När DN publicerade uppgiften att svenska staten förlorat många miljarder kronor i uteblivna intäkter från elpristaket utgick tidningen från teoretiska scenarier. Men tidningen underlät att kontrollera de faktiska elpriser som gällt under vintern, vilket ger ett helt annat utfall. I själva verket handlar det om några miljoner, uppger en initierad källa till NMI.

I den så kallade "Beken-modellen" som presenterades i somras är tanken att den el som konsumeras i Sverige ska separeras från den som går på export. På så sätt antas elpriserna kunna dämpas. Men en sådan prisreglering skulle höja kostnaderna för el, menar ledande ekonomer. När medierna tagit upp modellen har kritiker ibland fått komma till tals men en djupare diskussion om vad ett sådant stort marknadsingrepp skulle innebära saknas.

I medierna framställs det ofta som om vindkraften går snabbt att bygga ut. Men är det verkligen så? Branschorganisationen Svensk Vindenergi uppskattar att det kan ta upp till 10 år att bygga ut landbaserad vindkraft.

Under den rådande energikrisen har medierna vid flertalet gånger lyft företag, privatpersoner eller till och med regioner som "självförsörjande på el". Man ger intrycket av att de står utanför den nationella elförsörjningen och klarar sig själva. Det kan stämma i enskilda fall men de flesta är beroende av planerbar el när det inte blåser.

Medierna har flera gånger rapporterat om Sveriges årliga elöverskott som gör det möjligt att exportera stora mängder el. I rapporteringen framstår det ofta som att Sverige egentligen inte har någon elbrist. Här missar medierna att problematisera betydelsen av var i landet elproduktionen är placerad och att det är skillnad på effekt och energi.