket små klimatutsläpp över en hel livscykel, som enligt kommissionen bör kunna räknas som en hållbar investering inom taxonomin fram till 2045, på villkoret att kärnavfallet tas om hand på ett sätt som inte skadar människor och miljö.”, skriver hon.
Dessutom menar Kristola att hon behandlat de nya små kärnreaktorerna SMR: ”Det (är) framförallt diskussionerna kring de små, modulära kärnkraftsreaktorerna (SMR), till exempel Vattenfalls pilotprojekt i Estland, som jag haft anledning att diskutera, framförallt i Vetenskapsradions olika program, tex Vetenskapspodden.”, skriver Kristola.
Några sådana inslag med Kristola har inte NMI kunnat hitta i sändningarna 2022, men det skulle kunna bero på söktekniska orsaker. (NMI har sökt på autogenererade transkript av allt som sänds i radio av Sveriges Radio.)
Kristolas energirapportering under det senaste året har bland annat handlat om hur Rysslands krig mot Ukraina och energikrisen som följt har bidragit till att energiomställningen har accelererat där Europas länder nu planerar för att göra sig oberoende av rysk gas. Hon har även rapporterat om energispartips för att minska energiförbrukningen.
När Kristola i ett program i Vetenskapsradion klotet beskriver hur Europa nu påskyndar energiomställningen så är det den förnybara energi som står i fokus, samtidigt avstår hon från att nämna hur allt fler länder i och med krisen även börjar planera för mer kärnkraft.
Kristola rapporterar även om ett solpanelsprojekt i Spanien som delvis finansieras med EU medel, där fördelar med satsningen lyfts fram. I ett annat inslag rapporterar hon om hur EU vill skynda på utbyggnaden av solkraftsparker men att markkonflikter i flera fall står i vägen för utbyggnaden.
Kristola medverkar även som kommentator när LKAB:s vd, Jan Moström, intervjuas i Lördagsintervjun. En stor del av intervjun handlar om den gröna omställningens enorma energibehov och hur energiomställningen ska genomföras. Jan Moström menar att det på kort sikt behövs byggas ut mer vindkraft men att bolaget även har börjat titta på om lokala SMR reaktorer skulle kunna vara ett konkurrenseffektvit alternativ för bolaget på sikt.
Under intervjun ställer programledaren Johar Bendjelloul frågan om hur Moström ser på den politiska splittringen i energifrågan där vänstersidan är mer för vindkraft men skeptiska till kärnkraft, samtidigt som högersidan är tydligare förespråkare av kärnkraft. Jan Moström betonar att det kommer behövas enorma mängder energi och att det kommer krävas en utbyggnad av samtliga energislag och han efterfrågar en politisk samsyn för en långsiktig energipolitik.
I sin analys av intervjun väljer Kristola att återigen rikta fokus på vindkraften, samtidigt som hon avstår från att lyfta hur allt fler energitunga företag även har börjat intressera sig för investeringar i SMR-reaktorer.
När det kommer till rapporteringen om kärnkraften så handlar ett inslag om att Finland, efter Rysslands invasion av Ukraina, inte längre vill fortsätta sina samarbeten med grannlandet för att bygga ny kärnkraft. Hon rapporterar även om att Frankrikes president Emmanuel Macron vill satsa på mer kärnkraft samt att det finns en stark opinion i Frankrike för mer kärnkraft. I inslaget nämns även kritikernas argument.
I två inslag från början av 2022 rapporterar Kristola om EU:s beslut att benämna kärnkraften som en hållbar energiform inom taxanomin. I det ena inslaget nämns beslutet kort och Kristola förutspår att debatten kring kärnkraften kommer att tillta under året. I det andra inslaget lyfts både förespråkarnas och kritikernas perspektiv kring kärnkraft.
Vad som är anmärkningsvärt i inslaget är att Kristola väljer att problematisera argumenten om att det kommer behövas mer stabil el vilket är vad kärnkraften kan leverera till skillnad från sol och vind. Kristola lyfter argument om att vissa menar att behovet av stabil el kommer minska och att det i stället behövs mer reglerbar el som biogas, vätgas och vattenkraft och att kärnkraften därmed inte är nödvändig. Svenska kraftnät som ansvarar för driftsäkerheten i de svenska elnäten är dock tydliga med att planerbar elproduktion både är – och på sikt kommer att vara – nödvändigt för ett fungerande elsystem.
***
Rättelse: i en tidigare version av artikeln förekom ett felaktigt årtal. Det är 2022 som NMI har undersökt.
***
När Marie-Louise Kristola var redaktör för Sveriges Radios miljöprogram Klotet blev hon intervjuad av energisajten Second Opinion om hur Klotet rapporterat om kärnkraften. Även då var kärnkraftens koppling till klimatfrågan ovanlig i rapporteringen, medan kritiska synpunkter på kärnkraft var vanliga.
***
Transkript vetenskapspodden 13 januari 2022
Marie-Louise Kristola Sveriges Radios klimatkorrespondent. Kärnkraften inkluderas som hållbar inom taxonomin säger regeringen; berätta vad betyder det här?
Det underbara ordet taxonomi vad det handlar om det är ju det som EU håller på att jobba fram, regler för vad som ska kunna ses som gröna och hållbara investeringar i arbetet med att göra energiomställningen klimatomställningen och uppfylla EU:s klimatmål. Det är ju så att den här klimatomställningen den kommer att bli dyr mycket dyr och då räcker inte EU:s budget till utan det krävs också privata pengar. Det krävs att banker och pensionsfonder och andra stora investerare som sitter på mycket pengar är med och finansierar det här, och då är taxonomin ett sätt att liksom grönmärka vissa verksamheter som man vill ska få mer pengar. Efter att ha skjutit på det här beslutet sen i somras både hur kärnkraften och naturgasen skulle klassas i taxonomin, så passade kommissionen på att sätta ner foten och skicka ut ett förslag på nyårsaftons kvällen sent innan vi gick över in i 2022. Många var på semester och hade lediga och kunde inte läsa det här och sen så fick då medlemsländerna och expertpanelen – som också jobbar här – de fick ungefär en vecka på oss och sen skulle dom komma in med sin analys av sitt svar på det här förslaget inom taxonomin. Alltså jag pratade faktiskt med en expert efter nyår som inte ens visste att det här förslaget hade kommit och han satt ändå på en väldigt centralt placerad position. Så nu har det blivit uppskjutet igen men då är det så här att medlemsländerna har då på sig fram till den 21 januari att svara på om de tycker att det här är bra eller inte och den svenska regeringen var väldigt snabba och sa redan i veckan nu att de håller med kärnkraften kan klassas som hållbar, tycker dem, i linje med de förslag som EU-kommissionen presenterade då sent på nyårsaftons kvällen 2021.
Vad innebär det då att det får en stämpel som hållbart, är det så att det kommer att ploppa upp kärnkraftverk överallt i varje liten by nu, vad får det för praktisk konsekvens?
Ja, du. Meningen med taxonomin det är ju att man ska styra pengarna från investerare privata investerare och andra dit man vill att de ska hamna. Men eftersom det finns så många som är tveksamma till att klassa just kärnkraften som hållbar så är det inte säkert enligt om jag talar med att stora pensionsfonder och så här kommer att följa den här helt, utan de kanske kommer att hålla fast vid en klassning som dem redan idag har där de väljer bort både kärnkraft och fossilt till exempel. Så det vet man inte riktigt heller.
Men vad är argumenten mot att klassa kärnkraften som hållbart?
Det är till exempel att de här andra miljömålen man kan inte bortse från dem tycker en del. Till exempel uranbrytningen, avfallshanteringen, det pågår fortfarande en diskussion om vi kan vara helt säkra på att vi kan förvara radioaktivt avfall så att det inte sker någon skada på natur och att människor under 100.000 år och dessutom att om det skulle ske en kärnkraftsolycka. Vi har ju sett några stycken de senaste decennierna och då blir ju radioaktiva utsläpp till både vatten och luft och då, då tycker de som är kritiska till det här att därför kan man inte säga att kärnkraften är ett hållbart energislag. Och sen så tycker en del att vi pratar faktiskt nu är det ingen som talar om kopplingen mellan kärnkraften och kärnvapen. Och sen är det en sak till som är jätte viktig när det gäller kommissionens förslag det samtidigt som man klassar kärnkraft som hållbar så säger man att också naturgas kan vara hållbart under en övergångsperiod med vissa villkor uppfyllda.
För att det är bättre då en annan fossil?
Villkoren är att om de bygger ett kraftverk du kan ersätta kol till exempel som har dubbelt så stora utsläpp, med naturlig, då blir ju mindre utsläpp och då om du gör det en under en övergångsperiod och dessutom bygger kraftverk tillexempel där du kan börja blanda in mindre fossiltung gas; biogas eller lite längre fram vätgas, då menar kommissionen att naturgas också kan ses om hållbart under en period nämligen fram till 2030.
Låter inte det bästa var det godas fiende ungefär?
Ja, men grejen är att de här två förslagen hänger ihop eftersom ett av de största länderna i EU, Frankrike, de vill att kärnkraften ska klassas som hållbar. Tyskland vill att naturgasen ska klassas som hållbar eftersom de behöver det i sin omställning nu, så många är kritiska också till hela här förslaget eftersom det då också innebär att naturgasen eller fossilgasen som en del kalla det för eftersom det är en fossil gas, att den också klassas som hållbar på samma gång.
Så det är alltså en förhandling mellan de två EU jättarna?
Ja, och en kompromiss. Sveriges regering är också kritiska mot att naturgasen klassas som hållbar, så det är knepigt.
Men kärnkraften, behövs den verkligen för att vi ska klara omställningen mot ett fossilfritt samhälle?
