Jakten på “mannen på gatan” går vidare


NMI publicerade i januari en lista som konstaterade att ”mannen på gatan” var vänster. Listan bestod av ett tiotal exempel från 2015 och framåt där SVT missat att deklarera medverkandes politiska engagemang i situationer där detta borde ha ansetts som relevant. I samtliga fall var dessa individer vänstersympatisörer.

Listan fick stor spridning och NMI:s ansvarige utgivare Mats Olin var med i SVT:s program ”Fönster mot medievärlden” för att diskutera listan och hur SVT arbetat i frågor kring transparens och trovärdighet.

NMI efterfrågade i samband med detta fler tips på ”mannen på gatan” -missar, bland annat genom annonsering på Facebook, och då i synnerhet fall på när personen i efterhand visar sig vara politiskt engagerad åt höger.

Enligt SVT:s policy är utgångspunkten att vid längre intervjuer om politiska frågor, också fråga om medverkanden har förtroendeuppdrag. SVT skriver:

” Här finns inga facit. Ibland kommer vi redovisa förtroendeuppdrag som vissa tycker är irrelevanta, ibland tvärtom. Men vi strävar ständigt efter att göra bästa möjliga urval, och vi vill vara transparenta med diskussionen.” 

När det kommer till kortare enkätstudier på stan, har SVT varken avsikt eller rutin i att fråga om politiska engagemang. SVT motiverar detta med att den typen av intervjuer bör ses som en krydda till inslaget och inte som statistiska undersökningar, samt att en kontrollfråga av detta slag kan uppfattas som åsiktsregistrering:

”När vi gör den här typen av enkäter på stan brukar vi inte ställa andra frågor än just den som vi undrar om. Vi ber alltså inte folk på gatan att redovisa hur de röstar eller vad de har för yrke. Anledningen att vi inte rutinmässigt frågar efter partitillhörighet är för att det kan uppfattas som åsiktsregistrering.”

Samtidigt konstaterar SVT att:

”Det har hänt att vi intervjuat personer på detta sätt som senare visat sig ha politiska engagemang. Det här har då lyfts fram i olika forum som exempel på att SVT inte skulle vara opartiskt.”

Med den insikten kan man fråga sig om SVT gör rätt avvägning i att inte alltid ha som rutin att fråga intervjuobjekt om eventuella politiska förtroendeuppdrag.

NMI har nu fått in ytterligare drygt 20 tips på inslag där SVT missat att presentera medverkandes politiska tillhörighet. I det fall då förstahandsinformation inte längre är tillgänglig (exempelvis om inslaget är borttaget eller om det politiska engagemanget inte går att spåra) har vi valt att inte publicera dessa exempel, även om mycket tyder på att informationen är korrekt. Totalt har tre nya exempel kommit med på den uppdaterade listan.

Läs den uppdaterade listan här:

Ett tips NMI fick in var angående en religionsprofessor som dykt upp med jämna mellanrum i SVT. Han uttalade sig senast om den utbredda islamofobin i Sverige och presenterades där som religionsprofessor. I inslaget berättar SVT inte att personen också varit initiativtagare och talesperson för Ship to Gaza. Personen har dessutom varit aktiv inom den vänsterextrema organisationen Antifascistisk aktion på 90-talet. Detta ligger dock långt tillbaka i tiden och även om Ship to Gaza till stor del var en politisk aktion är det inte helt självklar att informationen är relevant i sammanhanget, och exemplet finns därför inte heller med på den uppdaterade listan. När NMI kontaktar Jimmy Roos, redaktionschef för SVT Nyheter Gävleborg, för en kommentar om det var en korrekt publicistisk bedömning blir svaret ”ja”.

”Jag tycker att vi gjorde ett korrekt publicistiskt beslut. […] Att alltid ha en historieskrivning på de människor som vi intervjuar är inte möjligt anser jag. I det här fallet så uttalar han sig i sin roll som just religionsprofessor. Han är inte förtroendevald, eller har några politiska uppdrag.”

Ett av de 20 tipsen gällde en högerperson. Personen var engagerad i Sverigedemokraternas ungdomsförbund och svarade på en enkätfråga om personen hade provat några dieter och i så fall vilka. Svaret blev ett ”nej”, som motiverades med att en sund kost bör vara varierad samt att även motion är viktigt för en god hälsa.

I de etiska reglerna för press, radio och TV står det skrivet att man inte bör framhäva personens politiska tillhörighet om det helt saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande. Denna avgränsning är givetvis inte helt enkel och en avvägning från fall till fall. NMI har med detta i beaktande valt bort ett flertal tips och däribland det ovanstående, då det kan antas att personens politiska engagemang i SD saknade betydelse för frågor om den egna kosthållningen.

Vänsterdominansen är därmed intakt på NMI:s lista över ”mannen på gatan” men jakten fortsätter på fler exempel, och vi välkomnar alla tips i ämnet för att hålla listan uppdaterad.



Pamina Falck

Projektledare Näringslivets medieinstitut

1 kommentar


  1. Gurkburken skriver:

    Om ni har tid får ni gärna kolla med en testpanel om den uppfattar de intervjuades svar som tecken på vänsteråsikter eller högeråsikter i frågan. Det är ju det viktigaste.


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *