John Hassler ger Agenda rött kort

I SVT Agendas utfrågning om klimatet fokuserades på de nationella klimatmålen. Nationalekonomen John Hassler menar att Agenda misslyckades med att ge tittarna en förståelse för det stora klimatarbete som pågår i Europa. "Att media fortsätter att fokusera på olika nationella mål som inte får någon som helst effekt på de globala utsläppen är obegripligt", säger John Hassler.

 
John Hassler. Foto: Henrik Hellström

John Hassler regerade också på att inga kritiska frågor ställdes till de inbjudna forskare som menar att vi måste minska vår konsumtion och tillväxt för att nå de klimatpolitiska målen.

– Det finns flera vetenskapliga rapporter som visar att vi inte behöver offra tillväxten eller sluta konsumera och flyga, utan att det handlar om att få de rätta styrmedlen på plats.

I inledningen av SVT Agendas klimatspecial som sändes i söndags kväll formulerade journalisterna Camilla Kvartoft och Johan Bergendorff huvudfrågorna för programmet:

Hur ska vi klara den stora klimatutmaningen vi står inför och kommer politikerna kunna leva upp till de mål som de själva har satt upp?

Efter en kort inledande film som visade hur klimatförändringar påverkar världen globalt ställde programledaren Camilla Kvartoft frågan:

Hur ska Sverige klara sin del. Riksdagen har bestämt att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska ned till noll senast 2045?

– Det är konstigt att Agenda inte tar upp hur den svenska klimatpolitiken påverkar EUs och världens samlade utsläpp. Det är som man inte har någon insikt om att Sverige är en del av den europeiska klimatpolitiken.

Det säger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i SNS konjunkturråd 2020: svensk politik för globalt klimat. För honom är klimatutmaningen en global fråga.

Just nu pågår det ett intensivt arbete i Europa med Fit for 55 som är EU:s förslag till en ny och skärpt klimatlagstiftning. Bland annat pågår ett arbete med att skärpa EU ETS (EU Emissions Trading System) och utöka det till fler sektorer samtidigt som utsläppsrätter annulleras med tiden.

En annan tung bedömare, Magnus Nilsson, har har formulerat hur drastiska förslag det handlar om:

”Går förslagen igenom väntar enorma förändringar för alla oss som lever här. Industrin och transportsystemen kommer att stöpas om. Hela branscher kommer att utplånas, samtidigt som helt nya företag och verksamheter kommer att växa fram och blomstra”.

– Det är väldigt viktiga frågor att diskutera jämfört med de som diskuterades i Agenda där frågeställningarna var helt inriktade på de nationella målen. Hur ska Sverige ställa sig till det pågående arbetet i EU och hur ska vi se till att ett sådant system behåller sin politiska legitimitet när och om vi inför det, säger John Hassler.

Agenda är SVT:s flaggskepp på nyhetssidan. Varför låg fokus på de nationella frågorna tror du?

– En förklaring kan vara att Klimatmålsberedningen och andra som satt målen fokuserat på de territoriala utsläppen. Det har resulterat i att hela debatten handlar om Sveriges territoriala mål. I sin tur är det den frågan som journalisterna inriktar sig på. Men jag tycker att med de kompetenta journalister som arbetar på Agenda borde man kunna lyfta blicken och se vad som faktiskt finns på den europeiska agendan och ställa frågor om hur detta påverkar Sverige och hur våra mål passar in i den större europeiska klimatkontexten.

– Här är det reformerade EU ETS är ett utmärkt exempel. Självklart ska det finnas utrymme för inhemska politiska diskussioner, avvägningar och lösningar men det är den övergripande nivån som måste hanteras först. Att media fortsätter att fokusera på olika nationella mål som inte får någon som helst effekt på de globala utsläppen är obegripligt.

Ett exempel på det är, enligt John Hassler, det svenska Bonus-malus-systemet som innebär att bilar med låga utsläpp subventioneras medan bilar med höga utsläpp beskattas hårdare. Men eftersom EU nyligen infört ett system med ett maxtak för den genomsnittliga utsläppsintensiteten på producerade bilar innebär det att det svenska bonus-malus inte ger någon klimateffekt.

– Det europeiska koldioxidtaket är en kostnad för biltillverkarna och man kommer att producera bilar som ligger så nära maxtaket som möjligt. När vi sedan subventionerar lågutsläppande bilar i Sverige blir det enklare för biltillverkarna att nå det europeiska utsläppsmålet med konsekvensen att de kan sälja fler bilar med högre utsläpp i resten av Europa. Politikerna vill göra det lättare för de som vill köra en el- eller miljöbil i Sverige, men det ger inte någon effekt på klimatet.

Agenda lät de inbjudna forskarna betygsätta politikernas åtgärder utifrån deras politik för hur Sverige ska nå de nationella klimatmålen med gula och röda kort. John Hassler väljer att ge Agenda ett rött kort eftersom man inte bjudit in forskare som kunde ställa politikerna mot väggen i den här och andra liknande frågor.

– Det går inte att blunda för att klimatet är en global fråga och att vi med alla medel så mycket som möjligt måste försöka internationalisera klimatpolitiken. Förstår man inte att de initiativ som sker på EU-nivå just nu är helt centrala för Sverige, hur vi ska agera och hur den svenska politiken hänger samman med de här initiativen är det meningslöst att diskutera effekterna av den politik som vi för på hemmaplan, konstaterar John Hassler.

Martin Berg

Mediegranskare

1 kommentar


  1. Hans Mikael Hassler skriver:

    Skönt det finns fler som tänker förnuftigt och realistiskt. Det tas en massa konstiga politiska beslut och investeras i katastrofala projekt som inte ger något bidrag överhuvudtaget till den globala klimathälsan


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.