Svt vilseleder om energifrågor

Det samband som SVT hänvisar till mellan kraftslagen och klimatet finns inte i Europa, eftersom energisektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). Detta visar att SVT:s reportrar inte har koll på eller nonchalerar grundläggande fakta, skriver Svenolof Karlsson. SVT kommenterar kritiken och menar att minskning av mängden utsläppsrätter på sikt kan minska utsläppen.

 
SVT:s reporter Johan Zachrisson Winberg ifrågasätter påståenden om elkris

SVT fortsätter, uppenbart utan att låta sig påverkas av påpekanden om faktafel, att vilseleda sin publik i centrala energifrågor. Senast i gårdagens nyhetssändningar (12 januari, reporter ), där anslaget var att Sverige genom sin ökade produktion av vindkraftsel bidrar till en minskning av koldioxidutsläppen i Europa.

Som påpekats förr på denna sajt visar detta att SVT:s reportrar inte har koll på eller nonchalerar grundläggande fakta. Det samband som SVT hänvisar till mellan kraftslagen och klimatet finns inte i Europa. Eftersom energisektorn omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS), är storleken på de totala utsläppen inom systemet bestämd i förväg – något som bland annat miljökonsulten Magnus Nilsson beskriver här.

Om Sverige producerar mer vindkraftsel betyder det bara att någon annan i Europa kan producera mer fossilt producerad el. Vilket till exempel Tyskland gjort genom en ökning av kolproducerad el med drygt 16 TWh under 2022, enligt den tyska tillsynsmyndigheten Bundesnetzagentur.

Med en tillämpning av den utsläppsmatematik som används i SVT-inslaget innebär 16 TWh kolkraftproducerad el à 800 gram koldioxid/kWh ökade koldioxidutsläpp i Tyskland på ungefär 12,8 miljoner ton. Det kan jämföras med Sveriges nettoexport av el till Tyskland (3,14 TWh under 2022), vilket motsvarar en nivå på ungefär 1,1 miljoner ton undanträngda koldioxidutsläpp (3,14 TWh multiplicerat med den tyska medelutsläppsnivån i elproduktionen, ca 350 gram/kWh).

Men som sagt förändrar detta inte den totala utsläppsnivån i Europa. Allt som sker inom ramen för systemet med utsläppshandeln är i fråga om utsläppsvolymer ett nollsummespel (därför att efterfrågan på utsläppsrätter är större än tillgången).

SVT-inslagets slutsats att den svenska elexporten under fjolåret kan ha minskat utsläppen i Europa med motsvarande minst 8 miljoner ton, och kanske upp till 15 miljoner ton, är med andra ord fullständigt missvisande.

Ett annat exempel på att SVT:s reportrar inte begriper ämnet är att de hade en mycket större frågeställning inom räckhåll, men inte gjorde en något av den. Detta visas av Niclas Damsgaards uttalande att ”stabiliteten i systemet är fortfarande en utmaning ibland”.

Detta är de facto det riktigt stora problem i det svenska elsystemet som uppkommit som en konsekvens av utbyggnaden av vindkraften. Eftersom vindkraften i motsats till kärnkraften, vattenkraften och kraftvärmen inte bidrar med rotationsenergi till elsystemet, blir det allt svårare att hålla den nödvändiga frekvensen kring 50 Hertz.

Rotationsenergin mäts vanligen i enheten GWs (gigawattsekunder) och kan följas i realtid på den finländska stamnätsoperatören Fingrids hemsida här. Normalt ska rotationsenerginivån vintertid hållas i intervallet 180-220 GWs, men har under de senaste blåsiga dagarna flera gånger varit nere på nivån 140 GWs.

I sin nya kortsiktiga marknadsanalys, i kort referat här, lyfter Svenska kraftnät för första gången denna fråga särskilt.

Utvecklingen i det nordiska synkrona elsystemet har nämligen under senare tid varit anmärkningsvärd. Vid en rotationsenergi lägre än 150 GWs är det vanligt att den avhjälpande åtgärden snabb frekvensreserv FFR (Fast Frequency Reserve) behöver upphandlas. Gränsen 120 GWs är den föreslagna robusta stabilitetsgränsen för den reserv som benämns FCR-N. Vid 100 GWs är rotationsenergin kritiskt låg.

100 GWs-gränsen har ännu aldrig underskridits, men uppskattas enligt Svenska kraftnät göra det under 26 timmar redan under det här året. I huvudsak är detta, enligt Svenska kraftnät, en konsekvens av större andel icke synkrona kraftverk i elsystemet, främst vindkraft och solkraft, och handeln över likströmsledningar med kontinenten.

Detta är det stora reella problem som de elsystemansvariga och elproducenterna har att försöka hantera för ögonblicket och under kommande år.

Så länge detta problem inte är löst är storleken på Sveriges elexport en ickefråga.

***

Kommentar från SVT angående NMI-artikeln

SVT har rapporterat om ökad svensk elexport och konstaterat att den ofta ersätter fossil elproduktion i andra länder. Därmed finns också stora fördelar för klimatet. 

Redaktionen är självklart medveten om att kraftindustrin deltar i handeln med utsläppsrätter. Minskade utsläpp i EU:s kraftproduktion behöver alltså inte omedelbart betyda motsvarande minskning av utsläppen då utsläppsrätter kan säljas vidare. Däremot finns möjligheter till frivillig, eller automatisk annullering av utsläppsrätter, och inte minst tar EU hänsyn till kraftindustrins behov när mängden utsläppsrätter ska beslutas. Därför kommer minskningen av fossil elproduktion påverka mängden utsläppsrätter på sikt och så också utsläppen.

SVT har valt att i korta nyhetsinslag och texter lyfta grundprinciperna i hur ökad fossilfri elproduktion kan ersätta fossil el, något som såväl Svenska kraftnät som Naturvårdsverket ser som positivt för klimatet.

Johan Zachrisson Winberg, reporter SVT nyheter
Kiki Bek, inrikeschef SVT nyheter 

 

Svenolof Karlsson

Journalist

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *