Lennart Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi och har på sitt gedigna cv bland annat poster som chef för europeiska vädercentret ECMWF samt Max-Planck-Institutet i Hamburg, vars klimatmodeller används i FN:s klimatpanels (IPCC) vetenskapliga rapporter. Bengtsson är även ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien sedan 1993.
Lennart Bengtsson är en av världens främsta klimatforskare och en av dem i Sverige som bäst förstår sig på komplexiteten i klimatsystemet och svårigheten att skapa tillförlitliga klimatberäkningar. Han är kritisk till de mest alarmistiska klimatprognoserna och till en allt mer aktivistisk klimatrapportering.
NMI intervjuar honom för att ta del av hans syn på klimatjournalistiken.
– Utan matematiken kan man inte begripa klimatet överhuvudtaget. Klimatet är oerhört komplext och klimatforskningen är en ung vetenskap med mycket kvar att upptäcka. Inom mitt område är det sällan jag förstår det som rapporteras i media. Bilden blir oftast alltför förenklad och därmed missvisande. Man har å ena sidan jordens undergång och å andra sidan de som förnekar allt – klimatdebatten saknar nyanser. De flesta av mina kollegor har överhuvudtaget inte engagerat sig i någon debatt. Jag hade gärna velat, men många gånger insett att det är ganska fruktlöst.
I en publicering i Expressen förra året blev Lennart Bengtsson utpekad som konspirationsteoretiker och klimatskeptiker. I Expressens granskning intervjuades personer med tveksamma klimatteorier, vilka Bengtsson blev sammanblandad med.
– Artikeln i Expressen är den i särklass sämsta erfarenheten jag har av journalister. Expressens reporter ville intervjua mig, men jag hade inte tid. I stället klippte hon ut citat, från andra sammanhang, som sedan kommenterades negativt i tidningen av en forskare från ett helt annat område än mitt. Därtill hade jag förts samman med diverse personer med mindre seriösa uppfattningar om klimatvetenskap. Det hela kändes väldigt olustigt.
Bengtsson är tydlig med att forskningen visar att ökade koldioxidhalter leder till ett varmare klimat och att människan har en stor inverkan på den kraftiga ökningen av koldioxidhalterna i atmosfären sedan industrialiseringen. Han är dock kritisk till de mest alarmistiska klimatberäkningarna som han menar är orealistiska, men som ändå får stort genomslag i politiken och i media.
– Det finns en tendens att skapa säker politik på osäkra data. IPCC:s modeller på temperaturförändringen till år 2100 jämfört med dagens värde varierar mellan 1 och 4 grader, det tyder på en stor osäkerhet i beräkningarna och hitintills har ökningen legat på den lägre nivån. Skräckscenariot innebär dessutom en mer än 3-faldig ökning av dagens redan höga koldioxidhalt, vilket är helt orealistiskt. Samtidigt är det just detta skräckscenario som får störst utrymme i media och som motiverar radikala politiska beslut. Domedagen skapar ett större engagemang, men det ger ingen rättvisande bild av verkligheten. Risken med den synen på klimatet är att man kastar ut pengar i onödan. Det finns alla möjliga katastrofer som kan och kommer drabba oss människor, exempelvis Corona, och man måste behålla handlingsutrymme också för dem. Att försäkra sig för världens alla skräckscenarier vore oändligt dyrt.
Läs även NMI:s intervjuer om klimatjournalistiken med:
Journalisten Anders Bolling
Författaren Carina Gerken Christiansen
Journalisten Sven Börjesson
Journalisten Matti Virtanen
I februari 2019 anordnade Publicistklubben ett seminarium på temat ”Klimatjournalistiken – skildrande eller aktivistisk?” med underfrågor som ”Hur rapporterar media bäst om jordens undergång?” och ” Riskerar klimatjournalistik att bli aktivistisk – eller ska den rentav vara inriktad på omställning och hållbarhet?” I mars 2020 höll Publicistklubben en annan paneldiskussion om klimatjournalistiken och då med rubriken ”Het aktivism eller sval granskning?”.
