Ola Sigvardsson, Allmänhetens Pressombudsman, PO, och Patrik Hadenius, vd Utgivarna försvarar i en replik i Svenska Dagbladet dagens ordning som innebär att de flesta handlingar i pressetikens ärenden är hemliga.

Företag sägs ha två möjligheter att få sin sak prövad i Pressens opinionsnämnd: rättelse av felaktig sakuppgift och genmäle. Men rätten till rättelse, har dock aldrig blivit prövad i nämnden. I praktiken innebär det att företag enbart tycks ha rätt till genmäle i efterhand.

Rekordet för antalet fällningar på ett år i Pressens opinionsnämnd är slaget med råge. De senaste åren har det oftast handlat om drygt 30 fällningar per år, som lägst 28. I år har redan snart 70 fällande beslut fattats och fler kan vara på gång. Vad har hänt?

Medieetikens viktigaste roll är att skydda enskilda personer för omotiverat intrång i privatlivet. Men när Pressens Opinionsnämnd nyligen fällde tidningar för ogrundade anklagelser mot en namngiven person så fortsätter intrånget i flera tidningar som om inget hade hänt. Näringslivets medieinstituts granskning visar på bristande rutiner och slarv på exempelvis Metro, GT, Sydsvenskan och Aftonbladet.

Namnpubliceringar i samband med anklagelser är en het medieetisk fråga och handlar inte bara kulturkändisar och journalister. När en namngiven läkare anklagas på svaga grunder avslöjas svagheter i redaktionernas rutiner. Både SVT, Svenska Dagbladet och TT aviserar skärpningar, och agerar när Näringslivets medieinstitut granskar.