Hur partiskt är public service? Och hur fungerar egentligen granskningsnämnden? Susanna Popova, författare, journalist och f.d. ledamot i granskningsnämnden, gästar första avsnittet av NMI-podden.

Mats Olin skriver idag i Svenska Dagbladet om det medieetiska systemets brist på transparens. När granskning av SVT och SR nästa år flyttas till den nya Medieombudsmannen kommer sannolikt mängder med handlingar, som nu är offentliga, att bli hemliga. Vill programbolagen och staten medverka till det, frågar han sig.

Det norska public servicebolaget NRK har mötts av hård kritik efter att det uppdagats att bolaget manipulerat nyheter på en gymnasieskola i staden Lilleström. NMI har frågat hur Sveriges Television och Sveriges Radio ser på det som hänt.

Partierna har i valrörelsen tagit upp villkoren för företagande och entreprenörskap i olika utspel, en del har med det som ett centralt tema i snart sagt varenda aktivitet. Men det här är inte ett ämne som intresserar Sveriges Television och Sveriges Radio nämnvärt. Det visar en undersökning från Näringslivets medieinstitut.

Sveriges Radios missvisande rapportering om anställningsformen allmän visstid uppmärksammades tidigare i år av både TMI och Medierna i P1. Kritiken grundade sig i att SR presenterat SCB:s statistik på ett sätt som gav intrycket att de tidsbegränsade anställningarna blivit allt vanligare på bekostnad av de fasta anställningarna. Bilden SR satte var att arbetsmarknaden blivit allt otryggare för unga människor, trots att SCB:s huvudslutsats var att "Tidsbegränsade anställningar är en vanlig ingång till arbete, vilket är en förklaring till varför det är vanligare bland unga och utrikes födda som gör sitt inträde på arbetsmarknaden."