När journalistiken påverkar politiken

NMI har granskat SVT:s ekonominyheter under två månaders tid. Från att ha skildrat företagens utsatthet har rapporteringen övergått till skildringen av företag som omoraliska - och rapporteringen har påverkat politiken.

 
Lopez Robin on Unsplash

Det är en ovanlig tid vi lever i, som inte minst ger sig till känna i nyhetsrapporteringen. SVT:s ekonominyheter har sällan skildrat näringslivet på ett så inkännande sett som skedde under april månad 2020. Hela 17 av totalt 43 publiceringar handlade om företag i kris, deras behov eller näringslivets betydelse för samhället i stort. Om dramatiska intäktsfall som drabbat hotell, restauranger och framför allt flygbranschen. Endast en publicering i april handlade om företag som agerat omoraliskt och då om hur flygbolag vägrat kunder ersättning för inställda flyg.

Gestaltningarna och kategoriseringen finns i sin helhet att ta del av här.

Men i maj tycks näringslivets gräddfil ha surnat. Fokus har i stor utsträckning gått från att skildra företag i kris till att skildra företag som utnyttjar krisen.

Av 26 publiceringar i maj handlar sex om företag i kris. Nära en fjärdedel av publiceringarna, totalt sju, riktar dock kritik mot företag som begärt permitteringsstöd och samtidigt betalat eller planerar att betala ut aktieutdelning. SVT har med sin plattform en stor genomslagskraft och därmed makt att påverka politiken. Så tycks också skett i frågan om aktieutdelning och permitteringsstöd:

”Efter SVT:s avslöjande att flera börsjättar delar ut miljardbelopp till aktieägarna och samtidigt söker statligt stöd för permitteringar kallades Tillväxtverkets generaldirektör till riksdagens finansutskott i dag. Efter mötet kom besked att Tillväxtverket backar. Det ska inte längre vara möjligt att få statligt stöd för permitteringar och samtidigt dela ut pengar till aktieägarna.” (5/5)

Därefter följer flera publiceringar med bland annat rubriker som ”Efter SVT:s granskning – regeringen vill skärpa lagen” (7/5)

Det som Tillväxtverket backade ifrån var ett tidigare uttalande där man hänvisade till att lagen kring permitteringsstöd inte säger något om att företag som tar del av stödet måste avstå från aktieutdelning.

Det finns ett snarlikt fall, i närtid. Då svarade Tillväxtverket på exakt samma sätt, men utan att riksdagens finansutskott tillkallade generaldirektören för en uppläxning. Det handlar om hur enskilda firmor drabbas extra hårt i krisen då de, på grund av sin bolagsform, inte kan tillgodose sig av permitteringsstödet.

Nättidningen Arbetsmarknadsnytt skrev i april om problemet med att permitteringsstödet inte kan nyttjas av en stor grupp företagare. Arbetsmarknadsnytt kontaktade då finansministern om varför enskilda firmor exkluderades från stödet, som via sin pressekreterare hänvisade till Tillväxtverket. Tillväxtverket svarade i sin tur att permitteringsstödet är reglerat i lagen och hänvisade därmed tillbaka till politiken som har i uppgift att stifta lagar. Den bollen har inte rullat vidare.

Enskilda firmors intresse i permitteringsstödet har gått SVT:s ekonomijournalister till synes obemärkt förbi. Men frågan är vad som hade hänt, hade SVT intresserat sig för enskilda firmors situation på samma sätt som de intressera sig för aktieutdelning? Det är inte en omöjlig tanke att enskilda näringsidkare i ett sådant scenario hade sett något ljusare på framtiden.

I en rapport från 2017 analyserades publiceringar från fyra ekonomijournalister på SVT under ett års tid. Av rapporten framgår att skattefusk och skatteplanering var det enskilt vanligaste ämnet som journalisterna rapporterade om, vilket motsvarade nära en fjärdedel av de granskade materialet. Skildringar av företagares situation och behov förekom överhuvudtaget inte:

”Små företag, och frågan om hur Sverige kan få fler växande företag finns inte på ekonomireportrarnas radar.”

Journalistiken kan påverka politiken och ju större mediernas genomslagskraft är, desto större är sambandet. SVT:s journalister har med sin plattform och finansiering ett särskilt ansvar att tänka på vilka vinklar de väljer, och är det så att SVT:s ekonomijournalister hellre skildrar företag som förövare än som offer kommer det att påverka allmänheten, och därmed politikernas syn på detsamma. Ett ställningstagande som rimmar dåligt med SVT:s krav på opartiskhet.

 

I NMI:s granskning ingår samtliga nyheter under perioden första april till sista maj som är publicerade på SVT:s hemsida under fliken ekonomi. Totalt har 43 nyhetspubliceringar under april och 26 publiceringar under maj månad analyserats. Ta del av granskningen här.

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *