Kommentarer till coronarapporten

Lisa Bjurwalds rapport "Maktens granskare eller maktens megafoner?" som NMI publicerade i samband med ett seminarium förra veckan har uppmärksammats på flera håll. Kommentatorer ger henne beröm för granskningen av coronajournalistiken.

 
Lisa Bjurwald medverkade i Ivar Arpis nya podd "Rak höger"

Här är några av diskussionerna och kommentarerna om rapporten:

Journalistförbundets tidning Journalisten i ett referat av lanseringsseminariet:

Huvudproblemen med den svenska coronarapporteringen är enligt Bjurwald en alltför okritisk rapportering, ”ett slags pressmeddelandejournalistik”, med Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser som paradexempel.

I Svenska Dagbladets ledarpodd diskuterade Lisa Bjurwald rapporten med Aftonbladets nyhetschef Martin Schori (även intervjuad i rapporten) och Sofia Nerbrand, politisk redaktör på Kristianstadsbladet.

Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl:

Bjurwalds intervjupersoner pekar på att det fram till den andra vågen var påfallande klent med kritiska följdfrågor, och att ifrågasättandet av påståenden och beslut från makthavare och myndighetspersoner var bristfälligt.

I Ivar Arpis nystartade podd Rak höger samtalade han med Lisa Bjurwald (rekommenderas):

“I Sverige är det ett större stigma att vara kritisk mot staten än att vara homosexuell,” säger journalisten Lisa Bjurwald i dagens podd.

Sofia Nerbrand påpekade i Kristianstadsbladet och Blekinge Läns Tidning att Anders Tegnell inte är ett orakel:

En smula symtomatiskt tackade Anders Tegnell först ja till en intervju med Lisa Bjurwald via mejl, men när han fick frågorna så ställde han in. Inte heller någon annan från myndigheten har velat medverka. Den svenska coronahanteringen är i många stycken ett misslyckande, men Folkhälsomyndigheten har varit osedvanligt framgångsrik på att regissera bilden av den.

Världen idag refererade:

I många länder har journalistiken redan från början, eller tidigt i pandemin, varit granskande i sitt förhållningssätt till makthavarna. Men i Sverige dröjde det till efter sommaren och den andra vågen innan medierna generellt intog en mer kritisk hållning.

Aftonbladets politiske chefredaktör Anders Lindberg var kritisk mot rapportens slutsatser:

Det (rapporten) är en parallell värld där de som inte ställer upp på kritiken av myndigheterna och Anders Tegnell är ”megafoner” och har drabbats av ”en slags blockering när nyheterna plötsligt handlade om liv och död”. Journalister som inte håller med kritiken lider av ”grupptänkande”, är ”bekväma” och ”sviker mångfaldsprincipen”.

Anders Lindberg har missuppfattat hur rapporten har kommit till, och skriver bland annat att NMI anlitat Lisa Bjurwald, vilket inte stämmer. NMI har inte haft något inflytande över rapportens inriktning, exempelvis vilka personer som har intervjuats. Rapporten är finansierad av Anderstiftelsen.

Lisa Bjurwald skrev en egen krönika i Dagens Media som resonerar om rapportens slutsatser.

NMI:s lanseringsseminarium kan också ses i efterhand.



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *