En viktig parameter när det kommer till att motivera namnpubliceringar som innebär ett ingrepp i den personliga integriteten, är att uppgifterna ska ha ett allmänintresse. Allmänhetens nyfikenhet är däremot inte motivering nog för att offentliggöra integritetskänsliga uppgifter. Ändå anses det medieetiskt försvarbart att lokaltidningar publicerar personuppgifter på helt vanligt folk som köper bostad, det skriver NMI i ett debattinlägg i tidningen Journalisten.

Nyligen friade Mediernas Etiknämnd en lokaltidning i Mellansverige för en publicering om ett lokalt fastighetsköp. Av publiceringen framgår adress, boarea, prislapp för köpet, de nya ägarnas fullständiga namn och ålder och det publicerades även en bild på fastigheten. De nya ägarna lever i ett samkönat förhållande, vilket de valt att inte gå ut med till delar av bekantskapskretsen men som i och med publiceringen offentliggjordes och orsakade paret en publicitetsskada.

Medieombudsmannen och Mediernas Etiknämnd har publicerat sin årsberättelse för 2021. En skillnad mot 2020 års årsrapport är att MO i år inte publicerat grunderna för anmälningarna. NMI har fått tillgång till uppgifterna.

Caspar Opitz har nyligen avklarat sitt första år som Medieombudsman och berättar i en intervju med Näringslivets medieinstitut om året som varit, om ett fortsatt effektiviseringsarbete för att korta handläggningstiderna och reflekterar över svåra avvägningar inom medieetiken.

En eventuell namngivning av en våldsbrottsling måste baseras på om det finns ett allmänintresse, menar Medieombudsmannen Caspar Opitz.

- Du kan begå ett hemskt brott men då använder inte vi i Sverige medierna som en skampåle för att hänga ut den här personen, säger han. Medieombudsmannen Caspar Opitz menar att journalister har svårt att få tillträde till de miljöer där skjutningarna sker:

- När det här har blivit vardag, vilket det tyvärr har blivit, då blir det lite av en slentrianbevakning, säger Caspar Opitz.