Under Publicistklubbens debatt i våras deltog Expressens klimatreporter Matilda Nyberg, SVT:s globala klimatkorrespondent Erika Bjerström samt Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman. Panelen var överens om att klimatjournalistiken idag inte är aktivistisk, att klimatjournalistiken bör genomsyra all nyhetsrapportering samt att det stora hotet är klimatförnekarna.
”Det viktiga är att sätta dessa personer [klimatförnekarna] i en kontext. Det är väldigt få av dem som säger rakt ut att de helt förnekar människans inverkan på klimatet. Nu har de i stället börjat säga att ’det finns siffror som talar emot vetenskapen’, eftersom vetenskapens konsensus idag är så massiv att man gör sig dum om man försöker förneka den. Och man gör sig dum för att man nu ser konsekvenserna i skogsbränderna. Man byter tillvägagångsätt och hakar på den auktoritära högerpopulistiska rörelsen som arbetar med att ifrågasätta evidensbaserad kunskap. Med att så tvivel om vetenskapens auktoritet. Det är så man arbetar.” säger Björn Wiman.
En stor del av samtalet handlade om den ovan nämnda Expressenpubliceringen med rubriken ”De är svenskarna som ifrågasätter klimatkrisen”. Både Erika Bjerström och Björn Wiman var tveksam till att liknande publiceringar hade varit möjlig i deras kanaler och menade att klimatjournalistiken bör akta sig för att gå klimatskeptikernas ärenden.
”Nej, vi tänker annorlunda. Vi har utslag i granskningsnämnden som säger att IPCC:s forskning gäller, människan påverkar klimatförändringar och vi är inte så intresserade av konspirationsteorier om molnbildning och annat. Däremot problematiserar vi riskscenarier. Vi kan inte okritiskt rapportera om IPCC. De får ju bland annat kritik för att de är för försiktiga. Men jag tycker även att Johan Rockströms teorier om tipping points måste kunna granskas.” säger Erika Bjerström.
När diskussionen gick över till bevakningen av Greta Thunberg ändrades tonen i samtalet. Erika Bjerström berättade om när hon vid ett tillfälle rapporterade om att Greta allt mer börjar låta som en vänsterpopulist, och hur det sedan följdes av en hatstorm från såväl läsare som från journalister. Hon blev bland annat kallad för nazist och personer önskade livet ur henne.
”Vi har underbevakat Greta Thunberg. […] När jag problematiserade en av de mäktigaste opinionsbildarna var det som att jag slaktade Bambi i direktsändning.” säger Erika Bjerström.
Björn Wiman höll inte med om analysen att Greta har en vänsterretorik, men huruvida DN gjort en djupare granskning av henne framgick inte av samtalet. På frågan om Expressen någon gång har genomfört en kritisk granskning av Greta Thunberg blev svaret nej.
”Ni hakade gärna på när jag skrev om henne och jag blev verkligen kölhalad i Expressen. […] Det tyckte jag var dåligt.” säger Erika Bjerström.
Sedan debatten i Publicistklubben har DN inte genomfört en granskning av Gretas budskap, däremot har de gjort henne till chefredaktör för en dag.
DN:s chefsredaktör Peter Wolodarski kritiserades av SvD:s chefsredaktör Anna Careborg för beslutet. Hon menade att det aldrig skulle vara aktuellt att låta en aktivist styra SvD och att DN:s beslut skadar mediernas trovärdighet. Wolodarski svarade i sin tur med texten ”Varför sår SvD tvivel om klimatforskningen?”
”Klimatkrisen är inte en åsikt. Den är ett grundläggande faktum, baserat på samlad vetenskap. Den som sprider osäkerhet om detta ägnar sig åt förnekelse.” skriver Wolodarski.
Hur ser du på inställningen att klimatvetenskapen har en gemensam syn på klimatkrisen och att den som ifrågasätter vetenskapen ägnar sig åt förnekelse?
