Motsägelsefull politik uppmärksammas inte av medierna

Både SVT och DN har rapporterat om att regeringen genom föräldrapenningen vill styra utrikesfödda kvinnor till att i högre utsträckning arbeta i stället för att vara hemma med barn. Samtidigt har regeringen undvikit att prata om ekonomiska incitament för att komma till rätta med den stigande långtidsarbetslösheten och medierna har låtit ämnet passera. 

 
Foto Omid Armin på Unsplash

Både SVT och DN uppmärksammade i december att regeringen planerar att ändra reglerna för föräldrapenningen så att även det så kallade grundavdraget – som går till dem med lägst eller inga inkomster – ska innehålla 90 dagar som vigs åt vardera föräldern.

”Dagens regler i föräldraförsäkringen är en segregationsfälla för kvinnor. Så kan vi inte ha det, vi måste göra det som krävs för att få nyanlända kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden.”, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) till SVT vilket även DN uppmärksammar.

Shekarabi argumenterar alltså för att det går att styra människor in i arbete med hjälp av ekonomiska incitament. När regeringen motiverar hur den stigande långtidsarbetslösheten ska motverkas har dock frågor om hur bidragsnivåer och skatter påverkar människors drivkraft att söka jobb varit frånvarande i medierapporteringen.

DN, SVT och SR har rapporterat sparsamt om den stigande långtidsarbetslösheten under det senaste halvåret trots att frågan av många tunga institutioner anses vara en av Sveriges allvarligaste ekonomiska utmaningar.

Även regeringen har pekat ut sysselsättningen och i synnerhet att få fler långtidsarbetslösa in i arbete som en prioriterad fråga, samtidigt har regeringen höjt taken för både a-kassan och sjukförsäkringen, vilket innebär minskade ekonomiska incitament att söka arbete jämfört med att få bidrag. Ändå har Sveriges största nyhetsredaktioner inte ställt frågor till regeringen om hur de höjda bidragsnivåerna påverkar möjligheten att öka sysselsättningen.

När långtidsarbetslösheten väl kommit upp på mediernas dagordning har det framför allt rapporterats om Arbetsförmedlingens siffror. Det har även rapporterats om olika former av subventionerade anställningar där staten betalar delar eller hela lönen, samt på förändringar inom Arbetsförmedlingen för att öka myndighetens förmåga att matcha de arbetssökande till arbetsmarknaden.

Ett exempel är från DN den 23 december om hur regeringen har höjt anslaget till Arbetsförmedlingen med 470 miljoner kronor för att öka myndighetens förutsättning att lotsa fler arbetssökande in i arbeten. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) citeras i texten och likt Shekarabi poängterar hon att fler utrikesfödda kvinnor behöver komma in i arbete för att bryta segregationen. Huvudbudskapet i publiceringen är att förändringar inom Arbetsförmedlingen ska vända utvecklingen på arbetsmarknaden:

”Vi ser att Arbetsförmedlingen har gjort vissa framsteg men att det inte funkar optimalt överallt. Vi behöver en arbetsmarknadspolitik som fungerar i hela landet, som finns närvarande så att arbetssökande, oavsett var man bor, ska ha möjlighet att träffa en arbetsförmedlare fysiskt om man har behov av det.”, säger Nordmark till DN.

I publiceringen nämns dock inte hur ekonomiska incitament kan användas för att locka fler in i arbete.

 

Näringslivets medieinstitut har under ett halvår granskat hur DN, SVT och SR har bevakat den svenska arbetsmarknaden och i synnerhet frågan om den rekordhöga långtidsarbetslösheten som framför allt utgörs av gruppen lågutbildade och utrikesfödda.

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.