Slutsatser utan forskningsstöd i Vetenskapens Värld.
Utöver en rad nyhetsinslag har SVT sänt två programserier med friskolekritiskt fokus: dels ”Det svenska skolexperimentet” av Vetenskapens Värld, dels ”Vem mördade skolan?” med komikern Jesper Rönndahl. I båda fallen handlar det om att programmen vill utreda hur det kan komma sig att den svenska skolan ser ut som den gör, och de ägnar stor energi åt att beskriva den skolpolitiska historieskrivningen och hitta svaren i olika reformer sedan 1980-talet.
Sammanlagt handlar det om 10 halvtimmesprogram. Med den ambitionsnivå som de här programmen har, och det exceptionellt stora utrymme de haft för att utreda frågorna, borde man kunna förvänta sig att de ska komma så nära sanningen som möjligt.
I programmen presenteras en mängd faktapåståenden, och ofta med referenser till forskning. Näringslivets medieinstitut har undersökt några av dem, som redovisas nedan, och kan konstatera att underlaget för påståendena är svaga och i vissa fall är de helt felaktiga. De tvärsäkra slutsatser som dras håller inte för granskning.
Exempelvis sägs i Vetenskapens Värld att det finns ett samband mellan ungas ohälsa och de senaste decenniernas skolreformer, vilket skulle kunna vara exempelvis valfrihetsreformen. Men Vetenskapens Värld kan inte ange vilken forskning detta skulle handla om, och något sådant forskningsstöd verkar överhuvudtaget inte finnas. Chefen för Vetenskapens Värld Anna Schytt säger till NMI att ”Det är en summering av vad forskaren Björn Högberg och Folkhälsomyndigheten berättat om utvecklingen av ohälsan i skolan tidigare i serien. Det är alltså inget nytt påstående utan hänvisar till vad som tidigare sagts”.
Det är förstås komplicerat att hitta säkra samband mellan exempelvis skolreformer och skolresultat, men av en vetenskapsredaktion ska man kunna kräva att det som presenteras har vetenskapligt stöd. Men uppenbarligen behövs inte publicerat forskningsstöd för de uppgifter som presenteras som fakta och publiceras i Vetenskapens Värld, det räcker med att en forskare säger att det är så. Någon närmare källkritisk kontroll av sådana uppgifter görs inte.
Reportern Linus Brohult skriver till NMI: ”vill du ytterligare fördjupa dig i hur forskarna kommit fram till sina slutsatser är det förmodligen bäst att du vänder dig direkt till dem med dina frågor.”
Genomgången har gjorts med ekonomiskt stöd av Friskolornas riksförbund.
***
Det ensidiga fokuset i SVT med kritik mot friskolorna är ett mönster som pågått under många år, det är något som NMI kunnat visa i flera rapporter och artiklar. Här är några exempel:
Ofullständig beskrivning av forskning om friskolor och skolval
SVT fortsatt partiska om friskolor
Vetenskapens Värld: ”Det svenska skolexperimentet”
Skolstressen
Vetenskapens Värld påstår att det finns ett samband mellan svenska skolreformer och ungdomars försämrade hälsa:
”Hälsoforskarnas siffror visar att Sveriges unga mår dåligt av de senaste 30 årens skolreformer.”, säger reportern Linus Brohult.
Något belägg för det här påståendet presenteras inte. NMI frågade skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren vid Institutet för näringslivsforskning om vad han känner till om ett eventuellt sådant samband och han menar att den ökande ohälsan bland unga kan ha många olika orsaker och att ingen har isolerat skolreformerna under 1990- och 2000-talen som en bidragande orsak, allra minst skolvalsreformerna. Den enda forskningen som analyserar skolvalets effekter på elevers hälsa när de är 22 år finner i praktiken inga effekter alls.[i]
NMI har frågat Anna Schytt, chef för Vetenskapens Värld, vilken forskning som det här påståendet baseras på. Hon menar att ”det är en summering av vad forskaren Björn Högberg och Folkhälsomyndigheten berättat om utvecklingen av ohälsan i skolan tidigare i serien. Det är alltså inget nytt påstående utan hänvisar till vad som tidigare sagts”. Någon publicerad forskning kan inte Vetenskapens Värld hänvisa till.
Segregationen
I ”Det svenska skolexperimentet” säger en forskare:
”Om man tittar på skolsegregationen och utvecklingen där, så ser vi att boendesegregationen står idag för cirka två tredjedelar av den här ökningen av skolsegregationen, medan det fria skolvalet står för den resterande tredjedelen.”
Den här har Långtidsutredningen, och den bilaga som IFAU skrev till den, kommit fram till. Men det finns ett problem med slutsatsen, eftersom den inte tar hänsyn till hur familjer agerat om de inte haft möjlighet att välja skola. Det finns forskning som tyder på att familjer som har ekonomiska möjligheter flyttar för att barnen ska komma in på en bra kommunal skola (med närhetsprincip). Avsaknad av skolval leder i så fall till ökad bostadssegregation. Den här forskningen nämns inte i ”Det svenska skolexperimentet”.
”En försiktig tolkning av resultaten är således att det finns en tendens till att familjer med finansiella möjligheter investerar i sina barns framtid genom att flytta till bättre områden innan barnen ska börja förskoleklass”, skriver Fredrik W Andersson vid SCB.
Vetenskapens Värld påstår att forskare visat att segregation beror på att friskolor lockar till sig elever som är lätta att undervisa:
”Ytterligare en orsak till segregationen är enligt forskarna att vissa friskolor jobbar hårt för att locka till sig elever som är lätta undervisa eftersom de eleverna innebär lägre kostnader.”, säger reportern Linus Brohult.
Några sådana forskningsresultat verkar inte finnas. Anna Schytt på Vetenskapens Värld säger att det är vad en skolforskare sagt i en intervju.
Gabriel Heller Sahlgren menar att friskolor på gymnasienivå i stället om något har mer utmanande elevsammansättning, eftersom de generellt antar elever med lägre betygssnitt. Fristående gymnasieskolor har också färre elever med högutbildade föräldrar bland elever som läser på teoretiska program, visar statistiken.
Det finns inte stöd för att de skolor som har starkast ekonomiska incitament att sänka kostnaderna – de vinstdrivande – har en mer fördelaktig elevsammansättning totalt sett. På grundskolenivå är det icke-vinstdrivande friskolor som har den mest fördelaktiga elevsammansättningen. Vinstdrivande friskolor hamnar på andra plats, men mönstret motsäger idén att just vinstdrivande skolor försöker sålla ut självgående elever för att tjäna pengar. [ii]
Betygen
Enligt Vetenskapens Värld beror betygsinflationen på friskolorna:
Forskare på Stockholms universitet har visat att just vinstdrivande skolor sätter högre betyg än vad som kan motiveras utifrån de nationella proven, säger reportern Linus Brohult.
Stödet för att friskolor och skolvalet ökar betygsinflationen på systemnivå är svagt – och om det finns en effekt är den liten, skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren. Friskolorna är något generösare i rättningen av nationella prov bland elever i årskurs 9 och på gymnasiet. En rimlig förklaring till detta är att det är elever/föräldrar som i högre utsträckning pressar skolorna för att få högre betyg oftare går på fristående skolor än elever/föräldrar som inte gör det, snarare än en effekt av huvudmannaskapet.
Det finns också ett problem med den studie som Vetenskapens Värld refererar till eftersom den jämför snittresultat på betyg jämfört med nationella prov på hela skolenheter, det vill säga inklusive elever som inte deltagit i nationella prov. Det gör att jämförelsen med skolor med många elever som inte gjort proven blir osäkra, och möjligen till nackdel för friskolorna. [iii]
Kvalitet
Reportern Linus Brohult säger i Vetenskapens Värld:
”Enligt forskaren Jonas Vlachos är det ett grundläggande problem att det inte går att kontrollera de vinstdrivande friskolornas kvalitet.”
Det går visst att kontrollera skolors kvalitet[iv], menar Gabriel Heller Sahlgren. Men, det är sant är att kontrollerna överlag är för dåliga idag, bland annat eftersom det inte finns externt rättade kunskapskontroller. En brist som gäller oavsett huvudmannaskap, dvs för kvalitetskontroller för såväl kommunala som fristående skolor.
Ingen forskning visar att vinstdrivande friskolor sänker kunskaperna i snitt. Tvärtom visar forskningen på att friskolorna ökar kunskaperna på systemnivå, påpekar Gabriel Heller Sahlgren.
Vem mördade skolan?
I ”Vem mördade skolan?” påstås att Internationella Engelska skolan inte har mer lugn, trygghet eller studiero än någon kommunal skola.
”Om man tittar på Skolverkets data som är från te x elevenkäter, så har inte Internationella Engelska skolan mer lugn, trygghet eller studiero än någon kommunal skola.”, säger en expert.
Det här stämmer inte med vad en (från Skolinspektionen) visar[v], vare sig när det gäller elev- eller lärarenkäter. Särskilt lärarnas svar placerar Internationella Engelska skolan bättre än en majoritet av de 141 kommunala skolhuvudmännen som undersöktes under 2021, när det gäller just trygghet och studiero.
Det finns enligt Gabriel Heller Sahlgren samtidigt ett problem med de mätningar av studiero och trygghet som baseras på enkäter bland elever och lärare: i skolor där man fokuserar på de här sakerna finns en tendens att de svarande är mer uppmärksamma på och kritiska till just de här aspekterna, och därför sätter lägre omdömen.[vi]
”Vem mördade skolan?”-experten fortsätter:
”Koncernskolorna försöker definitivt sålla ut så självgående elever som de bara kan. De vill kunna satsa så lite som möjligt på utbildningen. Men de självgående eleverna kommer tillsammans med sina föräldrar ändå att nå höga mål.”
Detta motsägs av data från både grund- och gymnasieskola[vii]. På gymnasienivå, där den överväldigande majoriteten friskolor är vinstdrivande, har friskolor i stället ”sämst” elevsammansättning, då de antar elever med lägre betygssnitt generellt. De har också fler elever med utländsk bakgrund och lägre andelar elever med högutbildade föräldrar på teoretiska program.
På grundskolenivå är det icke-vinstdrivande friskolor som har den mest fördelaktiga elevsammansättningen socioekonomiskt sett. Vinstdrivande friskolor hamnar på andra plats här, men även detta mönster motsäger idén att det just är vinstdrivande skolor försöker sålla ut självgående elever för att tjäna pengar.
Likvärdighet
Det ges i ”Vem mördade skolan?” en bild av att den svenska skolan år 2000 var i det närmaste helt likvärdig, det vill säga att elever med olika bakgrund ges samma förutsättningar.
“År 2000 var Sverige ett av de mest likvärdiga skolsystemen i världen där elevernas bakgrund nästan inte spelade någon roll för deras resultat.”, säger experten.
Men det här stämmer inte. Effekten av familjebakgrund har alltid varit betydande i det skolsystemet, både i nationella och internationella kunskapskontroller, påpekar Gabriel Heller Sahlgren. Betydelsen av familjebakgrund på betygen har varit ansenlig så långt bakåt i tiden som man har kunnat mäta. Och i PISA 2000 hade elevernas bakgrund en betydande effekt på elevernas resultat. [viii]
”Vem mördade skolan?” fortsätter:
”Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och ska vara lika för alla oavsett bakgrund. Skolan ska jämna ut skillnader i elevers förutsättningar.”
”Ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Hela 38% beror på om föräldrarna är fattiga eller rika, har lågt eller högt utbildade föräldrar. De med resurser får in barnen på bra skolor, enligt OECD:S nya analys.”
En orsak till minskad likvärdighet är invandringen, men det berörs inte i ”Vem mördade skolan?”. Om man justerar för att OECD-länderna har haft olika invandring, vilket självfallet påverkar familjebakgrundens genomslag på kunskaperna, genom att enbart studera elever med inhemsk bakgrund var betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrund i huvudämnet (läsförståelse) i PISA 2018 i princip lika hög i Sverige som i Island, Finland och Norge. I Danmark var betydelsen av elevernas bakgrund större. [ix]
***
Referenser
[i] Björn Högberg, Joakim Lindgren , Klara Johansson , Mattias Strandh & Solveig Petersen (2021) Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform, Journal of Education Policy, 36:1, 84-106, DOI: 10.1080/02680939.2019.1686540
Wondratschek, V., Edmark, K., & Frölich, M. (2013). The Short- and Long-term Effects of School Choice on Student Outcomes — Evidence from a School Choice Reform in Sweden. Annals of Economics and Statistics , 111/112, 71-101.
[ii] Andersson, F. W. (2019). Bostadsmarknaden – ett instrument för att välja grundskola? Ekonomisk debatt , 47 (5), 17-26.
Bibler, A., & Billings, S. B. (2019). Win or Lose: Residential Sorting After a School Choice Lottery. Review of Economics and Statistics , https://doi.org/10.1162/rest_a_00868.
Brunner, E. J. (2014). School Quality, School Choice, and Residential Mobility. i G. K. Ingram, & D. A. Kenyon (Red.), Education, Land, and Location (ss. 62-91). Cambridge, MA: Lincoln Institute of Land Policy.
Böhlmark, A., Holmlund, H., & Lindahl, M. (2016). Parental choice, neighbourhood segregation or cream skimming? An analysis of school segregation after a generalized choice reform. Journal of Population Economics , 29, 1155-1190.
Holmlund, H., Sjögren, A., & Öckert, B. (2019). Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Bilaga 7 till Långtidsutredningen, SOU 2019:40, Stockholm.
[iii] Diamond, Rebecca och Petra Persson. 2017. The Long-term Consequences of Teacher Discretion in Grading of High-stakes Tests”, Working Paper. Stanford University.
Tyrefors Hinnerich, B., & Vlachos, J. (2012). Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov. Resultatbilaga, Skolinspektionen, Stockholm.
Tyrefors Hinnerich, B., & Vlachos, J. (2013). Systematiska skillnader mellan interna och externa bedömningar av nationella prov – en uppföljningsrapport. Resultatbilaga, Skolinspektionen, Stockholm.
Tyrefors Hinnerich, B., & Vlachos, J. (2017). The impact of upper-secondary voucher school attendance on student achievement. Swedish evidence using external and internal evaluations. Labour Economics , 47, 1-14.
[iv] Böhlmark, A., & Lindahl, M. (2015). Independent Schools and Long‐run Educational Outcomes: Evidence from Sweden’s Large‐scale Voucher Reform. Economica , 82 (327), 508-551.
Heller-Sahlgren, G., & Jordahl, H. (2016). Information – ett verktyg för bättre skolsystem. Stockholm: SNS Förlag.
[v] Skolinspektionen, 2022. Resultat Skolenkäten 2021.
[vi] West, Martin m.fl. ” Promise and Paradox: Measuring Students’ Non-Cognitive Skills and the Impact of Schooling”, Educational Evaluation and Policy Analysis, 38, 148-170.
[vii] Tyrefors Hinnerich, B., & Vlachos, J. (2017). The impact of upper-secondary voucher school attendance on student achievement. Swedish evidence using external and internal evaluations. Labour Economics , 47, 1-14.
Skolverkets och SCB:s statistiska databas.
[viii] Heller-Sahlgren 2017, Likvärdigheten i PISA – förändringar och förklaringar. Svenskt Näringsliv.
Holmlund, H., Sjögren, A., & Öckert, B. (2019). Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Bilaga 7 till Långtidsutredningen, SOU 2019:40, Stockholm.
[ix] Heller-Sahlgren 2017, Likvärdigheten i PISA – förändringar och förklaringar. Svenskt Näringsliv.
Holmlund, H., Sjögren, A., & Öckert, B. (2019). Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan. Bilaga 7 till Långtidsutredningen, SOU 2019:40, Stockholm.
Inga kommentarer