– Jag menar att detta är en farlig inställning. Tankeförbud är ett tecken på ett totalitärt tänkande och som vi vet från vetenskapshistorien så är det mycket destruktivt för utvecklingen. Förhållningssättet till vetenskap måste vara öppet i Karl Poppers anda och samtidigt förbli kritiskt. Vi har lärt oss mycket om jordens klimat, men väldigt mycket är fortfarande osäkert och på inget sätt självklart. Vi vet att människan har påverkat klimatet och att det blir varmare, men vilka temperaturer vi kommer ha i framtiden och vad konsekvenserna av det blir är det ingen som vet. Vetenskapen är osäker till sin natur och det är viktigt att alla inte springer åt samma håll. Som forskare bör man hela tiden behålla en kritisk syn, vara nyfiken och alltid vara beredd att modifiera sin uppfattning, säger Lennart Bengtsson.
Hur ser du på Erika Bjerströms kommentar att IPCC:s forskning gäller och ej bör ifrågasättas mer än att riskscenarier får problematiseras? Är det så klimatforskare ser på IPCC?
– Självklart skall forskning vara öppen för frågor och kommentarer, inte minst för något så komplext som klimatsystemet. Det är ju faktiskt vad klimatforskarna som står bakom IPCC själva gör. Det är precis därför som osäkerheten i bedömningen är så stor! Däremot är naturlagarna ett faktum som ingen förnuftig person ifrågasätter. Växthusgaserna i atmosfären påverkar jordytans temperatur och jorden skulle vara obeboelig utan växthusgaser. Detta har varit känt av vetenskapen sedan 1800-talet.
Ser man till DN:s bevakning av klimatfrågan och vilka personligheter som lyfts fram, kan man konstatera att Lennart Bengtsson endast nämnts vid ett tillfälle under de senaste tre åren. Då i en text som lyfter Johan Rockströms, professor i jordsystemforskning och chef för Potsdaminstitutet för Klimatforskning (PIK), kritik mot Bengtsson för att spela ner riskerna med klimatförändringarna. Rockström har under samma period nämnts 47 gånger i DN och Greta Thunberg 540 gånger.
– Rockström är agronom med bakgrund inom jordbruket och med ett intresse för mänskligheten. I PIK där han är chef finns klimatologer, men han själv är inte det. Han har fått publicitet med sin kommunikativa förmåga, men på mitt område är han inte speciellt trovärdig. Jag anser allmänt att han utrycker sig sensationellt.
Greta Thunberg fick förfrågan om att bli chefredaktör på DN för en dag efter att hon kritiserat medierna för att de inte behandlar den globala uppvärmningen som en kris.
Hur skulle du beskriva klimatrapporteringen utifrån ditt perspektiv?
– Jag menar att den är alltför alarmistisk och missvisande. Jag är även rädd för att journalistiken och politiken har haft en negativ inverkan på forskningen. Om samhället stödjer en viss uppfattning så är det lätt att få medel för en viss typ av forskning. Det finns därmed en instabilitet i systemet som gör att forskningen inte alltid klarar av att stå helt fri.
Lennart Bengtsson är Sveriges kanske främsta klimatforskare och han har kritiserat klimatrörelsen för att vara alltför alarmistisk. Samtidigt har klimatrörelsens starkaste röst, Greta Thunberg, vid sina framträdanden uppmanat omvärlden att lyssna på forskarna och inte på henne. Men i stället för att lyssna till Lennart Bengtssons budskap om att domedagsscenariot saknar stöd i vetenskapen, så hängs han ut som klimatskeptiker i Expressen. I DN blir han kritiserad för att inte ta klimatkrisen på allvar och Greta Thunberg blir chefredaktör.
I likhet med forskningen så bygger även den goda journalistiken på att ifrågasätta, att stå fri och att nyfiket närma sig nya ämnen. Man kan ställa frågan hur väl klimatjournalistiken har lyckats med just det?
NMI har även sökt Johan Rockström för en kommentar.
Låter intressant att det finns avvikande och tydligen ganska nyanserade åsikter, som inte media är intresserade av att publicera…
Låt Elsa Widding, Lennart Bengtsson, Johan Rockström och Magdalena Andersson mötas i en diskussion
Mycket angeläget! Känner en besvikelse över hu vår s k demokrati fungerat. Har