Oppositionen frånvarande i rapportering om slopat överskottsmål

När medier rapporterar om regeringens förslag att förändra det finanspolitiska ramverket saknas den politiska oppositionens kritik. I Sveriges Radio lyfter istället journalisten fram argument som talar för förslaget.

 
Det finanspolitiska ramverkets urkälla: 90-talskrisen. Presskonferens om finanskrisen 1992. Från vänster: Olof Johansson (C), Bengt Westerberg (FP), Carl Bildt (M), Ingvar Carlsson (S), Mona Sahlin (S), Allan Larsson (S). Källa: SVT Rapport

På måndagen skrev den tillträdande statsministern Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Åsa Lindhagen (MP) i en debattartikel i Svenska Dagbladet att man dels vill göra en tidigare översyn av det finanspolitiska ramverket än planerade 2026, dels att det så kallade överskottsmålet ska ersättas med ett balansmål. Orsaken är Sveriges starka finanser och istället för att betala på statsskulden vill man använda ”bufferten” för att frigöra medel till olika investeringar.

Överskottsmålet är en del av det finanspolitiska ramverket som infördes i efterdyningarna av den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Att genomföra ändringar i det finanspolitiska ramverket kräver en bred majoritet i Riksdagen som idag inte finns. Trots det missar de stora redaktionerna att låta företrädare för oppositionen komma till tals.

I ett inslag i Sveriges Radios Ekonomiekot diskuteras förslaget med ekonomikommentator Christian Åström. Han framhäver att flera ekonomer har svängt i frågan och menar att det kan finnas fördelar med förslaget. Ingen företrädare för oppositionen ges utrymme.

”Den svenska statsskulden är låg i en internationell jämförelse och förväntas vara så flera år framöver, så det är inte så kostsamt att ha en högre skuld, och finns det då stora behov att göra stora investeringar i tåg, elnät med mera så kan det ge ekonomisk nytta på sikt”, uppger Christian Åström. 

Nyhetsbyrån Direkt intervjuar dock företrädare för oppositionen och här framkommer det att både Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson och Liberalernas motsvarighet Mats Persson ger förslaget tummen ned.

”Jag ser inte behov av att tidigarelägga översynen av ramverket. De stora resursbehov som finns inom skolan och rättsväsendet är möjliga att genomföra med dagens regler”, menar Mats Persson.

Centerns ekonomisk-politisk talesperson Martin Ådahl är inte lika kritisk till förslaget men han understryker att det krävs en bred politisk enighet och uppslutning bakom förslaget.

”Jag vill inte utesluta ett balansmål, men vi kommer alltid att värna starka statsfinanser. För en tidigare översyn krävs en rejäl uppslutning och att ramverket stärks”, säger han till Direkt.

Även SVT tar upp utspelet i nyhetsprogrammet Rapport. Reportern Knut Kainz Rognerud ger tittarna en bakgrund till ramverket och frågar biträdande finansministern Åsa Lindhagen om varför man nu vill slopa överskottsmålet. Ingen företrädare för oppositionen finns på plats.

”Meningen var ju att ansvarslösa politiker inte skulle sätta sprätt på pengarna”, menar Knut Kainz Rognerud

Det finanspolitiska ramverket har förändrats flera gånger sedan det infördes i mitten av 1990-talet. 2007 sänktes till exempel överskottsmålet från 2 till 1 procent av BNP och 2019 kompletterades överskottsmålet med ett skuldankare.

Det finanspolitiska ramverket har fyra mål:

  • Ett överskottsmål för hela den offentliga sektorn,
  • Ett skuldankare för offentlig sektor,
  • Ett utgiftstak för staten
  • Ett krav på kommuner och landsting att ha en god ekonomisk hushållning och balans i budgeten

Källa: Ekonomifakta

Martin Berg

Mediegranskare

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.