Missvisande av DN-journalist om utvärdering av vårdval

DN-journalisten Anna Gustavssons nya bok kom i måndags. Där driver hon tesen att vårdval inneburit att vårdresurserna "flyttats från områden med lägre medelinkomst till dem med hög medelinkomst". Men källor hon refererar till visar inte det.

 
Foto: Mondial.

DN-journalisten Anna Gustafsson har skrivit en bok om den svenska vården. Bokens tes är att vårdvalet och andra reformer som införts sedan 2007 lett till en mer ojämlik vård där resurser tagits från utsatta grupper med större vårdbehov och förts till de redan välbeställda och i huvudsak friskare. Gustafsson skriver att ”resurserna omfördelats bort ifrån resurssvaga områden till mer välbeställda”.

Mats Olin har läst boken och undersökt några av Anna Gustafssons källor och han redovisar resultatet på Smedjan. De utvärderingar som gjorts visar på något helt annat.

Anna Gustafssons historieskrivning haltar. Den moderna utvecklingen av svensk sjukvård kan inte beskrivas rättvisande utan att nämna Maktutredningen. Den tillsattes av Palme-regeringen och vice statsminister Ingvar Carlsson 1985 med uppdraget att fördjupa kunskaperna om bland annat ”medborgarnas möjligheter att påverka sina levnadsvillkor”, och är kanske det enskilda underlag som hade störst inflytande på svensk samhällsutveckling under ”valfrihetsrevolutionen” på 1990-talet och in i 2000-talet.”, skriver Mats Olin.

….

Den som läser Anna Gustafssons bok får intrycket att de utvärderingar som gjorts ger totalt sett negativt resultat, när det i själva verket är tvärtom. Stödet för Anna Gustafssons tes att vårdvalet lett till att de med störst vårdbehov fått mindre vård, finns helt enkelt inte i Karolinska Institutets utvärderingar.

Ha detta i minnet nästa gång Dagens Nyheter publicerar en artikel av Anna Gustafsson. ”, fortsätter han.

Karolinska Institutet har undersökt en mängd aspekter av vårdvalet, och ger en sammanfattande slutats:

”För samtliga grupper ökade vårdutnyttjandet utan att det gick ut över någon annan grupp. De äldre hade en större ökning av läkarbesök än yngre medan förändringarna mellan män och kvinnor är små. Skillnaderna i besök och resurstilldelning mellan olika socioekonomiska områden var relativt små. Resultaten visar att områden med låg medelinkomst ökat sitt vårdutnyttjande mest, men även fått en relativt mindre andel av resurserna.”

Men detta resultat undviker Anna Gustafsson som istället uttrycker sig typiskt sätt så här när hon refererar till Karolinska Institutets utvärderingar:

”Tvärtemot vårdbehovet har resurserna flyttats från områden med lägre medelinkomst till dem med hög medelinkomst, med en omvänd Robin Hood-effekt.”

Läs hela artikeln på Smedjan.

Läs NMI:s genomgång av hur Anna Gustafsson refererar till utvärderingar utförda av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

 



Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *