”Växande ointresse för arbetsmarknadsfrågor inom medierna”

Den mångårige ekonomijournalisten Johan Schück menar i en intervju med NMI att det finns ett växande ointresse för arbetsmarknadsfrågor bland medierna och att utvecklingen sammanfaller med att många redaktioner dragit ner på antalet arbetsmarknadsjournalister. Arbetsmarknaden är komplex och kräver specialjournalister för att rapportering ska bli kvalitativ, anser Schück.

 
Johan Schück Foto Ola Hedin

– Jag tycker mig se ett växande ointresse för arbetsmarknadsfrågor inom medierna. Vad utvecklingen beror på är alltid en svår fråga att besvara, men jag har noterat att många redaktioner dragit ner på sina arbetsmarknadsjournalister och det tror jag i sin tur kan ha att göra med att avtalsrörelserna har blivit allt lugnare med åren och att avtalsperioderna blivit allt längre. Arbetsmarknaden har inte längre samma uppenbara nyhetsvärde och det tror jag har påverkat bevakningen negativt, säger Johan Schück.

Långtidsarbetslösheten bland utrikesfödda och lågutbildade bedöms av flera tunga institutioner vara Sveriges största utmaning, samtidigt visar NMI:s granskning att ämnet i mycket liten utsträckning intresserar Sveriges största nyhetsredaktioner under juli och augusti.

Schück anser att den stigande långtidsarbetslösheten borde ges ett större utrymme i media, men att nyhetsjournalistiken har svårt för bevakningen av komplexa ämnen där problemen sträcker sig över lång tid. I synnerhet är det i dessa ämnen som specialiserade journalister har ett stort värde. Utvecklingen att många redaktioner dragit ner på sina arbetsmarknadsjournalister har bidragit till att frågan fallit mellan stolarna, menar han.


Johan Schück har varit anställd på DN sedan 1984, inledningsvis som ledarskribent men under de senaste decennierna som en av tidningens mest namnkunniga ekonomijournalister till dess han slutade 2019. Numera driver Schück en blogg och skriver regelbundet krönikor i bland annat affärstidningen ATL och Tidningen Näringsliv.


Tycker du dig se att redaktionerna har dragit ner på ekonomijournalistiken i stort eller är det framför allt arbetsmarknadsjournalistiken som drabbats?

– Arbetsmarknadsjournalistiken är det område där neddragningen varit tydligast. I övrigt tycker jag nog inte att det varit en generell neddragning av ekonomijournalister. Däremot har jag noterat att ekonomijournalistiken i allt större utsträckning intresserar sig för börsen och frågor som berör aktiemarknaden, men i betydligt mindre utsträckning intresserar sig för samhällsekonomin och ekonomin utifrån vad som är politiskt relevant. Det vore önskvärt om makroperspektiven, så som arbetsmarknaden, belystes i större utsträckning.

Hur tycker du att frågan om långtidsarbetslösheten borde angripas?

– Det finns en väldigt intressant paradox i denna fråga där vi ser att gruppen långtidsarbetslösa blir allt större samtidigt som arbetslösheten totalt sett går ner. Här finns det gott om material för en journalist att gräva i och beskriva hur detta går ihop. Jag anser även att det är viktigt att siffrorna bryts ner och att man tydliggör att långtidsarbetslösheten i stor utsträckning handlar om utrikesfödda och lågutbildade. Den informationen är central för att förstå problemet, vilket i sig är en förutsättning för att det ska kunna lösas. Jag tycker även att ni i er studie har en poäng i att journalister skulle kunna ställa skarpare frågor än vad som skett när exempelvis arbetsmarknadsministern intervjuats.

I NMI:s granskning har DN:s fulla nyhetsutbud samt utvalda nyhetsprogram i SVT och SR analyserats för att se i vilken utsträckning nyhetsredaktionerna väljer att rapportera om långtidsarbetslösheten, eller ämnen som angränsar frågan. Granskningen har pågått sedan juli och hittills är den endas i en publicering från DN som ämnet har analyseras på djupet där möjliga lösningar presenterats.

Hur ser du på att medierna i så liten utsträckning söker svar på hur problemet med långtidsarbetslösheten kan lösas?

– Det är jättebra att göra så som DN gjorde i sin djupare granskning och jag tycker absolut att fler borde gå samma väg. Det finns all anledning att prata med olika forskare som har olika infallsvinklar i hur problemet kan lösas och att som journalist gräva djupare i frågan.

Vad krävs för att journalister ska intressera sig mer för denna fråga?

– Er studie kan nog öppna ögonen för vissa journalister som kanske inte tänkt i dessa banor tidigare. Sedan tror jag även att frågan kommer aktualiseras när vi närmar oss valet nästa år eftersom arbetsmarknaden brukar bli ett hett ämne i den politiska debatten.

Schück menar även att redaktionerna som har resurser med fördel skulle kunna kraftsamla kring långtidsarbetslösheten i en längre granskning. Han nämner hur DN på ett liknade sätt 2016 valde att lägga stora resurser på att skildra flyktingkrisen från 2015. Granskningen pågick i över två månader, med reportageresor till både USA och England där flera journalister och även ett tv-team var involverat.

Fler initiativ av den typen är det avslutande rådet Johan Schück ger till redaktionerna.

Pamina Falck

Mediegranskare Näringslivets medieinstitut

Inga kommentarer



Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.