Rekordet för antalet fällningar på ett år i Pressens opinionsnämnd är slaget med råge. De senaste åren har det oftast handlat om drygt 30 fällningar per år, som lägst 28. I år har redan snart 70 fällande beslut fattats och fler kan vara på gång. Vad har hänt?

Medieetikens viktigaste roll är att skydda enskilda personer för omotiverat intrång i privatlivet. Men när Pressens Opinionsnämnd nyligen fällde tidningar för ogrundade anklagelser mot en namngiven person så fortsätter intrånget i flera tidningar som om inget hade hänt. Näringslivets medieinstituts granskning visar på bristande rutiner och slarv på exempelvis Metro, GT, Sydsvenskan och Aftonbladet.

Namnpubliceringar i samband med anklagelser är en het medieetisk fråga och handlar inte bara kulturkändisar och journalister. När en namngiven läkare anklagas på svaga grunder avslöjas svagheter i redaktionernas rutiner. Både SVT, Svenska Dagbladet och TT aviserar skärpningar, och agerar när Näringslivets medieinstitut granskar.

Idag lanserar fem medieföretag faktiskt.se som ska faktakolla bland annat politikers uttalanden och bidra till ”faktabaserad offentlig debatt”. Någon granskning av journalistik ser det inte ut att bli.

TMI har tittat närmare på hur svenska medier har rapporterat om tidsbegränsade anställningar och kan konstatera att rapporteringen är obalanserad. Nästan samtliga nyheter problematiserar anställningsformen och har ofta en facklig utgångspunkt, medan alternativa perspektiv har svårt att nå ut. Påverkar journalistförbundets egen syn på visstidsanställningar rapporteringen?