Det är den stora knäckfrågan ju, en del menar att vi kan inte klara det här, förmodligen, utan kärnkraft. Eftersom det vi se nu, tittar bara på Sveriges behov av elektrifiering, om vi ska uppfylla de här planerna på fossilfri stålproduktion och fossilfri cementproduktion hela den här gröna industriella omställningen uppe i Norrland som det talas. Då räknar man med att vi kommer behöva dubbelt så mycket el år 2045 och då är den stora frågan vad ska då elen komma ifrån. Vi vet ju att kärnkraft ger väldigt mycket el och nu säger EU och även den svenska regeringen att den är fossilfri. Så då menar många att eftersom vi behöver så enorma mängder fossilfri el så måste vi ha kärnkraft och de som är för kärnkraft ur ett klimatperspektiv de menar också att klimatfrågan är så viktig så att då får man nästan bortse ifrån, eller att de här andra problem som kärnkraft har de är liksom mindre betydelsefulla här.
Var det de som tänker att man kan klara klimatkrisen utan att använda oss av kärnkraft?
De säger så här kärnkraft tillhör det förflutna det är liksom den gamla tidens energi de här stora tunga kraftverken och att de tror mer på att nu håller vi på att bygga någonting nytt. Det inte bara att vi har de här nya förnybara energislagen som vindkraft och sol till exempel som ju faktiskt är billigast att bygga just nu och som de flesta om man tittar på ansökningar som kommer in till exempel i Sverige så vill de flesta bygga vindkraft. Men det är inte bara det utan det också att jag håller på att bygga ett helt nytt energisystem det bygger ju på att vi kan byta sälja köpa el mellan länderna och det är därför man bygger upp EU:s energiunion så att, ja men det vet, om det inte blåser i Tyskland så ska de kunna importera el från vatten Norge eller Solkraft från Spanien. Det här arbetet har pågått ett bra tag och då är det liksom tanken att kärnkraften passar inte så bra in i systemet är argumenten.
Varför då?
Där behöver man kraftslag som kan slå på och slås av snabbt, som gas men det behöver inte vara naturgas. Det kan ju vara biogas det kan vara vätgas det ju mycket vad de tänker i Tyskland, eller Vattenkraft det är också en väldigt bra reglerkraft. Men de som tror och hoppas på att det här systemet ska funka då menar att den här sortens energislag som kärnkraften är som står och tuffare hela tiden som är liksom den här pålitliga energi som ligger som en bottenplatta i Sverige. De menar att behovet av den sortens el kommer att minska och att vi sen då har andra sorters energislag som kan stå för den där reglerkraften som vi behöver kunna koppla av och på snabbt. Men det är inte alla som håller med om det här.
Men är det inte en kostnadsfråga också, det talas ju från en del håll om att kärnkraft helt enkelt är väldigt dyrt?
Ja och det är det idag. Det som är snabbast och billigast att bygga nu det är ju vindkraft, men då menar ju många att vindkraften tar inte ansvar för hela systemet det gör ju kärnkraften och då blir det lite dyrare att det liksom en kostnad som man kanske faktiskt får ta, det är kanske till och med så att man skulle lägga mer kostnad på vindkraften då, går resonemanget. Men det finns ju en tidsaspekt också, alltså vi vet ju att ska vi klara parisavtalet att utsläppsmålen då ska utsläppen minska, halveras, varje decennium. Just nu är det ju så att det går snabbast att bygga mer vind och sol men då de som du tycker att vi ändå behöver mer kärnkraft, de säger det där kan ändras. Vi fick ju nya pengar från Energimyndigheten till ett nytt kunskapscentrum i Sverige nu för bara någon vecka sedan och det här kunskapscentrum fram alltså ska se vad det finns förutsättningar att börja bygga sin här små modelära kärnkraftsreaktorer i Sverige redan innan 2030.
Men måste bara handla om kärnkraft kan man inte förlänga livslängden på de reaktorer vi redan har?
Jo det är också ett starkt argument, många tycker att de reaktorer vi har i Sverige vi har sex stycken kvar av 12, de är visserligen byggda på 70-talet men man har bytt ut många komponenter och gör att de blir säkrare och säkrare och de får bara tillstånd att fortsätta driva av strålsäkerhetsmyndigheten om de uppfyller alla säkerhetskrav. Och då är ju ett argument att det mest kostnadseffektiva och smartaste vi kan göra att fortsätta att hela tiden säkerheten på den här att använda dem så länge vi kan. En del talar om att man säkert kan driver dem i 20 30 år till. De menar alltså vissa som är för att vi måste fortsätta använda kärnkraft för klimatets skull.
Det är tur att det finns motvikter till den massiva propaganda för kärnkraft som nu råder i media. Och media domineras av borgerliga tidningar som bara tar in ”rätt” åsikter, dvs för den smusiga och dyra kärnkraften…
Det är precis tvärtom!
Är någon förvånad?
Kristola är vad jag minns en grundlig Miljöpartist, precis som många andra vid SR och SVT.