Analys: Danmarks hantering av Radio24syv viktig lärdom för Sverige

I oktober 2019 blev det känt att den fristående radiokanalen Radio24syv förlorade den danska upphandlingen om en ny DAB-radiokanal i public service, något som NMI tidigare skrivit om. Radio24syv hade då sedan 2010 bedrivit public service-radio inom ramen för en egen fristående programverksamhet, något som gjort Danmarks public service-modell världsunik.

I stället gick det vinnande budet till radiokanalen Radio Loud som började sända radio den 1 april i år. Kanalen presenterar sig som ”Danmarks kultur- och pratradio” och riktar sig specifikt mellan en ung publik mellan 15-32 år, vilket märks på utbudet. I kanalens tablå finns en slags dansk version av den svenske youtubern Pewdiepie med namnet Puty pie. Här finns dock också program som inriktar sig specifikt mot modern scenkonst och musik. Allt blandas med dansk popmusik och livetävlingar för inringande lyssnare som påminner om P3.

Än så länge är dock antalet lyssnare litet. 20 april kom den första lyssnarundersökningen som visar på en svag utveckling med endast 3000 lyssnare i veckan. Tiden ska utvisa om Radio Loud kan fortsätta den framgångssaga som Radio24syv påbörjat.

Det dröjde dock innan Radio24syv accepterade nederlaget. Kort efter den förlorade upphandlingen valde kanalen att i november 2019 att väcka talan mot Radio- och TV-nämnden för jäv. Ett av skälen som anfördes i stämningsansökan var att medlemmarna av TV- och radio-nämnden utses av myndigheten Slots- och kulturstyrelsen, som lyder under kulturministeriet, vilka också administrerar Nationalmuseum − en av Radio Louds ägare. Därtill ansåg Radio24syv att det poängsystem som användes i upphandlingen hade missgynnat kanalen oproportionerligt.

Enligt danska Riksrevisionens promemoria var dock upphandlingen ”inte i strid med förvaltningsmässiga regler”, det rapporterade Politiken. Radio24syvs advokat meddelade i samband med promemorian 20 april att man därför lägger ned sin stämningsansökan då det vore ”ekonomiskt oansvarigt” att gå vidare med den. Samtidigt som man avfärdar jäv ger danska Riksrevisionen i sitt beslut uttryck för att det vore ”god praxis” om Radio- och TV-nämnden upprättade egna regler för hur jävsituationer ska hanteras.

Folketingets statsrevisorer, som består av sex folkvalda ledamöter från alla stora partier och som initierade processen, meddelade i samband med promemorian att man därför nu släpper sin granskning av händelsen.

Kritiken av hur processen hanterats och som slutade med att Radio24syv fick stänga har inte bara engagerat de rättsvårdande myndigheterna utan även allmänheten. Den 5 november förra året demonstrerade folk utanför danska kulturministeriet mot stängningen av kanalen. Även på andra sidan Öresund skrev Sydsvenskan kritiskt att ”Så här illa går det när politikerna inte kan hålla tassarna borta från kulturen”.

Dansk Folkeparti bör en stor del av ansvaret för den uppkomna situationen genom sitt krav i det nya medieavtalet att flytta Radio24syv till Jylland. På pappret ett sätt att regionalisera public service-radion men i praktiken ett straff för kanalens skarpa satir mot partiet, enligt vissa.

De uppkomna situationen kan ses som en viktig lärdom för Sverige den dag vi tar steget mot att diversifiera utbudet av Public service. Samtidigt som svensk public service skulle må bra av samma förnyelse som genom Radio24syv skett i den danska är det centralt att upphandlingarna genomförs korrekt och utan risk för jäv och statlig vänskapskorruption och politiska påtryckningar. I Sverige torde risken för detta vara ännu större än i Danmark då den svenska medie- och kultursektor i ännu högre grad domineras av statliga aktörer.