NMI har undersökt ämnesval, val av intervjupersoner och vilka politiska partier som fått komma till tals i Johan Zachrisson Winbergs och Kristina Lagerströms gemensamma granskningar under det senaste året.
Johan Zachrisson Winbergs och Kristina Lagerströms är två av SVT:s mest profilerade reportrar och står för flera av SVT:s granskande inslag när det gäller ekonomiska och politiska frågor. De två reportrarna samarbetar återkommande i fördjupade granskningar där ett ämne skildras i flera inslag. Det är dessa publiceringar som NMI nu har tittat närmare på.
Totalt har tre granskningar, om pandemistöd och aktieutdelningar, om miljöbilspremier och om Engelska skolan, fördelat på 37 publiceringar analyserats. I samtliga granskningar har kritiserade parter fått komma till tals. Därutöver har framför allt politiker, experter och andra externa röster vars åsikter legat i linje med Lagerströms och Zachrisson Winbergs valda problemformuleringar intervjuats eller citerats. Bara vid fyra tillfällen har publiceringarna inkluderat externa röster med åsikter som avvikit från granskningarnas problemformuleringar.
Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet fick komma till tals nära fyra gånger så ofta som något annat parti. En granskning låg nära Miljöpartiets intressen och kritiserade att miljöbilspremier gick till storstadsbornas SUV:ar, en annan granskning låg nära Socialdemokraternas politiska intressen och kritiserade friskolornas möjlighet att gå med vinst. I båda dessa granskningar dominerade respektive partis infallsvinkel rapporteringen.
Den mest omfattande granskningen riktade kritik mot företag som planerade att betala ut aktieutdelning trots pågående pandemi och nyttjande av statligt stöd. Samtliga externa röster i journalisternas rapportering som tog ställning i frågan bekräftade granskningens problemformulering.
Journalisterna avstod dock från att nämna att både Moderaterna och Liberalerna hade en avvikande uppfattning i frågan om företag som tagit del av peritteringsstöd bör avstå aktieutdelning också 2021. Dessa perspektiv kunde men läsa om i exempelvis Dagens Industri.
Valet av intervjupersoner är av stor betydelse för hur en nyhet gestaltas. En central del i det journalistiska arbetet handlar om att förstå vilka infallsvinklar som är relevanta och belysa dessa för att ge en så nyanserad och korrekt nyhetsbild som möjligt. I synnerhet gäller detta för fördjupande granskningar där både tid och utrymme finns för en mångfald av infallsvinklar och perspektiv.
Genom att två av SVT:s mest profilerade reportrar i sina granskningar låtit rapporteringen domineras av personer med liknande perspektiv men i stor utsträckning avstått från att intervjua personer med andra relevanta perspektiv så har rapporteringen blivit ensidig. Att två av tre granskningar enligt SVT har påverkat politiken i linje med granskningarnas problemformuleringar gör det hela än mer problematiskt utifrån ett opartiskhetsperspektiv.
SVT:s journalistik har stor genomslagskraft och det är ofrånkomligt att SVT:s granskningar kan få inverkan på politiken. Problemet uppstår när ämnesvalen och infallsvinklarna får en övervikt i något politiskt läger. Då riskerar SVT att framstå som en politisk aktör snarare än en opartisk nyhetsförmedlare vilket är oförenligt med bolagets uppdrag.
Läs Lagerströms och Zachrisson Winbergs kommentar till rapporten här
Inga kommentarer